PMS och PMDS – kan kännas som depression

  • Leo Pettersson
Publisert:
Experten reder ut om PMS och PMDS.
Experten reder ut om PMS och PMDS.

PMS och PMDS är kopplade till kvinnans menstruation.

Men när ska man söka hjälp?

Professorn Inger Sundström Poromaa reder ut.

PMS och den svårare varianten PMDS, som också är mycket ovanligare, är kopplade till en kvinnas menstruation. 

Syndromen har samma symptom i olika utsträckning och hjälp finns – både på egen hand och behandling med hjälp av vården med läkemedel.

– När besvären blir så svåra att de påverkar ens liv och ens livskvalitet, då ska man söka vård, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi.

Förkortningen PMS står för premenstruellt syndrom och omkring 70 procent av alla kvinnor i fertil ålder upplever något slags symptom före mens. Mentala symptom före mens rapporteras av cirka 17 till 18 procent av kvinnor. 

Vanligtvis brukar PMS börja en vecka innan menstruation för att sedan minska eller försvinna helt när mensen kommer. De första två till tre dagarna under mensen kan symptomen finnas kvar.

Syndromet påverkar kvinnans humör och kan även ge kroppsliga besvär före menstruationen.

– PMS är ett syndrom där man erfar återkommande psykiska symtom i relation till menstruation eller veckan före menstruation. Med det sagt är det min syn på vad det hela är. Frågar man en 22-årig tjej på stan får man säkert svaret att “det är allting som har med mensen att göra”. Det kan alltså finnas en diskrepans mellan hur jag ser det, med i huvudsak mentala symtom, och vissa som räknar in mensvärk, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.

Varför kvinnor upplever PMS eller PMDS är fortfarande oklart. En teori hos forskare är att det bildas ämnen i kroppen när hormonet progesteron bryts ner. PMS eller PMDS kan alltså bero på att kroppen är känslig mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.

PMDS – den svårare varianten

Enligt Inger Sundström Poromaa kan det vara svårt att konkretisera skillnaden mellan PMS och PMS, som står för premenstruellt dysforiskt syndrom.

– Det är en glidande skala. Den enkla beskrivningen är att säga att PMDS är den svårare varianten. PMDS handlar mer om de psykiska symtomen med nedstämdhet och minskad lust att göra det man vanligtvis vill göra. PMS är alltså en lättare variant och det avspeglar sig också i förekomsten då mellan tre till fem procent av alla kvinnor har PMDS.

Symtomen vid PMDS kan vara så svåra att de upplevs som depression eller ångest. Men precis som vid PMS avtar symtomen när kvinnan får sin mens.

Kvinnor med PMDS kan märka att syndromet påverkar tillvaron och kan leda till konflikter.

ANNONS

Beställ Woho! Naturläkemedel mot PMS direkt här.

Meds (Extern länk)

Så behandlas PMS och PMDS

För personer som lider av PMS eller PMDS finns det flera saker man kan göra på egen hand för att försöka lätta på symtomen.

– Det är trial and error, som i alla sammanhang. Många provar med självhjälpsåtgärder, som fysisk aktivitet eller att se till att man sover bra, säger Inger Sundström Poromaa.

Utöver träning och att sova tillräckligt kan avslappningsövningar (exempelvis yoga eller mindfulness) samt en bra och regelbunden kost lindra besvären. 

Vid PMDS kan man även behöva vård i form av läkemedel.

– När besvären blir så svåra att de påverkar ens liv och ens livskvalitet, då ska man söka vård. Det kan gälla alla åldrar från 15 till 50 ungefär. Men den typiska patienten söker vård i 30-årsåldern när hon har fått barn. Därmed är det inte sagt att hon inte haft besvären från början, men då har det blivit så påtagligt att hon söker vård.

Kan besvären med PMDS intensifieras med åren?

– Det finns ingen studie som har följt kvinnor med PMDS, så jag kan inte svara på om det intensifieras med åren.

Hur själva behandlingsplanen läggs upp sker i samråd mellan personen som söker hjälp och läkaren.

– Man har en diskussion tillsammans om vad man har för behov i nuläget och vilken typ av behandling man väljer. Man försöker att individualisera behandlingen. Det som har absolut bäst effekt idag är antidepressiva läkemedel. Finns det behov av preventivmedel kan man använda vissa p-piller.

Att våga prata om PMS och PMDS

I dagsläget vågar många fler kvinnor prata om sin mens och syndrom som PMS och PMDS.

Eftersom mensen är återkommande kan man berätta för personer i sin omgivning inför en period med PMS eller PMDS. Det kan göra att förståelsen för sina symtom ökar och man kan enklare få stöd.

– Jag tycker att det är jättestor skillnad jämfört med hur det var förr. Det som framförallt har försvunnit är tabut om att våga prata om psykisk ohälsa. Det är enklare för kvinnor att prata om PMDS nu och det finns överlag mycket större kunskap om kvinnosjukdomar idag, säger Inger Sundström Poromaa.

Gemensamt för PMS och PMDS är att besvären slutar när kvinnan når klimakteriet och slutar få mens.

Då ska du söka hjälp för PMS eller PMDS

ANNONS

Köp boken PMS! Få hjälp med KBT här.

Bokus (Extern länk)

Vid PMS kan kvinnor få ett eller några av dessa symtom:

Du känner dig irriterad och lättretlig.

Du känner dig orolig och ångestfylld.

Du får snabba humörsvängningar.

Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.

Du känner dig trött och får mindre energi.

Du får svårare att sova.

Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.

Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.

Du får huvudvärk.

Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött.

Källa: 1177 Vårdguiden

ANNONS

Bra tips på intimvård hos MEDS - handla allt för ett friskt underliv här!

MEDS (Extern länk)

Redaktionens val

  1. UNDERLIV

    ”Min mens har förstört allt för mig”

  2. ENDOMETRIOS

    200 000 drabbade av kvinnosjukdomen

  3. UNDERLIV

    Det här händer med mensen när du blir äldre

Om skribenten

  • Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020. Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd. Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet