Hur får man bukt med perioral dermatit som inte vill ge med sig?
Lykke Barck och Marta Laskowski, som driver Hudläkarpodden och jobbar vid en av Sveriges största kliniker för hud- och könssjukvård, svarar på läsarfrågor om hud.
FRÅGA HUDLÄKARNA – SÅ GÖR DU
Hudläkarpodden som består av Lykke Barck och Marta Laskowski, båda läkare vid en av Sveriges största kliniker för hud- och könssjukvård, kommer varannan vecka svara på just dina frågor om hud. Med sin mediciniska expertkompetens guidar de dig rätt – oavsett vad du vill veta. Vad undrar du? Skicka din fråga till wellness@wellness.se. Frågorna kommer att publiceras anonymt med figurerat namn eller bara med förnamn. Frågor med bilder kan dessvärre inte besvaras.
Läsarfråga
Hej! Hur får man bukt med perioral dermatit som inte vill ge med sig?
Hudläkarna svarar
Hej och tack för din fråga, viktig och relativt vanligt förekommande hudåkomma!
Vi utgår ifrån att du varit hos läkare och fått diagnosen perioral dermatit (POD). Diagnosen kan ibland vara svår att sätta direkt då det kan likna andra tillstånd såsom akne eller rosacea men perioral dermatit brukar, som namnet anger, vara lokaliserat främst kring munnen, ofta med en fri zon precis kring läpparna. POD är vanligast förekommande hos kvinnor i 16-45 års ålder, men kan förekomma i alla åldrar, bland både kvinnor och män och även i mer ovanliga fall drabba barn. I vissa fall kan utslagen, som gör sig gällande som små röda ”plitor”, ibland med liten varblåsa, även sitta kring näsan eller ögonen. Till skillnad från akne saknas pormaskar, så kallade komedoner. POD kan ibland även misstas för eksem då det även kan förekomma inslag av fjällning och om man då använder antiinflammatorisk behandling med kortisonpreparat kan det leda till att besvären blossar upp. Detta kan även ske då man till exempel använder inhalationspreparat innehållande kortison vid astmabesvär.
I vissa fall går POD över av sig själv inom några månader men hos en del drabbade kan detta bli ett kvarvarande återkommande besvär under flera år. Det finns bra behandlingar att tillgå, så det är absolut värt att söka läkare om man misstänker att man har POD. Viktigt att nämna är även att POD inte är farligt eller smittar.
Det man kan göra själv, innan man uppsöker läkare, är att sluta med eventuella kortisonpreparat (se ovan) samt att använda hudvänliga produkter (parfymfria, icke tvålbaserade rengörare) och under en period försöka minimera utvärtes produkter samt täckande kosmetika. En parfymfri mjukgörande kräm eller lotion och mild rengöringsprodukt räcker. Om denna regim inte räcker fullt ut finns det olika utvärtes läkemedel att prova såsom exempelvis lokal antibiotikakräm (metronidalzol) samt ett flertal andra olika krämer innehållande verksamma substanser mot POD som din läkare kan förskriva på recept. Förbättring brukar ses inom 4 till 8 veckor. I vissa fall, då man har svår POD eller om man inte svarat tillräckligt på ovan behandling, kan man prova tablettbehandling med antibiotika (vanligtvis så kallade tetracykliner) under ca 8 veckors tid. Effekten brukar vara god.
När man väl blivit förbättrad i sin hud är det viktigt att fortsatt vara försiktig med utvärtes hudprodukter ett tag och sedan kan man varsamt ånyo testa en i taget och se hur huden reagerar. Om någon produkt leder till uppblossning av besvär i huden bör man avsluta användande av just denna produkt.
