Social ångest och panikångest – symtom och behandling

  • Leo Pettersson
Publisert:
Experten reder ut social ångest och panikångest.
Experten reder ut social ångest och panikångest.

Social fobi (social ångest) och panikångest med panikattacker kan hindra människor från att leva ett normalt liv. Symtomen kan skilja sig åt men behandlingen av ångestsyndromen följer ofta samma linje.

– Tidigare visste vi inte mycket om panikångest och social fobi. Men det har börjat forskas mycket mer de senaste 20, 30 åren, säger psykologiprofessor Tomas Furmark.

Det finns olika typer av ångest som kan hindra en i ens vardag. För vissa upplevs denna ångest genom fobier, vilket är en väldigt stark rädsla eller oro över en specifik sak. Det kan till exempel handla om platser, situationer eller vissa djur.

Detta är social ångest

Personer som är rädda för att bli utsatta för andra människors uppmärksamhet kan lida av social ångest, ibland kallad social fobi.

– De flesta med social fobi tycker också att det är jobbigt med socialt umgänge och att prata med personer som man inte känner, säger Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet. 

– Det är en rädsla för att hamna i uppmärksamheten. Man tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp, man får ofta en stark scenskräck och kan vilja undvika fikarummet på arbetsplatsen till exempel.

Ofta leder den sociala ångesten till att man medvetet undviker sociala sammanhang. Och ju mer man undviker det som skrämmer en, desto starkare kan rädslan bli. 

Symtom på social ångest

Precis som för alla typer av ångest är känslan av social ångest subjektiv. Det kan upplevas olika från person till person.

Men några vanliga symtom på social ångest är att man blir torr i munnen, rodnar, får hjärtklappning, känner sig darrig eller svag i musklerna, blir yr eller att det känns som att man har en klump i magen eller i halsen.

Vanliga tankar kan vara att “Vad ska alla tro?” eller “Tänk om jag gör bort mig”.

Tomas Furmark.

De personerna drabbas av social ångest

En persons arv och miljö kan vara bidragande faktorer till att utveckla social ångest.

– Det finns en ganska stark genetisk komponent för ångestsyndrom som social ångest. Genom till exempel tvillingstudier har man försökt mäta ut ett ärftlighetsindex och därigenom har man kunnat estimera att 30 till 50 procent av uppkomsten kan förklaras av gener. Förmodligen finns det en medfödd sårbarhet hos vissa individer, säger Tomas Furmark.

Även personer med vissa personlighetsdrag kan ha högre risk att drabbas av social ångest. Enligt Tomas Furmark är den gruppen till exempel mer introvert och mer emotionellt instabil än vad normalbefolkningen är.

Dessutom är det vanligare hos yngre personer.

– Social ångest tenderar att debutera i tonåren. Det är ovanligt att man nyinsjuknar senare i livet. Det kan ha att göra med att ju äldre och mer erfaren man blir, ju mindre störs man av olika saker.

Detta är panikångest: Panikattacker kommer oväntat

Till skillnad från social ångest, där ångestpåslagen sker i samband med att man konfronteras med det man är rädd för, är panikångesten inte lika situationsbunden.

En panikattack kommer ofta oväntat, till exempel när personen vilar eller slappnar av.

– Det är som att hjärnan signalerar på något i en obefogad situation. Det forskas kring det men man vet inte riktigt de kroppsliga eller biologiska förklaringarna till varför det sker faktiskt, säger Tomas Furmark.

En panikattack går ofta snabbt över men själva upplevelsen kan vara så pass obehaglig och skrämmande att den påverkar personen under lång tid.

Ofta kan de kroppsliga reaktionerna under en panikattack få en att tro att man är fysiskt sjuk, exempelvis att man har ett fel på hjärtat. Denna rädsla kan till och med förstärka ångesten. Besvären kan leda till att man undviker situationer där man känner sig trängd eller utsatt om en panikattack skulle inträffa, och i allvarliga fall kan man ha svårt att våga lämna tryggheten i hemmet, så kallad agorafobi.

Paniksyndrom: När vardagen påverkas

Om en person är så pass orolig för att få en panikattack att det påverkar dennes vardag kan det handla om paniksyndrom. Precis som med social ångest stannar personen hellre hemma även om det finns en vilja att gå på exempelvis en fest. Situationer eller platser som gör det svårt att lämna snabbt undviks helst. 

Så kan det behandlas

Paniksyndrom, såsom social ångest och panikångest, kan behandlas med psykologisk behandling eller läkemedel. En kombination av båda är också vanligt.

Målet är alltid att personen ska kunna hitta ett sätt att hantera panikångesten så den inte hindrar någonting i vardagen.

– KBT (kognitiv beteendeterapi) är den psykologiska behandlingsform som har bäst forskningsstöd. KBT-behandlingen kan även ges tillsammans med läkemedel i vad man kallar kombinationsbehandling, säger Tomas Furmark.

Vanliga symtom under en panikattack

  • Snabba eller hårda hjärtslag.
  • Svårt att andas.
  • Yrsel, illamående eller svimningskänslor.
  • Det känns som en klump i magen eller tryck över bröstet.
  • Svettningar, det känns som att du blir varm eller kall inuti.
  • Stickningar eller domningar i händer eller fötter.
  • Darrningar eller svaghetskänsla i musklerna.

Källa: Vårdguiden 1177

Redaktionens val

  1. UTMATTNING

    Chefen drev Carin till utmattning: ”Jag hade ständig panik”

  2. MENTAL HÄLSA

    Det händer i kroppen när du har ångest

  3. ÅNGEST OCH ORO

    Psykologen: Så hanterar du stress och kriser i oroliga tider

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020. Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd. Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet