Kan solkräm vara skadligt? Hudläkarna reder ut

  • Rebecka Wållgren
Publisert:

Går solkrämers UV-filter in i huden och ut blodet? Och kan det vara skadligt? Skyddar solkräm mot hudcancer? Funkar olivolja egentligen lika bra som solskydd? Wellness har pratat med tre hudläkare för att reda ut allt du undrar om solkräm.

Den senaste tiden har det diskuterats flitigt om solskydd. I början av sommaren uttalade sig professor Agnes Wold och professor Olla Larkö om att solkräm inte skyddar mot den farligaste typen av hudcancer. Det har även kommit fram nya studier som visat att vissa kemiska ämnen som finns i en del solkrämers UV-filter går in genom huden och ut i blodet. Och det har forskats kring om detta kan ge hormonstörningar.

I takt med att frågetecknen kring solskydd har växt har det även börjat dyka upp tips om oljor som ska fungera som solskydd, både på hälsosajter och hos hälsoprofiler. Med lite googlehjälp kan man även enkelt hitta recept på hur man tillverkar sin egen solkräm.

Men hur ligger det egentligen till? Funkar olivolja lika bra som solkräm? Och är solkräm skadligt? Wellness har pratat med tre hudläkare och hudforskare för att reda ut alla frågetecken.

Lykke Barck är hudläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt driver Hudläkarpodden tillsammans kollegan Marta Laskowski. Margareta Frohm Nilsson är överläkare och Medicine doktor vid hudkliniken, Karolinska universitetssjukhuset samt verksamhetsansvarig vid Hudläkargruppen. Åsa Ingvar är biträdande överläkare hudmottagningen, Skånes universitetssjukhus samt forskare på Lunds Universitet.

Två typer av filter i solkräm

Det finns två typer av UV-filter som används i solkrämer, fysikaliskt och kemiskt. Fysikaliska filter är gjorda på naturliga mineralpartiklar som reflekterar bort solens strålar när de når huden. Det kemiska filtret tar molekylerna i filtret upp UV-strålningen och omvandlar den till ofarlig strålning. Men hur är det med det kemiska filtret, går det ut i blodet?

1. Går det kemiska solskyddsfiltret in i kroppen och ut i blodet?

Lykke – Man har sett att det tas upp i blodet men det är inte sagt för den sakens skull att det är skadligt för människan. Det har man inte sett. Att det detekteras, det kan det göra om man använder stora mängder men att det skulle vara skadligt för människor har man inte kunnat påvisa.

Margareta – Ja man har kunnat mäta det i blodet men det har inte visats att det är skadligt för människan.

Åsa – Det beror på vilket typ av kemiskt ämne solkrämen innehåller men det finns två ganska nya studier där man sett att det absorberas i blodet och att koncentrationen i blodet då är över den rekommenderade nivån. Och det är förstås ett problem som behöver undersökas närmare. Sen vet man inte om det här är skadligt för kroppen eller inte.

2. Kan detta ge hormonrubbningar hos människor?

Lykke – Man kan ha sett det för vissa ämnen i djurstudier men för att komma upp i de doser som man då har använt i labben så handlar det om extrema mängder. Och det finns inga studier som visar att det påverkar människan. Bara för att det påverkar en djurgrupp behöver det inte betyda att det påverkar människan.

Margareta – Inte vad vi har sett. Djurstudierna är gjorda på bland annat nakna möss och de har blivit exponerade för en mycket stor mängd av solskyddsmedlet. Det är en helt annan mängd än vad vi människor exponeras för när vi smörjer in oss.

Åsa – I studier av råttor och fiskar har man sett att vissa solskyddskemikalier kan ha en hormonell påverkan. Men i studierna får djuren såklart högre doser än det människan exponeras för vid normal användning av solskyddsmedel. Det finns väldigt, väldigt lite studier på människor så egentligen går det inte att uttala sig om det påverkar människan eller inte. Det man generellt brukar säga är att med tanke på hur låga doser vi får som människor så är det osannolikt att det skulle ha några skadliga hormonella effekter.

– Men jag vet att det finns en diskussion om att det möjligtvis kan bli en additiv effekt mellan olika produkter och ämnen. Det vill säga att om vi använder lite solkräm och så använder vi lite hårspray, lite smink och så använder vi någon fuktgivande kräm på kvällen och så innehåller alla de här sakerna några kemikalier som kanske påverkar oss och som tas upp i blodet. När man då använder många saker så kanske det till slut blir en effekt där solskyddskrämen skulle kunna vara en del i det hela men det är här är teorier, det är ingenting som är bevisat utan bara diskussioner som pågår.

