”Jag har svår hälsoångest – rädslan för sjukdomar finns alltid”

Publisert:

S har svår hälsoångest och är ständigt rädd för sjukdomar.

Psykolog Suzan Mobarke Hall från Mindler ger råd och svarar på läsarnas frågor om psykisk hälsa.

FRÅGA PSYKOLOGEN – SÅ GÖR DU
Mejla dina frågor och funderingar gällande din egen eller en närståendes psykiska hälsa till wellness@wellness.se

Döp mejlet till ”Fråga psykologen”. Frågorna kommer att publiceras anonymt med figurerat namn eller bara med förnamn.

Läsarfråga

Hej!
Jag har haft panikattacker under 20 år som nu blivit lindrigare men jag har även hälsoångest som är fruktansvärt svår. Jag kan aldrig vara glad och bara koppla av. Rädslan för sjukdomar finns alltid. Det minsta lilla symtom är blir ”livsfarligt och jag kan dö". Jag låser till och med upp ytterdörren så att ambulanspersonal lätt ska kunna ta sig in.

Just nu har jag ångest för värmen och går inte ut.

Mvh S

Psykologen Suzan Mobarke Hall svarar

Hej S!

Jag förstår att det är känns kämpigt att du ofta oroar dig över din hälsa. Hälsoångest, som innebär att man bär på en oro för att drabbas av eller redan ha drabbats av allvarliga sjukdomar, kan göra det svårt att känna avkoppling och riktig glädje i vardagen. Istället är man ofta överdrivet uppmärksam på kroppsliga känningar och att leta efter tänkbara symtom. Man är också upptagen vid att dämpa och kontrollera oron på olika sätt, till exempel genom att göra för mycket av vissa saker och för lite av annat. Det kan handla om att söka efter information om sjukdomar och uppsöka sjukvården oftare än nödvändigt, eller att tvärtom stänga ute all information som kan påminna om sjukdom och undvika läkarbesök.

Du tycks ha god insikt om att din oro är onödigt stor, och att den inte är rimlig sett till din faktiska hälsa. Personer med hälsoångest är ofta medvetna om att deras oro för sjukdomar och hälsa är ett resultat av hälsoångesten. Den insikten kan däremot vara som bortblåst när oron och ångesten växer i styrka. Då blir personen ofta fast övertygad om att känningarna är faktiska symtom och att det den här gången är på riktigt. Oron kan därför kännas svår att kontrollera.

För att få ännu bättre inblick i din hälsoångest kan du titta närmare på hur den påverkar dina känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och beteenden. Se om du kan känna igen dig i några av de exempel som kommer här. 

Rent känslomässigt leder hälsoångest framför allt till oro, rädsla och ångest. Tankarna präglas ofta av katastroftänkande, till exempel “mitt födelsemärke är säkert cancer” eller “tänk om min försämrade syn är ett symtom på MS”. De kroppsliga reaktionerna är ett uttryck för ångest. Det kan exempelvis handla om att känna ett tryck över bröstet, hjärtklappning, svårt att andas, illamående, magbesvär eller svindel.

Beteenden som ångesten leder till

De beteenden som hälsoångest ofta leder till kan delas upp i fyra olika kategorier: kontrollbeteenden, försäkringsbeteenden, motverkande beteenden och undvikandebeteenden.

Kontrollbeteenden handlar om att försöka kontrollera kroppen och tecken på fara, exempelvis genom att skanna av kroppen efter symtom. 

Försäkringsbeteenden syftar till att söka försäkran om att man inte har en sjukdom, till exempel genom att söka information om sjukdomar, ställa frågor till anhöriga om symtom eller uppsöka sjukvård. 

Motverkande beteenden handlar om att motverka sjukdomar eller se till att man snabbt kan få hjälp om något skulle hända. Det kan till exempel handla om att ha överdrivet hälsosamma levnadsvanor eller se till att alltid vara i närheten av en plats där man snabbt kan få sjukvård. 

Undvikandebeteenden syftar till att undvika sådant som sätter igång ångest, till exempel att inte läsa om, tänka på eller vistas på platser som påminner om sjukdomar eller döden. 

Finns det några beteenden känner du igen dig i? Att exempelvis hålla dörren olåst för att ambulanspersonal lätt ska kunna komma in är ett motverkande beteende.
För en kort stund kan alla dessa beteenden dämpa ångesten och oron. Det är därför naturligt och fullt rimligt att vilja att ägna sig åt dem. På lång sikt kan beteendena däremot leda till att ångesten ökar, bland annat genom att förstärka din föreställning om att du är i fara och måste vara på din vakt. Beteendena kan också göra att vardagen känns begränsad, och att livet känns mindre lustfyllt.

Gå emot ditt beteende

Tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden hänger samman och påverkar varandra. Av dessa fyra är beteenden det som oftast är lättast att styra och därmed ändra på. Terapi går därför många gånger ut på att stegvis förändra beteenden som tycks lugna i stunden men som på sikt förvärrar hälsoångesten. På så vis kan man också komma åt ohjälpsamma tankar, dämpa negativa känslor och kroppsliga reaktioner. 

Det kan handla om att närma sig olika situationer som väcker ångest, och att våga tänka tankar som känns skrämmande för att de påminner om sjukdom och död. För dig kan det till exempel handla om att låsa dörren istället för att låta den stå olåst. 

Att gå emot dina hälsoångestbeteenden ger dig en möjlighet att upptäcka att det går att stå ut med ångestreaktioner, och att ångest kan minska utan att ta till hälsoångestbeteendena. Det ger dig också möjlighet att testa dina farhågor och se om de faktiskt stämmer.

Det kan vara svårt att få till dessa förändringar på egen hand. Jag rekommenderar att du vänder dig till någon som kan hjälpa dig vidare, till exempel en legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Då kan du få stöttning och hjälp med att skapa en tydlig plan för hur du kan börja må bättre. 

Lycka till! 

Annons

Köp en yogamatta

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Suzan Mobarke Suzan Mobarke  legitimerad psykolog på Mindler. Suzan har erfarenhet inom klinisk psykologi och organisationspsykologi.