Mental hälsa

Stress

Så fungerar stress – symtom, reaktion och hantering

  • Leo Pettersson
Publisert:

Känslan av att känna sig stressad kan vara överväldigande.

Experten Giorgio Grossi reder ut vad stress är och hur du hanterar den.

Stress är en oundviklig och nödvändig reaktion som ger oss ett högre blodtryck. Vad som händer i kroppen och hjärnan vid stress är relativt väl dokumenterat.

Det finns många sätt att hantera stress på och det är först när symtomen börjar addera till varandra över en längre period som det är tecken på varningssignaler.

– Det är viktigt att komma ihåg att man inte ska bli rädd för stressen och de symtom som kommer, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi.

Det går inte att skapa sig ett helt stressfritt liv. Inte heller vore det önskvärt.

Människans stressreaktioner är uråldriga och var tidigare nödvändiga för att överleva, när vi antingen behövde slåss eller fly för att inte dö. 

Även om dessa faror inte infinner sig särskilt ofta i Sverige numera händer det samma saker i kroppen och hjärnan när någon exempelvis springer efter en buss som denne vill passa. Men det räcker till och med med blotta tanken på en hotbild för att vi ska få en stressreaktion.

Detta händer i kroppen och hjärnan vid stress

Vid stress påverkas det autonoma nervsystemet, vilket är uppdelat i sympatikus och parasympatikus. Sympatikus står för energimobilisering och uppvarvning medan parasympatikus främst styr nedvarvning och återhämtning. Den mest kända stressreaktionen – kamp- eller flyktreaktionen – kommer av att den det sympatiska nervsystemet aktiveras, medan parasympatikus nedprioriteras. Det aktiveras när kroppens krafter behövs.

– Man kan jämföra det med accelerationen i en bil. Vid höguppvarvad stress, när vi är jäktade, har mycket att göra eller känner oss pressade, aktiveras kamp-flyktreaktionen. Precis som namnet antyder är det för att vi ska varva upp maximalt så att vi kan slåss eller springa för livet, säger Giorgio Grossi, beteendevetare, psykoterapeut och docent i medicinsk psykologi vid Stressmottagningen i Stockholm samt vid Karolinska Institutet.

Blodet i kroppen omdirigeras till den stora skelettmuskulaturen, alltså till armar och ben som man springer eller slåss med. Samtidigt blir det mindre blod i händerna och fingrarna som kan kännas skakiga och darriga.

Det utsöndras ämnen som blodsocker, fria fettsyror i blodet, samt hormoner, bland annat adrenalin, noradrenalin och cortisol som gör att blodtrycket stiger och hjärtat slår snabbare. Några märkbara effekter av detta är vi blir torrare i munnen, får en ökad puls och andas snabbare.

I hjärnan dirigeras samtidigt mindre blod till den prefrontala hjärnbarken.

– Det är den del i hjärnan som sköter om våra intelligenta funktioner, till exempel planering, logik, logistik och impulskontroll. Alla de funktionerna blir hämmade. Blodet i hjärnan går till de regioner som styr känslomässiga funktioner och vi blir mer impulsiva och känsliga under stress, säger Giorgio Grossi.

Wellness shop
Foto: Karl Gabor

Giorgio Grossi.

Den andra reaktionen: “Spela död”

Om vi däremot uppfattar faran som vi känner som alltför stor, och vi inte kan antingen fly eller slåss mot hotet, reagerar vi på ett annat sätt på stress. Det kallas “spela död”-reaktionen.

Nu är det i stället den parasympatiska delen i nervsystemet som aktiveras. I detta sammanhang fungerar den som en broms och drar ner på energin. 

Denna reaktion kan aktiveras vid situationer som våldtäkt och tortyr och ge upphov till fenomenet dissociation, det vill säga att man upplever oerhörda overklighetskänslor och känner sig frikopplad från den egna kroppen.

Hur blir man av med stress?

Vi behöver stress för att leva och viss stress är positiv och inte alls obehaglig.

– Vi söker oss aktivt till stress för att få stimulans. Det är exakt samma reaktioner i kroppen när du vinner 10 miljoner kronor på lotto eller har får den där drömtjänsten du sökt till. Det är viktigt att komma ihåg att man inte ska bli rädd för stressen och de symptom som kommer. Hjärtklappning, yrsel eller ostadighet är bara normala effekter av kamp-flyktprogrammet, säger Giorgio Grossi.

Att helt bli av med stress är alltså omöjligt och det är inte något vi heller borde eftersträva. Enligt Grossi borde frågan istället vara när vanliga stressignaler faktiskt blir varningssignaler.

– När man märker att det inte är en isolerad företeelse utan det börjar bli ett mönster, då är det varningssignaler. Man kanske har många symptom som börjar addera till varandra under flera månader eller år. Det kan vara att man inte har tålamod med folk, börjar bli glömsk, virrig och har svårt med fokus. Känslor som onormal trötthet, huvudvärk, värk i axlar, problem med magen, rastlöshet och ljudkänslighet är också indikationer, säger Grossi och fortsätter:

– När stressen gör vardagen mindre njutbar och i en ytterligare förlängning gör det svårare för en att fungera i sin vardag är det läge att ta itu med saker. Inte minst när man börjar prioritera bort allt som är återhämtning för att vi är för trötta, griniga och känner att vi inte har tid. 

Att lära sig hantera stress

Det finns flera saker man kan göra för att hantera stress på ett bättre sätt. Att ta sig tid för återhämtning är viktigt, likaså att motionera, äta rätt och faktiskt våga säga nej. 

Giorgio Grossi att stress hos svenskar har blivit mer förekommande under coronapandemin.

– Det är mycket stress på olika sätt för olika grupper i samhället, säger han.

I november släpps hans bok “Kris-stress” som skrivits ihop med Kerstin Jeding. I den ges tips om hur man kan tänka för att försöka hantera den stress som den aktuella krisen medför.

I faktarutan nedan ger Giorgio Grossi tre tips på hur man kan hantera stress.

Tre råd för att hantera stress

  1. “För en dagbok under en vecka, tio dagar. Avsätt en kvart om dagen, samma tid och samma plats, och skriv ner de saker som oroar dig. Helt ofiltrerat. Sen kan man bena ut: “Vad kan jag göra något åt och vad kan jag inte påverka?” Fokusera på det du kan förändra och träna dig på att acceptera resten. Ibland är det inte så enkla problem som man kan påverka. Då kan man tänka sig är att man plockar isär dem till delproblem och brainstormar lösningar. Man kan göra en plan och bena ut problemen, oavsett om de är kort- eller långsiktiga. Sedan ska man agera på dem. Efter det får man fråga sig hur det gick. Löste jag problemet? Nej, eller delvis? Om det inte har löst sig är det bara att försöka igen”.
  2. “Särskilt under kriser är det viktigare än någonsin med sunda, hälsosamma strukturer. Kriser som corona innebär ovisshet och då är det bra att få kontroll över det man kan få kontroll på, såsom sovtider, måltider, fysisk aktivitet samt att prioritera återhämtning och ledighet. Det är också viktigt att vårda sina sociala kontakter. Kan man inte ses i verkligheten kan man använda olika online-verktyg.”
  3. “Att beröra existentiella frågor kan vara konstruktivt. Fråga dig själv saker som: Vad är viktigt i livet? Vad är det att jag vill att den viktigaste människan i mitt liv ska komma ihåg mig för? Vad är det för intryck som jag skulle vilja lämna? På vilket sätt kan jag i min vardag faktiskt prioritera saker som leder mig till den person som jag vill vara? Kontentan av det resonemanget är att det inte går att skapa ett stressfritt liv. Däremot kan vi göra oss mer medvetna om vad som är viktigt i livet, vilket kan göra livet mer meningsfullt”. 
Wellness shop

Läs mer

  1. STRESS

    14 myter och sanningar om stress – psykologen reder ut

  2. MEDITATION

    Meditera bort spänningar och stress – enkel guidad meditation

  3. MENTAL HÄLSA

    Posttraumatiskt stressyndrom: Experten reder ut PTSD

Text
  • Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020. Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd. Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet