”Hur kan jag sluta oroa mig och älta saker?”

  • Suzan Mobarke
Publisert:

Mejlskrivaren oroar sig och ältar saker hen sagt och funderar över vad andra ska tänka.

Psykolog Suzan Mobarke Hall från Mindler ger råd och svarar på läsarnas frågor om psykisk hälsa.

FRÅGA PSYKOLOGEN – SÅ GÖR DU
Mejla dina frågor och funderingar gällande din egen eller en närståendes psykiska hälsa till wellness@wellness.se

Döp mejlet till ”Fråga psykologen”. Frågorna kommer att publiceras anonymt med figurerat namn eller bara med förnamn.

Hej

Jag oroar mig och ältar saker jag har sagt eller reagerat på, det kan vara en liten sak men jag blir orolig över vad andra ska tänka om mig. Vad kan jag göra?

Psykolog Suzan Mobarke Hall svarar:

Hej!

Det kan vara både frustrerande och tröttsamt att fastna i grubbel och oro över hur vi tror att andra uppfattar oss. Samtidigt är vi människor sociala varelser och det är därför naturligt att vi funderar över vad andra tänker om oss, och lägger viss vikt vid vad andra tycker om oss. Rent evolutionärt har det ökat våra chanser till överlevnad, då oro tros ha fungerat som en slags varningssignal när vi riskerat att uteslutas ur flocken, och därmed gjort att vi snabbt kunnat anpassa oss till sociala regler och koder.  

Men när tankar om vad andra tycker om oss kommer alldeles för ofta, och stannar för länge, kan de ofta stjälpa mer än att hjälpa. Grubblandet och oron kan kännas plågsam och svår att kontrollera. 

När oro och ältande sker flitigt och vanemässigt kan det vara lätt att dras med i tankarna. När vi upprepar ett budskap tillräckligt många gånger ökar sannolikheten att vi börjar tro på det. Ofta glömmer vi då helt att ifrågasätta vad det är vi faktiskt tänker. När du märker att ältandet drar igång kan det därför vara klokt att stanna upp och titta närmare på vad dina tankar handlar om. Vad far igenom ditt huvud när du ältar och grubblar? Tänker du kanske att andra tycker att du är konstig, tråkig eller dum? Att du tar för mycket plats eller för lite plats? Eller kretsar dina tankar kring andra antaganden?

När du har ringat in vad det är du grämer eller oroar dig över är nästa steg att börja lägga märke till tankefällor. Tankefällor är ett slags tankefel som får oss att felaktigt tolka hur verkligheten ser ut. De flesta människor känner igen sig i dessa tankemönster. Ett exempel på en tankefälla är att tänka svart eller vitt (“alla tycker att jag är konstig” eller “inget jag gör kommer att bli rätt”). Tankeläsning är ett annat exempel, det vill säga att tro sig kunna veta vad andra tänker och dra förhastade negativa slutsatser (“de tittar på mig för att jag ser konstig ut” eller “hon tittar bort när jag pratar, hon tycker säkert att jag är trist”). En tredje tankefälla är förstoring. Förstoring handlar om att överdriva och blåsa upp betydelsen av mindre händelser och enstaka misstag (“jag kom försent till mötet i morse, nu förlorar jag säkert jobbet”). 

Det här är några exempel på tankefällor och det finns många fler. Gemensamt för alla tankefällor är att de får oss att tolka verkligheten på ett felaktigt och snedvridet sätt. 

När du identifierat vilka tankefällor du känner igen dig i ska du börja ifrågasätta innehållet i dina tankar. Det handlar om att träna dig på att se dina tankar som personliga tolkningar istället för fakta eller absoluta sanningar. Det gör du genom att samla bevis för och emot att tanken stämmer, och formulera alternativa sätt att tänka. 

Vilka bevis har du för att dina tankar stämmer? Se till fakta, istället för att på på känsla eller basera bevisen på tankefällor. Vad talar för att tanken inte är helt sann? Vilka bevis pekar i själva verket emot att tanken är sann? Finns det fler sätt än ett att se på situationen? Vad hade du sagt till en god vän i samma sits som funderade i liknande banor? 

Genom att svara på dessa frågor kan du börja slå hål på tankar som inte överensstämmer med verkligheten och det kan minska oron och grubblandet. En annan viktig sak är att våga fortsätta vara delaktig i sammanhang där du deltar i samtal, säger din åsikt eller reagerar på saker. Då får du chans att testa dina förväntningar om vad du tror kommer att hända. Kanske upptäcker du att du kan stå ut med att känna dig lite obekväm och att det värsta tänkbara inte inträffar. Om det du i förväg var orolig för faktiskt händer upptäcker du kanske att du kan hantera och stå ut i situationen. Genom att fortsätta delta i sammanhangen kan du upptäcka hur kapabel du är och vad du kan vinna genom att våga.

Lycka till!

ANNONS

Fynda favoriter inom mode och skönhet! Nu upp till 50% rabatt hos Åhléns.

Åhléns (Extern länk)

Redaktionens val

  1. ÅNGEST OCH ORO

    Slipp din oro och sluta älta – psykologens bästa tips

  2. DEPRESSION

    ”Min sambos negativism förpestar hemmet”

  3. ÅNGEST OCH ORO

    Så slutar du domedagsskrolla – psykologens råd

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Suzan Mobarke Suzan Mobarke  legitimerad psykolog på Mindler. Suzan har erfarenhet inom klinisk psykologi och organisationspsykologi.