Så vet du om du är drabbad Dystymi

Publisert:

Känner du att livet, år efter år, känns som en grå novemberdag?

Känner du dig pessimistisk inför framtiden och får ofta höra att du har en negativ syn på livet?

Då kan du lida av dystymi, en lågintensiv och långvarig form av depression. 

Depression är något som de flesta är bekanta med. Men dystymi, som är en särskild form av depression, är mer okänt. 

– Dystymi kan beskrivas som en lågintensiv och långvarig form av depression. Symptomen överensstämmer med depression, men är mindre påtagliga, säger psykologen Jonathan Namini.

– Vanliga besvär är bland annat minskad energi, sömnsvårigheter, bristande självförtroende, känslor av otillräcklighet och koncentrationssvårigheter. Helt enkelt en upplevd oförmåga att hantera vardagslivet och en pessimism kring framtiden.

Kroniskt tillstånd

Jonathan beskriver dystymi, till skillnad från egentlig depression, som ett kroniskt tillstånd där ovanstående symtom håller i sig långvarigt.

Jonathan Namini är psykolog och blivande leg. specialistpsykolog inom klinisk psykologi samt leg. psykoterapeut och teamchef för psykologerna på doktor.se.
Jonathan Namini är psykolog och blivande leg. specialistpsykolog inom klinisk psykologi samt leg. psykoterapeut och teamchef för psykologerna på doktor.se.

–  Man skulle kunna säga att personer med dystymi upplever livet som en grå novemberdag. En diagnos som klassas som ett kroniskt depressionstillstånd där symptomen håller i sig år efter år. Personer som lever med tillståndet har självklart bättre och sämre dagar, men över tid ses tillståndet som konstant.  

Hur många som är drabbade av dystymi är omöjligt att säga. Men i Sverige brukar man prata om en siffra på upp till 5% av befolkningen. Jonathan beskriver att det finns ett stort mörkertal, att många med dystymi själva inte förstår att de har det, utan ser sina symptom som en identitet.

Samtidigt är diagnosen svår att diagnosticera, i kombination med att patienterna inte ger någon tydlig bild mellan en ”bra” och ”dålig” period i livet. Detta eftersom de identifierar sig med sitt konstanta tillstånd. Det är vanligt att patienterna har varit i kontakt med vården många gånger utan att få hjälp. 

– Många går obehandlade under större delar av livet. Därför visar tyvärr statistik att självmord i senare ålder är vanligt hos denna patientgrupp, eftersom de levt så länge utan att se någon ljusning i tillvaron, säger Jonathan. 

Ärftliga faktorer

Det finns ingen tydlig orsak till att vissa personer drabbas, men man har kommit fram till att bland annat den ärftliga faktorn spelar in. Forskning visar att de flesta typer av depressionstillstånd är mer vanligt förekommande hos personer där det finns dokumenterad depression i familjen. Dystymi har även visat sig vara vanligare hos kvinnor än hos män, men studier har inte kunnat fastställa varför. 

 – Debuten sker ofta i tonåren eller som ung vuxen. En period i livet då vi formar vår egen identitet. Vanligt är att sjukdomen förväxlas med att man som person är socialt tillbakadragen och har en negativ syn på livet.

– Men i många patientkontakter finns en tydlig bild kring att personer med dystymi har betydligt större problem än så. Många har svårt att ta sig upp ur sängen, klara av studier, betala räkningar eller laga mat under större delen av sitt vuxna liv. 

”Ryck upp dig”

Jonathan berättar att många med dystymi ofta få höra av omgivningen att deras symtom är deras identitet och/eller personlighet. Många får höra att de upplevs som obrydda, pessimistiska, lata eller inte ansvarstagande.

– Många med dystymi berättar att folk säger att de ”måste rycka upp sig” och ”ta tag i sin vardag”. Men eftersom symtomen bland andra är minskad energi, sömnsvårigheter, bristande självförtroende, känslor av otillräcklighet och koncentrationssvårigheter innebär det ofta att personen samlat på sig så många misslyckanden i livet att den inte ser hur situationen skulle kunna ändras. Om personen dessutom sökt vård en massa gånger utan att fångas upp blir det komplicerat att få till en förändring, säger Jonathan.

Han beklagar att det fortfarande finns en massa tabu i samhället kring psykisk ohälsa. Eftersom det är ett laddat ämne är det något som många inte vågar prata om. 