3. Kan solkräm orsaka cancer?

Lykke – Nej det finns inga data på det. Jag tycker man kan vara trygg med att det på den svenska marknaden och EU-marknaden pågår en kontinuerlig kontroll av de här produkterna och av de ämnena som ingår i solskydd. Man kollar på det hela tiden. Och skulle man märka att något ämne skulle vara toxiskt för människan går det ut information om detta och åtgärder vidtas.

Margareta – Nej solskydd orsakar inte cancer. Problemet med solskydd är att man ofta tagit för liten mängd och smörjt in för sällan och att det då ger en falsk säkerhet. Man har smörjt sig en gång på morgonen och tror att det räcker. Solskydd är testade för att smörjas in med en lite större mängd än vi oftast gör. Man behöver även återapplicera oftare än vi gör.

Åsa – Även om det finns vissa sådana studier som sätter ett samband mellan solskyddsanvändning och hudcancerutveckling så har man vid metaanalys-studier, alltså när man slår ihop många andra studier, inte kunnat bekräfta ett sånt samband. Taget tillsammans, om man också väger in hur pass bra studier är gjorda, är det nog sannolikt så att solkrämen skyddar mot cancer framförallt då mot hudcancertyperna Malignt melanom och Skivepitelcancer.

4. Skyddar solkräm mot cancer då, även Malignt melanom?

Lykke – Den enda kontrollerade studien som finns vad jag vet går tillbaka till början av 1990-talet i Australien där man följde ett stort antal individer under lång tid. Den ena gruppen smörjde in sig och den andra gjorde inte det. Då såg man att insmörjnings-gruppen hade hälften så många fall av Malignt melanom och tunnare malignt melanom än dem som inte hade haft solskydd. Men det går inte att göra sådana studier i dag. Vi kan inte ha en grupp som solar utan solskydd när vi vet hur farligt det är. Men man vet ju att all typ av UV-strålning orsakar hudcancer och solskydd skyddar mot UV-strålning så då får man liksom lägga ihop ett plus ett. Men du kan inte smörja in dig och tro att det räcker för att skydda dig mot hudcancer. Solskyddskräm är bara ett komplement. 

Margareta – Om man är noggrann med sitt solskydd och inte överexponerar sig så skyddar solkräm mot hudcancer. Problemet med studier är ju att man inte vet hur mycket patienten har solat tidigare, hur mycket solkräm man har använt, hur mycket man har bränt sig tidigare, har man kanske solat solarium tidigare? Men de studier som är gjorda i Australien har visat att den grupp som fått fri tillgång till solkräm under flera år sedan haft en lägre frekvens av Malignt melanom.

Åsa – Jag kan inte säga att det finns starka evidens för att det skyddar med de evidens som finns talar för det. Det finns några studier som har genomförts genom att följa personer framåt i tiden som har visat på en skyddande effekt, och det är de studierna som har den högsta kvaliteten. Dessa studier initierades på 1990-talet i Australien och där man kunde se att den ena gruppen, som fick gratis solkräm och ombads att smörja denna på ett särskilt sätt, hade mindre Malignt melanom än den som inte fick solkräm nästan 20 år senare. I en annan studie har man kikat på hur solkrämsanvändning skiljde sig i barndomen och sett att risken för Malignt melanom var lägre bland dem som använt mycket solkräm som barn.

5. Kan olja såsom hallonolja, vetegroddsolja, kokosolja, morotsolja, mandelolja eller olivolja användas som solskydd?

Lykke – Det är som att sätta sig i en bil och så säger någon ”men använd det här säkerhetsbältet som jag har gjort själv”. Jag skulle inte åka i en sån bil.
Man vill att skyddet ska vara testat med rätt metoder och ha ett bevisat skydd och även om nu till exempel hallonfröolja skulle ge någon form av solskydd så är det ju väldigt lite. Och att förlita sig på det avråder jag starkt ifrån.

Margareta – Kapslar med betakaroten (ett ämne som finns i bland annat morötter) kan ge ett visst skydd, men det är ungefär spf 4 så det är ju inget stort solskydd. De här andra oljorna finns inga bra studier på. Blandar du till egna produkter hemma vet du inte vilket solskydd du får och det blir även problem med hygienen. Det finns inget konserveringsmedel i dem du gör hemma så du kan få en bakterietillväxt i som kan ge infektioner om du har otur. Det är bättre att köpa etablerade och testade solskyddsprodukter. De allra flesta produkter som säljs i Sverige är testade och noggrant genomgångna

Åsa – När man studerat de här oljorna med rätt metodologi så har man inte kunnat se något egentligt solskydd eller väldigt, väldigt lågt skydd. Det är knappt värt att ens smörja in det. Det florerar även recept på egen solkräm där man ska använda hallonolja och sen ska man blanda i lite zinkoxid, som ju har solskyddande egenskaper. Men börjar du mixtra själv med det där så vet du ju inte hur stora zinkpartiklarna är och vilken koncentration du får. Du har heller inte testat hur pass bra solskydd du får. Att göra sin egen solkräm vill jag å det starkaste avråda från. Här får du någonstans mellan inget till vem vet vilket solskydd. Känner du att du inte vill använda kemiska produkter på din hud, sätt på dig kläder och var i skuggan!

6. Hur ska man vistas i solen på ett säkert sätt?

Lykke – Det är viktigt att skydda sig från solens skadliga effekter, detta gäller såväl barn som vuxna. Barn under ett år ska inte vara i solen alls. Sen får man tänka på att solen är som starkast mellan 11-15 och då behöver man inte vara i direkt solljus. Man ska skydda sig i första hand med kläder och hatt och vara i skuggan. Men de delar man inte kan skydda med kläder ska man smörja in med solkräm och då rekommenderar vi en solskyddsfaktor på minst 30, gärna märkt med 50+. Extra viktigt är att solskyddsprodukten har både UVA och UVB-skydd. Leta efter märkningen med UVA (en cirkel med bokstäverna UVA). Stryk på riklig mängd och upprepa insmörjning regelbundet under dagen, framförallt efter bad och svettning.

Margareta – Måttfullhet är ett bra ord. Sola måttligt och bränn dig inte. Skydda dig gärna med kläder och sitt lite mer i skuggan. Använd solskydd men tänk inte ”nu har jag solskydd så nu kan jag ligga på min solstol hela dagen” utan man har solskydd och så är man måttfull. Och tänk på att applicera flera gånger. Har du för lite solskydd och inte applicerar mer efter ett tag då kan du bränna dig ändå. 

Åsa – Det säkraste är kläder och skugga och man ska använda sig av det så mycket som möjligt och komplettera med solkräm. Solkräm är egentligen ett väldigt osäkert skydd eftersom man inte vet hur skyddad man blir av det, det finns stor risk för felanvändning som att man applicerar för lite eller för sällan. Man kan ha blivit av med rätt mycket sen man smörjde in sig och man kanske inte smörjde sig tillräckligt mycket. Man ska ta mycket solkräm och smörja sig flera gånger om dagen, efter bad och om man har lekt i sanden.

Vi tar upp olika mycket

Professor Karin Broberg som forskar kring hur hudbarriären skyddar oss från olika ämnen menar även att vi tar upp olika mycket av UV-filtret beroende vår individuella genetik. Hon har studerat en speciell gen och mutationer av den genen som gör att man har en sämre hudbarriär och därför tar upp mer UV-filter.

– De här mutationerna gör att proteinet inte bildas i samma utsträckning, eller har sämre funktion. Eftersom det är just det där proteinet som gör huden mer ogenomtränglig så får man en sämre hudbarriär, alltså mer känslig hud, om man har en mutation. Det är därför de tar upp mer av UV-filtret. De här mutationerna är inte superovanliga utan det är upp till 20 procent som har dessa varianter av genen som gör att man tar upp mer. Det gäller ju inte bara UV-filter vi har även testat för andra ämnen, säger Karin Broberg.

– Om det är farligt att UV-filter tas upp i blodet eller inte är det som man undersöker nu. Men det är ju inte superfarligt för då hade det aldrig kommit ut på marknaden. Allt som är akut farligt har försvunnits i kliniska tester men sen är alltid frågan vad det har det för långtidseffekter om man använder det dagligen och under lång tid. Och om man har en väldigt känslig hud som till exempel barn har, vad händer då över tid?

ANNONS

Tandblekning hemma - få vitare tänder på 30 minuter. Beställ här.

Dentway (Extern länk)

Tandblekning hemma - få vitare tänder på 30 minuter. Beställ här.

Redaktionens val

  1. KOST

    Agnes Wold tar kål på sju envisa matmyter

  2. HÄLSA

    Ett glas vin om dagen - hälsosamt eller inte?

  3. HUDVÅRD

    Probiotisk hudvård - allt du vill veta om hudens goda bakterier

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.