Annika Berger, hälsopedagog och yogalärareFoto: Privat
Yoga hjälper hela kroppen och kommer i flera utövanden som skiljer sig åt. Här går vi igenom yogaformerna hatha, ashtanga vinyasa, yin och bikram.
– All yoga syftar till att bygga en starkare, smidigare och rörligare kropp och jobbar mot balans och det stilla sinnet, säger yogaläraren Annika Berger.
Med åren blir yoga allt mer populärt i Sverige. Under coronakrisen har dock formerna förändrats en aning, menar Annika Berger, hälsopedagog och yogalärare vid Yogayama.
– Jag har jobbat med yoga på heltid i 20 år och för mig är det nu fler kunder som söker träning individuellt än i grupp, säger hon.
Med tanke på läget i världen just nu är det alltså rimligt att anta att fler utför yoga på egen hand. Och då kan det vara bra att ha koll på några av de mest populära yogaformerna, som gås igenom i denna artikel.
Hathayoga
Hathayoga benämns ofta som en av de äldsta yogaformerna och det är troligtvis också den mest kända formen av yoga.
Detta kallas för kraftens yoga där olika yogapositioner (asanas) och enklare andningsövningar (pranayama) främst fokuseras till att nå full kontroll över kroppen. Övningarnas syfte är att balansera kraften som kommer från solen (ha) och månen (tha). Det är alltså motsatta energier som stimuleras när muskulatur och leder öppnas och stängs.
Själva yogapositionerna är inte psykiskt ansträngande och passar de allra flesta som vill ge sig in i yogan.
– Tycker man om den klassiska yogan väljer man hathayoga för att det ofta finns en större uttalad filosofisk del i denna form som kommer med långa historien. Fördelarna med att utöva hathayoga är att man bygger upp en starkare, smidigare och rörligare kropp samtidigt som man jobbar mot att stilla sinnet, säger Annika Berger.
Ashtanga vinyasa
Yogaformen Ashtanga vinyasa (ofta bara kallad ashtanga) har sitt ursprung i hathayogan. Man kan säga att det är en utbredd och dynamisk form av hatha.
Även här binds en fast serie ställningar ihop med en viss andningsteknik som kallas yoga-andning eller ujjayi. Det är alltid samma rutin och den föregående övningen bygger på nästa.
– Ashtanga har ett annat inlärningssystem där man bör klara av en övning för att gå vidare till nästa. Det gör den här praktiken mycket lärarledd där läraren går runt och instruerar utövarna. En fördel är att man har en nära dialog med sin ashtangalärare och yogan anpassas till just dig, säger Annika Berger.
Ashtangayoga består av sex serier men många nöjer sig med att bara utföra den första serien.
– Traditionellt har det pratats om att detta är den mest fysiska yogaformen. Det är kanske inte helt sant idag men det krävs ganska mycket av den som utför den.
Hatha, ashtanga vinyasa, yin och bikram – vilken yogaform passar dig?Foto: Privat
Yinyoga
De yangbaserade yogaformerna är fysiskt krävande. Yinyogan är då förstås motvikten (yin och yang) till dessa med en återhämtande och teurapetisk yogastil.
Yinyogan går helt enkelt ut på att stilla både kropp och sinne.
– I och med att varje position hålls i tre till fem minuter hinner man sträcka ut både muskler och fascian, som är den sega hinnan som omsluter muskeln. Effekten blir annorlunda då kroppen rent fysiskt får möjligheten att stanna längre i samma läge och även sinnesmässigt hinner man landa i de lugna positionerna. Det är därför en meditativ träningsform, säger Annika Berger.
När man utför yinyoga går man inte så djupt i stretchen och stort fokus ligger på ländryggen och området runt höfterna. Enligt yogafilosofin finns det mycket fysiska och emotionella spänningar i dessa områden. Dessutom är de rika på bindväv.
Denna yogaform passar särskilt de personer som är väldigt stela i kroppen och som samtidigt vill ha ett lugnare tempo.
– Det är en avslappnande yogaform som minskar stress och oro. Den ökar blodflödet i kroppen och skapar rörlighet i leder och muskler. Svårigheten med yinyoga kan vara att det är svårt att ligga still och komma till ro om man är väldigt stressad. För dem kan det vara svårt till en början att utföra yinyoga. Men ge det gärna lite tid och ha inte några prestationstankar på dig själv. Till en början gäller det att ha en yogalärare som kan förmedla den känslan, säger Annika Berger.
Bikramyoga
Många har kanske hört talas om hot yoga eller värmeyoga. Det är en yogaform som växt i popularitet de senaste åren och, precis som namnet antyder, utförs den i ett uppvärmt rum i 40-gradig värme.
Bikram Choudhury var den första att utöva yogaformen på 1960-talet och bikramyoga är således uppkallat efter honom.
– Det är en ganska ny och modern yogaform med 26 positioner varav två är andningsövningar. En av fördelarna är att kroppen blir varm vilket kan göra det lättare att sträcka ut kroppen och musklerna eftersom man är uppvärmd. Det finns också en trygghetsfaktor med att det är exakt samma serie och övningar varje gång, så man känner lätt igen sig, säger Annika Berger.
Personer som har svårt för att svettas kan också uppskatta denna yogaform då värmen enklare får dem att svettas.
En utmaning med bikramyoga är att det kan vara svårt på landsbygden att hitta en studio som har aggregaten som behövs. Dessutom kräver yogaformen mycket av utövarna.
– En person som inte tål värme så bra skulle nog aldrig välja bikramyoga då det kan upplevas väldigt påfrestande, säger Annika Berger.
Skillnaden mellan “vanlig” hot yoga och bikramyoga är att bikramyoga alltid utförs med samma positioner i samma ordning.
Vissa yogastudior väljer dessutom aktivt att frikoppla sig själva från namnet bikramyoga. Detta då skaparen Bikram Choudhury var en kontroversiell man. Vid flera tillfällen har han anklagats för våldtäkter och övergrepp.
Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020.
Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd.
Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet
