Mental hälsa

Adhd-diagnosen fick skulden för familjens problem – psykologens råd

  • Wellness
Publisert:
Foto: imtmphoto / iStockphoto

Han växte upp i en familj med mycket konflikter och bråk. Men det var han som fick skulden för familjens problem på grund av sin adhd-diagnos. Fortfarande i vuxen ålder har han svårt att hantera sin ilska, men trots tidigare behandling når han inte roten till sina problem. Psykologen Suzan Mobarke på Mindler ger råd.

Fråga:

Hej!

Jag är 26 år gammal och har en väldigt bred fråga. Jag har testat att gå till olika psykologer, olika metoder, hypnos osv. Och det känns bättre för stunden men känner att det inte kommer till roten av mina problem.

Jag växte upp med skilda föräldrar där jag bodde varannan helg hos min pappa och resten hos min mamma och partner. När min mamma hämtade oss hos pappa ville hon alltid att vi skulle vi berätta om hur dåligt vi haft det, aldrig fick vi säga något positivt. 

Värt att nämna är att jag har adhd och varken min mamma eller styvförälder visste hur de skulle hantera mina utbrott. De kunde brotta ned mig, skylla alla problem i familjen på mig och säga att jag bara förstör. Det här våldet blev normaliserat för mig och pågick mellan årskurs fem till nio. Jag blev skolans mobbare, hamnade senare i fel umgänge, utanförskap, droger och kriminalitet.

I dag har jag lämnat det livet bakom mig, brutit med allt kriminellt, slutar med droger, men jag har fortfarande jättesvårt att styra mina känslorna när jag blir arg. Jag är inte våldsam längre men känslorna kokar över lätt. Jag är också väldigt rädd för att bli lämnad samt såra någon vilket gör att jag inte riktigt vågar gå in eller ur en relation.

Jag har en konstig idé om att alla är utbytbara och jag har alltid en baktanke om att de kommer lämna.

Vilken sorts terapi tror du är bäst för att få bort detta och kunna leva ett mer normalt liv?

/Vilsen ungvuxen

Suzan svarar:

Hej,

Det låter som att du har gått igenom en tuff tid. Jag beundrar dig för alla framsteg du gjort och för att du inte gett upp hoppet om att få rätt hjälp.

Om tidigare behandling inte har fungerat på det sätt du önskar är det viktigt att se över varför. För att få bedriva behandling som vilar på vetenskaplig grund måste behandlaren ha en yrkeslegitimation utfärdad av Socialstyrelsen eller handledas av en legitimerad behandlare, t.ex. en psykolog, psykoterapeut eller läkare. Legitimationen innebär att behandlaren har den utbildning och praktiska erfarenhet som krävs. I den offentliga vården är det krav på detta. Den privata marknaden är däremot till stor del oreglerad och det finns många som utger sig för att bedriva vård utan att behandlingen vilar på vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet.  

I vissa fall kan vården som tidigare erbjudits legat på fel nivå och insatserna har därför inte varit tillräckliga. Den offentliga vården i Sverige delas in i en grundläggande nivå och en specialiserad nivå. Det är viktigt att behandlaren gör en god bedömning så att patienten får vård som ligger på rätt nivå.

Alla terapiformer passar inte alla

En annan tänkbar förklaring till varför tidigare behandling inte gett ihållande resultat kan vara för att patienten inte fått en kombinerad behandling i form av både psykoterapi och läkemedel. En sådan kombination ger bäst effekt på vissa besvär och diagnoser. 

Ytterligare en möjlig förklaring till att tidigare behandlingar inte har gett en långvarig effekt är för att alla terapiformer inte passar alla. Ibland kanske man inte heller klickar med sin behandlare och det kan påverka motivationen och effekten av behandlingen.

Du beskriver att du har svårt att kontrollera din känslor när du är arg. Vissa med adhd upplever att de har svårt att reglera sitt humör. Forskning har visat att en stor andel vuxna med adhd rapporterar att de har problem med emotionsreglering i form av t.ex. känslomässig instabilitet (humörsvängningar), irritation och impulsivitet när det kommer till emotionella reaktioner. Många som forskar inom det här området tror att bristande emotionsreglering är ett kännetecken för adhd. 

Foto: Mindler

Psykologen Suzan Mobarke svarar på Wellness läsarnas frågor.

Adhd tros kunna öka en persons sårbarhet för att reagera med ilska. Det kan t.ex. bero på att personen upplever stress för att hen inte har en tillräckligt anpassad vardag sett till sina adhd-besvär. Personens egna (och andras) förväntningar på vad hen ska klara av är för höga, vilket gör att hen känner sig pressad och därför lättare når en bristningsgräns. Det kan resultera i att personen oftare upplever och/eller uttrycker ilska.

För vuxna med adhd rekommenderas generellt psykologisk behandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är en terapiform som utgår ifrån att tankar, känslor och beteenden hänger samman och påverkar varandra. KBT-behandling fokuserar på att förändra tanke- och beteendemönster för att man på så sätt bättre ska kunna hantera sina känslor. Förutom KBT rekommenderas det att personer med adhd får en behandling som består av flera olika inslag, t.ex. information om diagnosen och kognitiva hjälpmedel för sådant som minne, planering och tidshantering. I vissa fall bör även läkemedelsbehandling ingå.

Ringa in när du blir arg

Det är dock viktigt att komma ihåg att en adhd-diagnos inte innebär att man per automatik också besväras av t.ex. irritation eller ilskeutbrott. Det kan finnas andra förklaringar till varför dina känslor kokar över. Det är därför av stor betydelse att du får träffa en professionell behandlare som kan hjälpa dig att ringa in när du brukar blir arg, varför du känner ilska i sådana lägen, hur du vanligtvis brukar reagera och på vilket sätt du skulle vilja agera annorlunda.

KBT har också visat sig hjälpa för att hantera ilska. I KBT-behandling får du t.ex. lära dig att kartlägga triggers för din irritation och ilska för att bättre kunna hantera dem. Du får arbeta med att förutse risksituationer och lägga upp en plan för hur du ska klara av dem utan att reagera med samma kraft som tidigare. Du får också träna dig i att göra nya tolkningar av de situationer som oftast leder till att dina känslor kokar över. På det sättet kan du börja tänka annorlunda om situationerna, och det kan leda till att du börja göra och känna på ett annat sätt än tidigare. Det kan t.ex. handla om att tänka att en person som försöker köra om dig i trafiken gör så för att hen är stressad och har bråttom, och inte för att hen är en trafikdåre som vill retas. Det kan leda till att du kör åt sidan och låter personen passera utan att känna dig arg och förorättad.

Hjälp att hantera ilskan

Det här är några exempel på hur KBT-behandling kan gå till för att utveckla färdigheter för att hantera sin ilska. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ilska är en naturlig, och många gånger nödvändig, känsla. Meningen är inte att få bort ilskan, utan att utveckla hjälpsamma sätt att hantera och kontrollera den på. 

KBT kan också vara hjälpsamt för att träna dig i att ifrågasätta, utmana och förändra dina föreställningar om att alla är utbytbara, att människor kommer att lämna dig och din rädsla för att bli sårad eller såra någon.

Jag rekommenderar att du hör av dig till den mottagning där din adhd-utredning genomfördes alternativt till din närmaste fysiska eller digitala vårdcentral. Då kommer du att få genomgå en bedömning som går ut på att avgöra vilka besvär behandlingen ska riktas mot, hur behandlingen ska gå till och vilken vårdnivå som är mest lämplig.

Stort lycka till!

Läs mer

  1. MENTAL HÄLSA

    Fråga Wellness psykolog – om allt

Text
  • Wellness