Mental hälsa

Stress

14 myter och sanningar om stress – psykologen reder ut

  • Ulrika Lidbo
Publisert:
Foto: Getty Images

Vi får ofta höra att vi ska gå ut i naturen, motionera eller äta sunt för att minska stressen i våra liv. Men vad är egentligen mest hjälpsamt? Och vad ska man ta med en nypa salt. Psykologen och stressexperten Mona Drar navigerar oss rätt i snårskogen av tips och råd för stressade själar.

1. All stress är dålig

– Det stämmer inte. Vi är skapade för att kunna hantera stress. Det är bristen på återhämtning som kan göra oss sjuka, inte stressen i sig. Stress som återföljs av återhämtning kan till och med stärka vår stresstolerans.

2. Man blir inte stressad av roliga saker

– Stämmer delvis. Vi blir inte stressade av att ha roligt i sig, däremot kan även roliga saker leda till stress. Ibland är roliga saker samma sak som återhämtning, ibland inte. Ibland kan vi ha roligt och spännande på jobbet, utan att för den sakens skull få någon återhämtning. Att uppleva det vi gör som meningsfullt stärker vår buffert mot stress, medan upplevelser av meningslöshet och understimulans ökar risken för stress. 

3. Stress är en psykisk sjukdom

– Stämmer inte. Stressmekanismen har hjälpt vår art att överleva. Stress är kroppens och hjärnans sätt att hantera en verklig eller inbillad utmaning. Idag är det ofta våra tankar som stressar oss, det kan ställa till det eftersom stressmekanismen är utformad för att hantera fysiska hot. Vår stressmekanism är inte uppdaterad till vårt komplexa informationssamhälle. Långvarig stress kan leda till stressrelaterad sjukdom.

Foto: Hanna Ågren

En återhämtande fritid kan inte kompensera för en orimlig arbetssituation. Möjligen kan det göra att en person håller ut längre", säger Mona Drar, psykolog och stressexpert.

4. En powernap, sedan är man på banan igen

– Stämmer delvis. Om du haft en stressig dag kan en powernap vara precis det du behöver för att få till återhämtning och komma på banan igen. Har du emellertid levt i ett mer eller mindre konstant stress/beredskapsläge under en längre tid, så är det inte tillräckligt med en powernap för att återställa balansen.

5. All fysisk träning skyddar mot stress

– Stämmer ofta. Träning tycks fungera stressreducerande. Precis efter träningen höjs vårt stresshormon kortisol, men efter några timmar sjunker kortisolnivåerna i flera dagar. När vi tränar är vi ofta närvarande i nuet, vilket troligtvis också bidrar till den stressreducerande effekten. Personer med stressrelaterad ohälsa kan må sämre av träning, framför allt i de mer akuta skedena av sjukdomen. 

6. Symptomen på stress är samma för alla

– Stämmer inte. Det är individuellt vilka signaler kropp och hjärna sänder ut. Och det kan även variera mellan olika perioder i vårt liv. För många är fysiska symtom vanligt, som magont, huvudvärk och muskelstelhet. Lättirritabilitet är också vanligt, och att man går upp i varv. Vissa blir emellertid mer långsamma och oföretagsamma vid stress. Det gäller att lära känna sina egna signaler. 

7. Stress går inte att göra så mycket åt

– Stämmer inte. Ofta är vår motivation att jobba med stressen starkast när stressnivån är hög. I de stunderna är det ofta som svårast att arbeta med stressen. I sådana situationer kan det ge viss effekt att uppmärksamma vad som händer i kroppen, försöka andas medvetet och försöka bryta stressbeteenden som att gå fort eller prata högt. Att arbeta förebyggande och långsiktigt mot stress är vanligtvis mer kraftfullt.8. Avslappningsmusik, medveten andning, yoga, meditation – om jag bara schemalägger "må bra-övningar", blir jag fri från stressen

– Stämmer delvis. ”Må bra övningar” kan vara goda verktyg för att stärka vår stresshanteringsförmåga och förebygga stress. Om livet i övrigt innehåller många stressorer, kan övningar skapa en buffert som skyddar oss. Dessa övningar kan ofta inte kompensera helt för ett i övrigt stressigt liv. Ibland hör jag om människor som stressar till ”må bra övningarna”, då riskerar hela poängen att gå förlorad. 

9. Kosthållning har inget med stress att göra 

– Stämmer inte. Att ta hand om kosten är ett sätt att visa omsorg för sig själv och stärka upplevelsen av att kunna påverka sitt mående. Det i sig är starka friskfaktorer. Vilken kosthållning som stärker oss är delvis individuellt, även om det finns generella riktlinjer. Vi behöver alltid uppmärksamma vad som passar just oss. Det är inte enbart vadvi äter utan även hur vi äter som påverkar vårt mående. Att slänga i sig lunchen framför datorn är ingen bra idé, även om lunchen består av näringsriktig mat. 

Foto: Getty Images

Det här stämmer och det här stämmer inte om stress.

10. Jag känner inga symptom, därför har jag stressen under kontroll 

– Stämmer delvis. Givetvis är vi ofta de främsta experterna när det gäller oss själva. För vissa har dock stressen blivit ett normaltillstånd som de inte uppmärksammar längre. Det kan också vara så att vi försöker döva stressen på olika sätt. Ibland försöker vi hålla sanningen ifrån oss, kanske för att vi inte ser någon lösning på problemet. Ibland kan det faktiskt vara omgivningen som är bäst på att bedöma vår stressnivå. 

11. Känsliga personer har lättare för att bli stressade än de med skinn på näsan

– Stämmer delvis. Personer som är så kallat högsensitiva har ett extra känsligt nervsystem och ett mer lättaktiverat stressystem. Man tar hela tiden in mängder av intryck från omgivningen. Känsligheten kan således öka sannolikheten för att bli stressad, å andra sidan bidrar ofta känsligheten till att man får mer effekt av olika typer av ”må bra övningar”. Känsligheten fungerar på båda håll.

12. Antidepressiv medicin hjälper mot stress

– Stämmer delvis. Effekten av antidepressiv medicinering är högst individuell. Den minskar inte stress i sig, men kan fungera ångestdämpande. Ångest och stress hänger ofta samman. 

13. Bara jag får vila ut ordentligt, blir jag mindre stressad på jobbet

– Stämmer delvis. En fritid som ger god återhämtning stärker förmågan att hantera ett stressande jobb. På samma sätt som att en stressande fritid gör att vi blir mer känsliga för stress på arbetet. Hur jag mår i en sfär i livet kommer påverka mitt mående i andra sfärer. En återhämtande fritid kan emellertid inte kompensera för en orimlig arbetssituation. Möjligen kan det göra att en person håller ut längre.

14. Utan stress blir inget gjort

– Stämmer inte. Vi förväxlar ofta stress med handlingskraft. Vid stress aktiveras vårt överlevnadsmode, det gör bland annat att vi får tunnelseende och blir mer känslomässiga i vårt tänkande. Enkelt uttryckt kan man säga att stress gör oss starkare men mindre klartänkta. Om vi står inför en prestation som kräver fysisk styrka kan stress vara gynnsamt, kräver uppgiften istället kognitiva förmågor är stress sällan önskvärt.

Läs mer

  1. ÅNGEST OCH ORO

    Psykologen: Så hanterar du stress och kriser i oroliga tider

Text
  • Ulrika Lidbo 

Mer på Wellness

SKÖNHET

Blek dina tänder naturligt – med gurkmeja

ÅNGEST OCH ORO

Så slipper du oro och slutar älta – psykologens bästa tips

KOMMERSIELLT INNEHÅLL

Sexleksakerna du inte vill vara utan

HUDVÅRD

Hudvård för nybörjaren – det här ska du tänka på

SKÖNHET

Så fixar du snyggaste ögonbrynen – hemma

MAGE

IBS kan innebära stort lidande – så vet du om du är drabbad

MAGE

Allt du undrat över om halsbränna

SJUKDOMAR OCH BESVÄR

Diabetes typ 2 – du kan vara sjuk utan att veta om det

MENTAL HÄLSA

Fråga Wellness psykolog – om allt

ANDLIGHET

”Vi flyr in bakom skärmen – samtidigt längtar vi efter något större”

KOMMERSIELLT INNEHÅLL

Balans – naturlig väg till friskare sköldkörtel

MEDITATION

Tio tips för att hitta lugnet i vardagen

UNDERLIV

Mensskydd – så väljer du rätt