– Dock har det förändrats under bara de senaste tio åren. I dag är det betydligt mer acceptabelt att söka hjälp än det var 2012. Såväl tillgången som efterfrågan på psykologer har ökat.

–  Människor har dock fortfarande svårt att prata om sin psykiska hälsa med vänner, familj och partner. Det är inte alls ovanligt att personer öppnar upp sig kring saker med sin psykolog som de inte pratat med någon annan. Trots att de kanske befinner sig i ett långvarigt förhållande eller har nära vänner där de berättar allt – förutom saker om sin psykiska hälsa.

Lättnad efter diagnos

När det gäller just dystymi vill Jonathan avsluta med ett tröstande ord.

– Trots att diagnosen ses som kronisk så går det att lindra symtomen med god effekt och många får ökad livskvalitet. Många av mina patienter känner en stark lättnad redan efter att ha fått en diagnos, eftersom personen ofta gått länge utan att ha fått svar på varför måendet är som det är. 

Vad är dystymi?

Dystymi är en ihållande nedstämdhet som håller i sig under minst två år, där personen känner sig nedstämd minst hälften av dagarna. Namnet dystymi kommer från grekiskan där ordet dys betyder dålig eller svår och tymi betyder sinne. Ibland kallas dystymi för sjukligt svårmod. Många personer med dystymi har även andra svårigheter, till exempel social fobi, ökad känslighet för stress eller prestationsångest.

Vanliga symptom vid dystymi

  • Koncentrationssvårigheter
  • Problem att ta beslut
  • Känslor av hopplöshet
  • Blir lätt irriterad
  • Ökat/minskat sömnbehov
  • Ökad/minskad matlust
  • Negativ självbild 
  • Skuldkänslor 
  • Låg på energi och svaghetskänsla

Varför drabbas vissa? 

Dystymi uppstår oftast som en följd av svåra livshändelser tidigt i livet. Kännetecknande för många patienter som lider av dystymi är en otrygg hemmiljö under uppväxten. Många gånger är det ett underliggande trauma som inte har blivit bearbetat och som med tiden leder till kroniska depressionstillstånd.

Det är vanligt att dystymi debuterar i tonåren och som ung vuxen, där de flesta bygger och formar sin känsla av identitet. Personer som lider av dystymi har ofta en negativ förväntan på både sig själv och sin omgivning och har svårt att bryta detta tankemönster. Dystymi har visat sig vara vanligare hos flickor än hos pojkar och studier har inte kunnat fastställa den fulla anledningen till detta.

Behandling

Diagnosen är komplex och utfallet av behandlingsmetoderna varierar från patient till patient.  Det finns dock många olika behandlingsalternativ när det kommer till depression. Det som rekommenderas är kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller SSRI-preparat. Vanligt vid dystymi är en kombination av läkemedel och psykoterapi. 

Dystymi är i allmänhet inte ett tillstånd som man bör behandla på egen hand. Men saker som drabbade kan göra själva är främst att upprätthålla normal dygnsrytm och vardagsrutiner, vilket innebär att äta, sova och genomföra fysisk aktivitet regelbundet. Forskning visar att såväl fysisk aktivitet som goda sömnvanor har en tydlig påverkan på depression. Alkohol och andra berusningsmedel försämrar måendet. 

Tror du att du är drabbad?

Som vuxen:

Sök vård om du har en depressionskänsla som gör att din vardag påverkas eller om du under en längre tid haft depressionskänslor som inte blir bättre. Vänd dig gärna till en vårdmottagning för att träffa en psykolog som kan genomföra en bedömning kring ditt tillstånd och som även kan initiera en läkarkontakt för uteslutning av andra diagnoser. Den psykologiska bedömningen kan göras digitalt eller via vårdcentral, medan läkarbedömningen görs på vårdcentral eftersom provtagning bör genomföras. 

Barn och ungdomar:

Viktigt är att föräldrarna eller annan vårdnadshavare försöker fånga upp problematiken så tidigt som möjligt. Ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin för att få hjälp med diagnostik och behandling. Var extra uppmärksam på ditt barns mående om någon i familjen har eller haft depressionstillstånd. I dessa fall råder det nämligen en ökad risk för utveckling av depressivt tillstånd hos barnet, bland annat dystymi. 

Källa: Jonathan Namini, leg. psykolog

Utforska Wellness

Om skribenten