Jag testade botox – då hände det här

Ida Söderberg: Jag blev inte lyckligare, men jag ser inte längre bedrövad ut

Publisert:

Man ska åldras – och det med värdighet.
Men jag testade att göra precis tvärtom. 
Argrynkan mellan ögonbrynen skulle väck.

Botox? Nej. Sa jag i flera år. 

Sedan skulle jag fylla 38. 

Och jag fick en ny yngre kompis, som var varm förespråkare. Hon såg ut som vanligt efteråt. 

Förstås blev jag nyfiken, kunde det vara något för mig? 

Möjligt att min generation är lite mer sluten. Det är lite skamligt, fånigt, att hålla på. Men jag såg så bekymrad ut hela tiden. Till det min västerbottniska dialekt. Jag både såg ut och lät sur. 

Sköterskan som stack mig i pannan var ljuvlig. Bestämd och tydlig. Det gjorde inte ont, snarare kände jag mig ompysslad. Är det kanske en mammig grej. Man ligger på en brits och ska få en injektion, med en stressboll i handen, och det känns som spa. 

Det tog några veckor innan effekten kom. Plötsligt såg jag inte ut som om jag bar hela världens elände på mina axlar. Men mitt ansikte var lika rörligt som förr, förutom det där utrymmet mellan ögonbrynen. 

Den lilla förändringen, som min man inte ens noterade, gjorde mig lite mer bekväm. Jag tar vad jag får. 

Vi kan i oändlighet diskutera de patriarkala strukturer som ligger bakom. 

Och vi kan förstås konstatera att hudvård sannerligen inte är feminism.

Och vi måste ifrågasätta vem som skapar all denna konsumtion som främst riktar sig till kvinnor. Konsumtion vi gissningsvis inte skulle behöva om vi skulle rikta oss inåt, vara ute i naturen, och sluta med sociala medier. 

Däremot ser jag ingen skillnad på att göra en syrabehandling, färga håret eller att testa botox. 

Allt är förgängligt. Precis som ungdomen, förvisso. 

Jag trodde också att om jag fixar en sak, kommer jag vilja fixa något annat. Men den lusten drabbade mig inte. 

Jag vill inte se ut som Kim Kardashian. Jag vill se ut som jag gör (och DET handlar bara om ålderns acceptans. Det blev som det blev, ansiktet. Och ni vet, går man fort och skrattar mycket ser ingen hur ful man är). Jag har inte Kylie Jenners ansikte, och att jag slätar ut en rynka kommer inte heller ge mig nya läppar, ny näsa eller tydligare kindben. Jag blev inte lyckligare. Jag ser numera bara inte så bedrövad ut.

Det går förstås att hävda att man normaliserar ingrepp genom att prata om dem. Men jag pratar hellre, än att låtsas som om jag inte är en produkt av vårt brutala konsumtionssamhälle, alla filtrerade ansikten och halvnakna rumpor i tid och otid. 

Och framför allt: Bara för att jag gillade botox, betyder det inte att jag tycker du behöver det. 

Annons

Prisvärda shampoon!

ANNONS

Tandblekning hemma - få vitare tänder på 30 minuter utan en dyr behandling hos tandläkaren!!

Dentway (Extern länk)

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Ida Söderberg Wellness och Aftonbladet Family. Utbildad på journalistprogrammet i Sundsvall. Har också läst ett år psykologi på Umeå universitet.