Elaine Eksvärd: Jag tänkte absolut inte bli en till kändis med adhd

  • Rebecka Wållgren
Publisert:

Elaine Eksvärd var med överallt – sinnebilden av en lyckad kvinna mitt i karriären.

Ingen kunde ana att hon hemma slet för att få ihop sig själv.

Till sist utreddes hon för adhd.

– Mitt heta temperament har jag förklarat med att jag är brasilianare, min hetsätning kallade jag för livsnjutning. Jag hade andra namn på symtomen. Det var jätteskönt att få diagnosen. Då förstod jag ju, säger hon.

Bokaktuella retorikern Elaine Eksvärd driver Sveriges största utbildningspodd Snacka snyggt podden, syns i TV-soffor titt som tätt och driver en retorikbyrå med tio anställda. Men hemma var det något som inte stämde. Elaine behövde lägga sig klockan 14, hon fick betalningsanmärkningar, hetsåt, var socialt ängslig och kunde inte sitta och titta på när hennes barn gungande på lekplatsen utan att bli uttråkad och tappa fokus. 

Det som ändrade vardagen för Elaine var en adhd-utredning. Men att göra utredningen var långt ifrån en självklarhet. 

– Mina barndomsvänner hade hintat länge att jag borde göra det här, men jag hade mycket fördomar och ingen kunskap om diagnosen. Och så tyckte jag att det var en fluga som alla kändisar ville ha. Alla snackade om den här jädra ”superkraften” och jag tyckte det var så töntigt och tänkte absolut inte bli en till kändis som också har adhd.

Jag hade andra namn på symtomen

Men redan efter det första utredningsmötet började det pratas om medicinering och efter ytterligare sju möten så var hon faktiskt just en kändis med medelsvår adhd. 

– För mig var det både lite genant och mycket chockerande! Men när jag berättade för mina vänner att jag var jättechockad och hade den näst svåraste graden av adhd sa de bara ”Ja, vi vet”. Jag var den enda som var förvånad.

Elaine läste på allt om sin nya diagnos och fick veta att hennes hjärna har mindre dopaminproduktion. Plötsligt fick allt det där som hon hittat på ursäkter för en förklaring. 

– Mitt heta temperament har jag förklarat med att jag är brasilianare, min hetsätning kallade jag för livsnjutning. Jag hade andra namn på symptomen. Det var jätteskönt att få diagnosen. Då förstod jag ju.

– Det hade gått så långt att jag undrade vad det var för fel på mig. Var jag dum i huvudet? Varför kunde jag inte gå förbi skafferiet utan att andas in allt socker. Min kropp gick och åt upp två chokladkakor och sen undrade jag efteråt varför jag hade gjort det. En psykolog berättade för mig att jag inte kan inte planera, jag har ingen impulskontroll. Alla bitar föll på plats. Det var som att få en stor tröstkram.

Den 8 mars gav Elaine ut en ny retorikbok ”Snacka snyggare”. Att hon brinner för retorik förstår man snabbt. Hon berättar inspirerat om bokens olika kapitel. Hur man klarar av arbetsintervjun, hur man tar ordet, hur kvinnor kan ge svar på tal. Hennes passion för retorik är en av anledningarna till att det fungerat så bra på hennes arbetsplats. När hon kommer hem blir diagnosen däremot tydligare. 

– På jobbet har jag hyperfokus men min funktionsnedsättning är väldigt tydlig hemma. Jag har svårt att fördela energin. Mitt batteri tar oftast slut klockan två på eftermiddagen utan medicin.

Behöver inte sova klockan 14

Att hon faktiskt pratar med mig tjugo i tre en eftermiddag är ett bevis på att medicinen gör vardagen lättare för Elaine. 

– Det är jättestor skillnad! Vi pratar ju nu och jag behöver inte gå och lägga mig. Det är så skönt att inte vara trött! Jag har också fått en bättre självkänsla, jag vet mer vad som är jag och vad som är min diagnos. 

Och när barnen gungar i lekparken blir hon inte längre uttråkad. 

– Nu är det skönt att bara sitta på en bänk och tänka att mina barn är små nu och de gungar. Snart kommer de ringa från någon fest och bara ”hämta mig, jag är full”. Jag vill ju inte missa det här. Jag har missat jättemycket och när jag tänker på det så blir jag jätteledsen. Men det finns tid kvar, nu har jag fått en ny chans. 

Förutom medicinen berättar klockan på Elaines arm när hon ska gå och lägga sig och när hon ska äta, hon skriver även upp allt hon behöver genomföra under dagen i en bok. Och så tränar hon varje dag. Just träning kan vara en stor del i att må bra med sin adhd-diagnos då det är en källa för dopaminer. Hon beskriver sig själv som en fjällhund som behöver springa för att hålla sig lugn. 

– Jag måste träna, det är då jag kan hålla fokus resten av dagen. Vi var på konferensresa till Kiruna och fick höra att fjällhundarna behöver springa tre mil för att kunna vara lugna resten av dagen. Jag är ju som den där hunden minus de där tre milen då, kanske fem kilometer på sin höjd.

Sociala ängslan har kostat mycket

Något som Elaine önskar att hon vetat tidigare handlar om det sociala. När man inte kan alla de sociala koder som neurotypiska kan så blir man lätt ”den tokiga personen” i ett gäng. Det gjorde Elaine ängslig och tillbakadragen.

– Jag var alltid den som är för mycket, för plump, för rak, för sprallig och för tokig i de konstellationerna. Jag blev nästan tillbakadragen för jag var tvungen att hålla i allt som var jag. Jag kan inte umgås med folk som blir kränkta av min personlighet utan att det är min mening. Jag är en ganska socialt ängslig människa som grubblar över vad har jag sagt för fel i olika sammanhang så jag har lärt mig att inte vara i sådana sammanhang längre. Jag orkar inte det.

– Om jag hade vetat det här för längesen om någon bara hade sagt ”Elaine du behöver inte leka med de här perfekta donnorna, det är lugnt”. Det hade besparat mig väldigt mycket. Den sociala ängslan som jag känt har kostat mig mycket.

Att planera in när man ska ses veckor i förväg och sedan sitta och kallprata om väder och vind och vad man gjort under dagen är inget för henne. Med andra adhd:are kan Elaine däremot vara sig själv. Där finns inga filter. Och hon förklarar att personer med adhd brukar hitta varandra och klicka snabbt. 

– Jag ställer inte upp på att vara den här tokiga som alla skrattar åt då vill jag hellre vara med dem som jag skrattar med. Med andra tjejer som har adhd kan jag släppa sargen och vara som jag är. Vi lappar över varandra i samtal, vi vet inte var vi hamnar. Någon kan prata om något som får alla att gråta och sen säger någon något som får alla att skratta men ingen känner sig kränkt. Vi har den acceptansen. Det blir lite hipp och happ men det är alltid kärlek i botten.

Elaine återkommer fler gånger till liknelsen med flockmänniskor på savannen. Hur de med adhd hade en viktig funktion där medan det i vårt samhälle är svårt att komma till sin rätt. 

– Om vi tänker att vi är flockmänniskor i grunden som skulle leva på savannen. Det fanns de som tyckte det var mysigt att sitta och stirra in i elden och hålla den varm medan vi med adhd sprang runt och utforskade och jagade efter kaniner. Vi var ju högfunktionella på savannen men att hålla fokus i ett jädra klassrum, det är jättesvårt. Vi kommer inte till rätt i det här samhället.

Vi måste prata : lätta lösningar på svåra samtal

Eksvärd, Elaine

Vi måste prata : lätta lösningar på svåra samtal

229,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Ingen superkraft

Efter diagnosen är det flera fördomar som Elaine har fått ta tillbaka. Adhd handlade inte bara om några roliga, virriga personer som fick lite utbrott här och var. Men att det är problematiskt att kalla det för superkraft håller hon fast vid. 

– Jag har ju verkligen förstått att det är en funktionsnedsättning och det är inte så himla roligt. De som säger att adhd är en superkraft knyter funktionsnedsättningen till sin person. Jag tror att de gör det för att de vill bli accepterade. Kanske är man rädd för att folk ska se det som ett problem och säga att ”nu kan du inte jobba här längre” och då börjar man säga sånt där ”Nej, men det är en superkraft”. Jag kan tänka mig att det var en diagnostiserad person med brist på impulskontroll som råkade säga ”superkraft” från början. Tack för den! 

– Jag tycker inte att man ska ge sin diagnos cred för det man ha åstadkommit, det är något annat. Jag har lyckats åstadkomma det jag har gjort trots min diagnos och det hade gått mycket lättare och jag hade klarat mycket mer om jag sluppit den.

– Nu bråkar jag åtminstone snyggare med medicin. Men resten av snacket har jag tränat mig till, det kan alla utifrån sina förutsättningar – med eller utan diagnoser.

6 klassiska tecken på adhd

1. Uppmärksamhetsproblem

En person med adhd har svårt att behålla koncentrationen över tid eller att rikta uppmärksamheten mot rätt sak. Det kan också vara svårt att dela uppmärksamheten på fler saker samtidigt och att kunna växla fokus från en sak till en annan när det behövs. Det kan ofta ta sig uttryck i dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med aktiviteter.

2. Svårt att genomföra aktiviteter

För en person med adhd kan det vara extra svårt att ta initiativ till eller att fullfölja en aktivitet, om hen inte är tillräckligt motiverad. När motivationsnivån är hög klarar man av sina uppgifter, men det blir betydligt svårare att upprätthålla drivkraften när det är tråkigt och monotont. Det är lätt att distraheras av annat. Exempelvis avbryts den påbörjade städningen därför att man hittar en obetald räkning och i stället ordnar med betalningen. Städningen lämnas halvgjord.

3. Koncentrationssvårigheter

Man har svårt att ta in ny information, tappar lätt fokus och har svårt att lyssna längre stunder. Man kanske påbörjar projekt utan att först ha lyssnat eller läst igenom instruktionerna tillräckligt. Det kan då vara svårt att utföra en aktivitet på ett effektivt sätt.
Det är dessutom lätt att bli distraherad och avledd av ljud och synintryck. I mötet med andra kan man därför ibland uppfattas som oengagerad. Allt detta kan få konsekvenser i arbetet, i det sociala livet eller vid exempelvis bilkörning.

4. Impulsivitet

Impulsivitet innebär svårigheter att hejda ett beteende, man har helt enkelt bristande bromsfunktion. Man har svårt att styra sina impulser förnuftsmässigt och kan säga saker, fatta beslut och agera utan att tänka efter. Detta kan leda till ekonomiska bekymmer, problem i relationer både privat och i arbetsliv och få negativa konsekvenser i längden. Impulsiviteten kan också uppfattas som en spontan, kreativ och positiv sida hos personen.

5. Hyperaktivitet

Det som hos barn med adhd märks som en motorisk överaktivitet, det vill säga att inte kunna sitta stilla, kan hos den vuxne upplevas främst som en inre oro och rastlöshet. Mindre motoriska tecken kan också finnas. Man är otålig, gungar på stolen, tuggar tuggummi, vickar på foten och så vidare. Det kan vara svårt koppla av och gå ner i varv.

En del personer sätter igång många aktiviteter samtidigt och behöver hjälp med planering, att göra prioriteringar och att få en realistisk uppskattning av tidsåtgång.

Hyperaktiva personer riskerar att bli utmattade med åren, varför det också är viktigt att hitta sätt att vila.

6. Känslan av misslyckande

Vuxna med adhd/add behöver utveckla och använda sig av kompenserande strategier för att bemästra och fungera med sin funktionsvariant. Men det är vanligt att man med stigande ålder inte orkar upprätthålla de strategier man tidigare använt sig av. Det tar för mycket energi. Konsekvensen blir att andra symtom visar sig, såsom fysiska smärtor, depression eller ångest.

Det är inte ovanligt att man tidigare upplevt ett flertal misslyckanden i sitt liv, till exempel ständig kritik från omgivningen, mobbning, svårigheter i skolan eller i arbetslivet, något som kan leda till negativ självbild.

Källa: Infoteket om funktionshinder

Faktaruta: Liisa Aus

Redaktionens val

  1. HÄLSA

    Elaine Eksvärds smarta retorik-knep för mingel

  2. MENTAL HÄLSA

    ”Jag trodde att diagnosen skulle rädda mig”

  3. MENTAL HÄLSA

    ”Min adhd fick skulden för familjens problem”

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.