Så hanterar du klimatångest - klimatpsykologens råd

  • Rebecka Wållgren
Publisert:
Arktis och Svalbard hör till de områden i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna.
Arktis och Svalbard hör till de områden i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna.

I takt med att klimatkrisen eskalerar växer även ångesten hos många inför hotet vi står inför. Så, hur tacklar vi vår klimatångest?
– Det som verkar vara allra mest hjälpsamt är att hitta sätt att agera och att göra det tillsammans med andra, säger klimatpsykologen Frida Hylander.

På måndagen släppte FN:s klimatpanel  IPCC en rapport som visar att den globala medeltemperaturen kommer ha passerat 1,5 graders uppvärmning redan om 20 år. Och plötsligt kickar klimatångesten in en högre växel. Händerna blir svettiga, magen knyter sig och luften är plötsligt inte lika lätt att få ner.

Ilska, sorg, skuld, besvikelse, oro och rädsla. Klimatångest är ett samlingsnamn för alla negativa känslomässiga reaktioner som klimatkrisen väcker. Och det är hos yngre som den är vanligast. Klimatångest är dock ingen diagnos och den skiljer sig på flera sätt från annan ångest. Klimatångest är fyllt av flera olika känslor och är till skillnad från mycket annan ångest en rädsla för något reellt som vi faktiskt står inför.

– Klimatångest är en fullkomligt rimlig och sund reaktion. Det ju ett verkligt hot vi står inför. Och det är bra att vi reagerar. Kroppen och hjärnan har ett väl utvecklar system för att varna för faror och det ska vi vara jätteglada att de gör. Här behöver vi uppmärksamma att ja, vi står inför det här hotet, vi är i den här krisen och de känslor som väcks är bara en rimlig respons på det, säger klimatpsykologen Frida Hylander.

För många blir klimatångesten en jobbig reaktion men också en varningssignal som faktiskt kan hjälpa en att agera. För vissa blir dock ångesten överväldigande.

– Vissa blir överväldigande och fastnar i ångesten. Om man redan har en ångestbenägenhet eller annan typ av psykisk ohälsa så kanske man har svårare att hantera information om klimatkrisen och då kan man behöva psykologhjälp.

Frida Hylander är psykolog och driver tillsammans med tre kollegor Klimatpsykologerna som arbetar med de psykologiska och beteendemässiga aspekterna av klimatkrisen.
Wellness shop

Så hanterar du din klimatångest

1. Låt känslorna finnas där

– Ta de känslorna som dyker upp på allvar och låt dem finnas där. Det kan vara jobbigt men det kan också vara viktigt att få känna det man känner och få vara i det. Inte minst om man upplever känslor av sorg. Vi behöver ge utrymme åt att sörja att vi är i det här, sörja det vi redan har förlorat och sörja att världen kommer att se annorlunda ut framöver.

2. Agera!

– Det som verkar vara det allra mest hjälpsamma vid klimatångest är att hitta sätt att agera och att göra det tillsammans med andra människor på ett sätt som verkligen bidrar eller åtminstone har potential till att bidra till verklig förändring.

3. Socialt stöd

– Att få vara tillsammans med andra som också tycker att det här är viktigt och som man kan dela sin känslor med ger ett viktigt socialt stöd. Det minskar känslan av isolering och ensamhet. När man gör saker tillsammans är även möjligheten att faktiskt påverka krisen större. Det är viktigt att komma ihåg att den här klimatkrisen löser vi inte på egen hand.

4. Försök inte lösa krisen i ditt eget hem

– Många uppmanar oss att ”se vad du kan göra för att minska dina egna utsläpp”. Och en del försöker ångestlindra genom att leva så perfekt som möjligt och det kan ju lindra en liten stund men på längre sikt så brukar det nästan ge en ännu större känsla av ensamhet. Man fastnar i känslan att ”jag gör allt det här men ingenting händer och ingen annan verkar bry sig”. Man gör kanske tusen smågrejer som om man faktiskt ska vara ärlig har en försumbar effekt på det stora hela. Självklart behöver vi alla sänka våra utsläpp det ska vi alla göra. Men det är inte där vi kommer att lösa klimatkrisen och det är inte där vi kommer att kunna hantera vår klimatångest på ett långsiktigt sätt utan det måste vi göra tillsammans med varandra. Vi behöver lyfta blicken och fundera på hur vi kan förändra den politik som möjliggör att man fortsätter släppa ut så mycket. Hur kan vi förändra de företag som släpper ut mycket och hur kan vi förändra de lagar som tillåter stora utsläpp.

