Känner du dig som en bluff? Expertens 4 tips

Imposter syndrome är vanligare än du kanske tror

  • Saga Aginger
Publisert:

Att känna sig som en bluff eller vara rädd för att bli avslöjad är ingenting konstigt. Så känner alla i bland.

Men när känslan blir konstant eller återkommande kan den skapa beteenden som påverkar oss i vår vardag.

– Det blir problematiskt när man också börjar agera på tankarna man har om sig själv, säger psykologen Suzan Mobarke Hall.

Imposter syndrome, även kallat bluffsyndromet, uppmärksammades redan på 70-talet bland högpresterande kvinnor. Men dagens studier visar att både män och kvinnor kan drabbas i lika stor utsträckning.

– Oftast ser man inte en signifikant könsskillnad, så det går inte att säga att det är en ”kvinnosjukdom”. Det kan drabba alla, säger Suzan Mobarke Hall, som är psykolog på Mindler.

Ungefär 70 procent av befolkningen tros besväras av bluffsyndromet någon gång under sin livstid.

– Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är konstant. Vissa besväras mer och andra mindre. Alla känner inte ångest eller depression till följd av imposter syndrome. Men det är ändå höga siffror.

Vad är imposter syndrome?

Trots sitt namn är imposter syndrome inte en officiell eller erkänd diagnos. Men Suzan Mobarke Hall förklarar att det är ett begrepp som det har forskats mycket på.

– Även om det inte är ett syndrom kan det vara väldigt problematiskt för den som upplever det. Det kan också ge upphov till annan psykisk ohälsa, som ångest och nedstämdhet.

En person som har imposter syndrome kan uppleva att den inte passar in i ett sammanhang, inte förtjänar uppskattningen den får och tänker att den kommer bli avslöjad som en bluff.

– Man känner helt enkelt att man inte kan äga sina framgångar och ser inte att man själv faktiskt har åstadkommit saker och ting.

Suzan Mobarke Hall förklarar att de flesta känner av bluffsyndromet då och då.

Därför är det vanligt att känna sig som en bluff

Imposter syndrome går att hitta hos alla människor, oavsett kön, ålder, sysselsättning och social status. Enligt Suzan Mobarke Hall är det inte statiskt, utan triggas ofta av olika situationer som uppstår i livet. Det är också kopplat till både inre och yttre faktorer.

De inre faktorerna kommer delvis inifrån en själv. Det finns ofta ett samband mellan imposter syndrome och att:

  • Vara högpresterande
  • Vara perfektionistiskt lagd
  • Luta mer mot neurotisk än emotionellt stabil
  • Ha en låg tilltro till sin egen förmåga att klara av vissa saker

– Men det är viktigt att förstå att det inte nödvändigtvis behöver betyda att det är orsaker, utan samband, säger Suzan Mobarke Hall.

De yttre faktorerna handlar om vilken social kontext man befinner sig i, eftersom specifika sammanhang eller miljöer kan vara extra triggande.

– Om det finns en stor konkurrens eller intensiva påtryckningar att man ska prestera bra kan bluffsyndromet triggas. Det kan komma både från arbetsplatsen eller uppväxten. Prestationskrav eller dubbla signaler från föräldrar kan också utgöra en slags grogrund för imposter syndrome.

För den som utgör en minoritet i ett sammanhang kan imposter syndrome också triggas.

– Om man befinner sig i en miljö där få har samma kön, könsidentitet eller etnisk tillhörighet som en själv. Då kan man känna sig utanför och tänka ”jag har hittat in i den här miljön där jag egentligen inte passar in och någon kan avslöja mig”.

”Då blir det ett problem”

Du som läser kanske känner igen dig i de här tankarna eller går och bär på det här självtvivlet? Suzan Mobarke Hall vill understryka att det inte är något konstigt och att tankar kan komma och gå utan att vara sanningar. Men för många kan det bli lite mer intensivt i perioder.

– Det blir problematiskt när man också börjar agera på tankarna man har om sig själv. Framför allt om man inte vågar ta sig an nya utmaningar eller underpresterar av rädsla för att misslyckas. När det går ut över ens liv eller saker man vill göra i livet, då blir det ett problem.

Eftersom det finns ett samband mellan imposter syndrome och psykisk ohälsa ska man också vara vaksam på hur tankarna påverkar ens mående.

– Om man börjar märka att man blir väldigt ångestfylld, nedstämd eller till och med deprimerad. Då kanske man ska fundera på att ta professionell hjälp, för det går att bli av med den här typen av problem.

Att inte våga ta hjälp av andra går ofta hand i hand med imposter syndrome, eftersom den som är drabbad är rädd för att bli avslöjad som en bluff.

– Ett jättestort problem är att det blir en hemlighet. Man försöker dölja att man inte passar in eller inte känner sig kompetent. Men om vi inte pratar med varandra får vi inga perspektiv, utan fastnar i våra egna huvuden och tror att tankarna är sanningar.

Har du imposter syndrome? Expertens 4 tips

1. Anförtro dig till någon

Om du går runt och bär på dina tankar som en hemlighet kan det kännas ovant att öppna upp dig för någon annan. Men det kan ge perspektiv, som är nödvändiga för att du ska kunna utmana dina övertygelser och föreställningar om dig själv. Suzan Mobarke Hall rekommenderar både professionellt stöd eller att prata med en vän. Det viktigaste är att du anförtror dig till någon du litar på.

2. Ifrågasätt och utmana dina egna föreställningar

För att utmana ditt imposter syndrome är det viktigt att du ifrågasätter allt du tror – om dig själv, om andra och om världen. Du kanske tänker att du är inkompetent, att andra är bättre och kan genomskåda dig, eller att världen är hård och dömande. Samla in bevis för vad som talar för och emot dina föreställningar. Är du säker på att det verkligen är så?

3. Våga ändra dina beteenden och utsätta dig själv för obehag

Efter att du samlat in bevis kan du börja utmana tankarna genom att agera annorlunda mot vad du brukar. Du kanske skapat en regel för dig själv som säger ”jag ska inte be om hjälp, får då kommer kollegorna upptäcka att jag är dålig på mitt jobb”. Testa att göra precis tvärtom! Det kan vara att fråga en kollega om hjälp eller ställa en fråga på ett möte. I stunden kan det leda till obehag, men det innebär bara att du närmar dig dina rädslor.

4. Se vad som händer

Hur illa var det? Hur togs det emot? Och hur uppfattade du dig själv? I det långa loppet kommer du upptäcka att du får nya insikter om dig själv, andra människor och världen i stort. Att luckra upp sina gamla sätt att vara steg för steg kan vara ett sätt att tackla imposter syndrome.

ANNONS

Fynda favoriter inom mode och skönhet! Nu upp till 50% rabatt hos Åhléns.

Åhléns (Extern länk)

Hjärnstark

Hansen, Anders

Hjärnstark

239,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Redaktionens val

  1. MENTAL HÄLSA

    ”Hur kan jag sluta oroa mig och älta saker?”

  2. TRÄNING

    Alexandra Pizzoni: Jag har haft mycket ångest ända sedan jag var liten

  3. ÅNGEST OCH ORO

    Så slutar du domedagsskrolla – psykologens råd

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Saga AgingerSaga Aginger är reporter på Wellness och har tidigare jobbat på Aftonbladets redaktion för sociala medier. Saga har en kandidatexamen i media- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Hon har även studerat kreativt skrivande vid Jakobsbergs folkhögskola.