Så kan metakognitiv terapi hjälpa mot depression

80 procent svarade att de botats på tio till tolv veckor

  • Alice Hermansson
Publisert:
 ”Jag har insett att det är tiden man lägger på att tänka och grubbla som gör en sjuk”, säger psykologen Pia Callesen som arbetar med metakognitiv terapi.
”Jag har insett att det är tiden man lägger på att tänka och grubbla som gör en sjuk”, säger psykologen Pia Callesen som arbetar med metakognitiv terapi.

Kan man bli fri från depression och ångest på tio veckor genom att sluta grubbla?

Det påstår i alla fall psykologen och författaren Pia Callesen, som har skrivit en bok om den nya behandlingsformen metakognitiv terapi (mct).

– Enligt studier svarade 80 procent att de har blivit botade från depression och ångest genom mct på tio till tolv veckor, säger hon.

Den psykiska ohälsan i världen ökar. Och Världshälsoorganisationen (WHO) larmar om att depression kommer bli den största sjukdomsbördan inom tre år. Men enligt Pia Callesen är de gamla behandlingsmetoderna för ångest och depression förlegade. Hon menar att det är tiden som personer lägger på att älta och grubbla över sina problem som är orsaken till depression. 

– Många med depression lägger tio till tolv timmar per dag på att fundera och tänka. Man kommer alltid ha negativa tankar, men inom mct-terapi försöker vi lära ut hur man ska låta de negativa tankarna vara ifred, säger hon. 

Pia Callesen, psykolog, och författare till boken ”Lev mer, tänk mindre”.

Tidigare i år publicerades Pia Callesens bok ”Lev mer, tänk mindre” på svenska. I boken beskrivs bland annat mct-terapins grundstenar. Och läsaren får möta fyra personer som har blivit fria från depression, ångest och medicin genom mct. 

– Jag jobbade tidigare med kognitiv beteendeterapi (kbt). Men för tio år sedan blev jag introducerad för metakognitiv terapi. Det fick mig att ändra uppfattning om anledningen bakom och hur man ska bota psykiska problem. När jag jobbade med kbt la vi mycket tid på tänkanden överlag. Men jag har insett att det är tiden man lägger på att tänka och grubbla som gör en sjuk, säger Pia Callesen. 

Pratar inte om rädslor

Metakognitiv terapi är en evidensbaserad behandling som praktiseras på personer med generaliserat ångestsyndrom (gad), depression, ångest, posttraumatisk stress (ptsd) och tvångssyndrom (ocd). Ett flertal studier visar att 70 till 80 procent hade blivit fria från depression efter avslutad behandling.  

Mct-terpain skiljer sig mycket från kbt och psykodynamisk terapi. Exempelvis exponeras klienterna inte för sina rädslor eller pratar om sina trauman. 

– Siffran för tillfrisknad inom mct är jättehög, om man jämför med kbt där ungefär 50 procent blir friska efter behandling. Det är inte nödvändigt inom mct att prata om trauman och vad man har varit med om. Det blir som ett öppet sår som man fortsätter att klia på och det förlänger läkningsprocessen, säger Pia Callesen.

Hon fortsätter:

– När man börjar en mct-behandling frågar jag hur många timmar om dagen du spenderar på att grubbla och tänka på problem. Många svarar att de lägger varje vaken timme på att grubbla. Jag frågar då, har du försökt att låta tankarna vara? Och det flesta personer svarar att de inte har tänkt att de kan göra det. 

En fast grubbeltid

Målet med mct-modellen är att förändra personens förhållningssätt till sina tankar och känslor. För att skifta fokus och inte göra tankarna till större än vad de är. 

–  Många tror att de måste bli av med tankarna. Men tankarna kommer alltid finnas där, det handlar om att låta dem vara. I början av terapin får man en fast grubbeltid, exempelvis mellan åtta och nio på kvällen. Under den timmen får man lov att tänka hur mycket man vill. 

Enligt Pia Callesen börjar man känna skillnad redan efter sex till tio sessioner. Och för många av hennes klienter behövs det inte fler möten än så för att bli behandlad.

– Under behandlingen börjar man känna självkontroll och att man har ett val. Det är viktigt att man känner att man kan styra tankarna och låta de vara, oberoende av problemet. 

Tror du folk kan bli upprörda över att man säger att folk måste ta ansvar för sitt mående?

– Ja, i början kan det vara så. Det är naturligt att vara ledsen och i många fall sköter hjärnan läkningsprocessen själv. För många känns det bra att känna att de kan kontrollera sina negativa tankar och exempelvis kunna sluta med medicin. 

Fem steg inom metakognitiv terapi

  1. Du lär dig att bli mer medveten om dina triggertankar och grubblerier, så att du kan förebygga dem.
  2. Du lär dig att tro på att du har kontroll över dina grubblerier så att du själv kan begränsa dem. 
  3. Du blir fri från övertygelsen att grubblerier leder fram till lösningar på dina problem, oavsett om de är arbetsrelaterade, privata eller kommer från din oro över att bli deprimerad eller av rädslan för att inte lyckas ta dig ur din depression. 
  4. Du upptäcker att du kan hålla dig till en handlingsplan oavsett vilken sinnesstämning du befinner dig i. Det vill säga att du kan göra saker i din vardag som du egentligen inte har lust med. 
  5. Du lär dig att tro på att dina tankar och känslor är normala och ofarliga, och att du inte är ett genetiskt offer för depression.
Inom metakognitiv terapi lär du dig att tro på att du har kontroll över dina grubblerier så att du själv kan begränsa dem.

Så blir du en metamästare enligt Pia Callesen

Sätt dig i situationer och händelser som kan framkalla triggertankar. På så sätt kan du lära dig identifiera triggertankarna och kontrollera dina grubblerier. Vi ska inte undvika att leva, utan öva oss i att hantera livet, varenda dag.

  • Säga ifrån till en familjemedlem som brukar brusa upp eller lätt känner sig förolämpad.
  • Be sin chef om en löneförhöjning.
  • Fråga den där söta personen om hen vill gå ut med dig, trots att du då riskerar att bli avvisad.
  • Göra något du brukar ha svårt för (som att vara spontan, be om hjälp, säga förlåt).

Metakognitiv terapi i Sverige:
För mer information om mct och behandling:
mct-institute.se
mct-institute.co/uk

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Alice Hermansson