5. Tilltro

– Kan vi faktiskt få till en förändring i något politiskt beslut ger det en känsla av att faktiskt ha fått vara med och påverka men det ökar också en tilltro till politikerna och institutionerna. Och det har man också sett är viktigt i att hantera sin klimatångest. Den tilltron är viktig, framförallt hos ungdomar. Barn kan oroa sig för miljön men ändå känna mycket tilltro till vuxenvärlden. Men ju äldre man blir så tappar man tilltron till vuxna och politiker och det är problematiskt för det skapar mycket känslor av att vara sviken och att ingen tar ens oro på allvar. Alla på olika maktpositioner i samhället har ju ett jätteviktigt ansvar här att inte bara snacka utan att visa också.

6. Så hanterar du skrämmande rapporter

– Det är ju läskigt när sådana här rapporter som den från IPCC kommer. Men jag tycker man ska tillåta sig att bli rädd och tillåta sig att bli ledsen och låta sig vara i det. Sen ska man påminna sig om att det är bra att den här typen av rapporten kommer. Det är bra att vi har koll på läget och det är bra att den här rapporten väcker uppmärksamhet. Att tidningarna skriver om det här, att tv rapporterar om det. När klimatfrågan får mycket uppmärksamhet så blir den också viktigare hos allmänheten och det skapar större möjlighet till politisk förändring.

7. När man tappar hoppet

– Många som har klimatångest beskriver det som att man är i en pendel som går fram och tillbaka. Ibland har man ork och motivation och då kan klimatångesten kännas hanterbar. Men så svänger den där pendeln över och man hamnar i en period av hopplöshet. Det är okej att man pendlar där fram och tillbaka. Kom ihåg att tänka ”så som jag känner nu kommer jag antagligen inte alltid känna”. Men vi ska vara lite uppmärksamma på den här känslan av hopplöshet och ensamhet för det har man sett är förknippat med mer passivitet och ett sämre mående. Det är okej att vara där i hopplösheten men om man märker att man fastnar där är det jätteviktigt att söka stöd. Vissa behöver kanske söka stöd hos psykolog och andra kan söka stöd hos personer i ens närhet. Gärna då personer som delar ens oro och som tar ens känslor på allvar och inte avfärdar dem. Det är väldigt viktigt.

8. Välj dina strider

– En vanlig svårighet är känslan av att man är en minoritet som agerar och att det är svårt att hantera att inte fler gör något. Det är jobbigt att behöva vara obekväm, gå emot normer och vara den som tar upp klimatet. Det är en sak många kämpar med, hur man ska hantera andra i ens närhet. Generellt tycker jag att man ska vara varsam med sin ork och sin energi och lägga den på saker där man faktiskt har möjlighet att skapa förändring. Man får välj sina strider. Ibland kan det få vara viktigt att markera mot andra och uttrycka att ”det här håller jag inte med om”. Men jag tror man ska avstå från att lägga mycket energi och kraft på att försöka förändra folk som väldigt tydligt visar att de inte är med på tåget och istället spara den energin till sitt engagemang i ett sammanhang där man gör något som leder framåt.

Wellness shop

Så engagerar du dig på ett bra sätt

– Alla skulle behöva göra en kartläggning av ”hur ser det ut i mitt liv? Vilka sammanhang befinner jag mig redan i?” För vissa kan det vara så att man jobbar på en stor arbetsplats som generar jättemycket utsläpp och som inte har ett bra klimatarbete. Då kanske det är på den arbetsplatsen som man har möjlighet göra skillnad. Man kan gå samman med flera kollegor och driva på mot ledning för att kanske ända hur man producerar. Någon annan kanske bor i en stadsdel där det är jättemycket trafik och där kommunpolitikerna inte bryr sig och då kanske det bästa är att gå ihop med sina grannar och trycka på kommunpolitikerna för att ändra detta. Hittar man inget bra sammanhang kan man gå med i en klimatorganisation och det finns en hel rad olika organisationer som redan jobbar stenhårt med det här och där det finns människor som är jätteduktiga som man kan lära sig av.

Redaktionens val

  1. ÅNGEST OCH ORO

    Psykologen: Så hanterar du stress och kriser i oroliga tider

  2. MENTAL HÄLSA

    Det händer i kroppen när du har ångest

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.