Endometrios – experten reder ut allt

  • Leo Pettersson
Publisert:
Allt du behöver veta om Endometrios.
Allt du behöver veta om Endometrios.

Endometrios är en vanlig sjukdom bland kvinnor med svåra menssmärtor.

Med rätt behandling kan den kroniska sjukdomen allt som oftast bli hanterbar.

– Det är väldigt många människor med endometrios som lever ett vanligt liv utan några större besvär, säger överläkaren Malin Brunes.

Det uppskattas att var tionde kvinna i fertil ålder har endometrios. I Sverige motsvarar det omkring 200 000 personer. 

Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som orsakas av att celler som liknar livmoderslemhinnan hamnar utanför livmodern. Cellerna fastnar då på fel ställen i kroppen och de vanligaste platserna där endometrios hittas är äggstockar, äggledare utanpå livmodern, urinblåsan, bukhinnan, tarmarna och området mellan livmoder och ändtarm. 

När endometrioscellerna börjar växa orsakas inflammation inne i buken. Detta kan leda till buksmärtor, sammanväxningar och ärrvävnad. När cellerna med tid kapslas in av kroppens försvarsmekanismer kan det bildas endometrioshärdar eller cystor.

Orsaker till endometrios

Det finns en rad olika teorier till varför endometrios utvecklas. Alla har sina olika styrkor och svagheter, men än idag är ingen bevisad. 

Vetenskapen känner alltså ännu inte till varför endometrios utvecklas.

– Det har varit svårt att få pengar till forskning för kvinnosjukdomar, säger Malin Brunes, överläkare på Södersjukhusets gynekologiavdelning, som en av anledningarna.

Däremot har det konstaterats att det finns en ärftlig faktor för sjukdomen. Enligt Endometriosföreningen har förstagradssläktingar till endometriosdrabbade ungefär tre till sju gånger ökad risk att utveckla endometrios.

Symtom vid endometrios

De vanligaste besvären med endometrios är smärtor före och under menstruationen. Smärtorna kan vara så pass svåra att personen kräks, svimmar eller blir utslagen i flera dygn. TV-profilen och modejournalisten Hulda Andersson är en av dem som skrivit om hur det är att leva med endometrios i boken “Endometrios: Mensvärken från helvetet”. 

Andra vanliga symtom på sjukdomen är energilöshet, diarré eller förstoppning, djupa samlagssmärtor, återkommande urinvägsinfektioner som kan vara svåra att behandla och smärtor när personen kissar eller har avföring.

Lång tid att få diagnos vid endometrios

Studier har visat att över hälften (60-70 procent) av alla endometriosdrabbade har haft problem sedan de sena tonåren. Men var fjärde till var femte drabbad kvinna kan ha upplevt problem redan efter sin första menstruation.

Tyvärr misstolkas fortfarande endometrios för andra sjukdomar och det är inte ovanligt att diagnosen helt och hållet missas.

– Det kan ta lång tid innan en diagnos sätts. Det finns ett tidsglapp mellan tre till tio år från att symtom har uppkommit till att diagnosen sätts. Endometrios liknar många andra sjukdomar, där den vanligaste är colon irritabile (IBS), och många symtom feltolkas. Många kvinnor som kommer till oss har fått vänta länge på att få diagnosen endometrios. De kan komma till oss närmare klimakteriet och har fortfarande inte fått diagnosen. Även där är det svårt att veta när patienten fick sin sjukdom, säger Malin Brunes.

Hur endometrios påverkar fertiliteten

Det kan vara svårare för kvinnor med endometrios att bli gravida. Samtidigt får 75 procent eller fler av endometriosdrabbade de antal barn som de vill ha.

– Det kan ta lite längre tid och man får kämpa lite mer med det ibland. Det finns ganska bra riktlinjer för endometriosdrabbade som vill skaffa barn. Att till exempel operera sig för sin endometrios innan man försöker skaffa barn är sällan bra. 

En hjälp man kan få är IVF (in vitro fertilisering).

Malin Brunes.

Behandling av endometrios

Endometrios är en kronisk sjukdom och i dagsläget finns det inget botemedel.

– Man kan inte bli av med sjukdomen. Ett av de vanligaste symtomen, mensvärken, kan lindras med hormoner, oftast i form av p-piller. Men det finns ingen behandling som botar sjukdomen i dagsläget, säger Malin Brunes.

Vad händer på den fronten?

– Det pågår olika studier som försöker hitta medicinska behandlingar som inte behöver vara hormonella. Vissa kvinnor mår bra av hormonella behandlingar, sedan finns det några som får biverkningar och sidoeffekter. Normalt sett fungerar de hormonella p-pillerna bra mot mensvärken, men vi hoppas till slut kunna hitta preparat utan biverkningar. När man väljer hormonell behandling bör det göras utifrån biverkningarna, för det viktigaste är hur kvinnorna mår. 

Hormonbehandlingen minskar eller tar bort östrogen i kroppen, vilket endometrios måste ha för att växa. På detta sätt kan sjukdomen lugnas ned.

Smärtbehandling är också viktig för endometriosdrabbade. Detta sker genom värktabletter såsom paracetamol (exempelvis Alvedon eller Panodil) och NSAID preparat (Voltaren, Ipren, Orudis eller Naproxen). 

En operation kan bli nödvändig om symtomen inte blir hanterliga. Då rensas endometrios undan genom ett kirurgiskt ingrepp i buken. Det kan också bli aktuellt med en hysterektomi där äggstockar och livmoder tas bort. Denna åtgärd ska dock ses som en sistahandsåtgärd, särskilt för unga personer.

Efter klimakteriet blir de allra flesta endometriosdrabbade bättre eller helt symtomfria.

Ökad satsning i Sverige

Enligt Malin Brunes har medvetenheten för mensvärk och endometrios ökat i Sverige. Hon säger att allt fler unga personer vågar prata om sin mens och ungdomsmottagningarna utgör ett gott stöd.

– Ingen ska behöva ha så ont att de inte klarar av att göra saker när man har sin mens. Det är något man kan få hjälp med och unga kvinnor tar för sig mer och får mer hjälp. Överlag ska man också komma ihåg att det är väldigt många människor med endometrios som lever ett vanligt liv utan några större besvär.

I början av 2020 beslutade nämnden för nationell högspecialiserad vård att ge fyra sjukhus i uppdrag att bedriva vård inom området endometrios. Dessa sjukhus är Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Skånes universitetssjukhus i Malmö/Lund och Södersjukhuset i Stockholm.

– Genom detta visar socialstyrelsen att endometrios är något man tar på allvar. Man vill att patienterna ska få en bra vård och satsar lite mer på det, vilket förstås är glädjande, säger Malin Brunes.


Redaktionens val

  1. PCOS

    Symtomen: Så vet du att du lider av PCOS

  2. MAGE

    IBS kan innebära stort lidande – så vet du om du är drabbad

Om skribenten

  • Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020. Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd. Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet