Därför har din självbild blivit sämre under pandemin

  • Sara Dahlström
Publisert:

Tänker du mer negativa tankar kring dig och din kropp under pandemin? Forskning visar att du är långt från ensam.

– Under det senaste året har det kommit både internationell och svensk forskning som visar på att oro kring kropp, vikt, mat och träning ökar, säger psykologen och forskaren Emma Forsén Mantilla.

Har du märkt att din inställning till dig själv och hur du ser ut har försämrats sedan pandemin började? I så fall är du långt ifrån ensam. Allt mer forskning visar att vår självbild blivit sämre sedan pandemin startade.

I en brittiska studie med 506 deltagare kunde man se att pandemin påverkade männen och kvinnornas självbild negativt i lika lika hög utsträckning. Skillnaden var att kvinnorna strävade efter att bli smala, medan männen ville ha mer muskler.

Inte förvånad

Psykologen Emma Forsén Mantilla forskar bland annat om sambandet mellan ätstörningar och självbilden, och är inte förvånad över resultaten.

–Tyvärr inte. Under det senaste året har det kommit både internationell och svensk forskning som visar på att oro kring kropp, vikt, mat och träning ökar - framför allt bland personer med tidigare eller nuvarande erfarenhet av ätstörning, men också i allmänhet, berättar hon.

Emma har själv varit med och genomfört en svensk studie där personer med tidigare eller nuvarande ätstörningar tillfrågades om deras mående under pandemin.

– Av de som i maj 2020 verkade må bra och vara friska hade så många som 23 procent börjat må dåligt och utvecklat ätstörnings-symptom (såsom restriktivt ätande, kompensationsbeteenden) i januari 2021. Av de deltagare som redan i maj uppgav att de var drabbade av ätstörning, uppgav hälften att deras ätstörning hade förvärrats i januari och att pandemin påverkade dem negativt.

Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare samt projektledare vid Centre for Eating Disorders Innovation

Minskad möjlighet till stöd 

Det kan finnas mängder av orsaker, men Emma lyfter fram några av de troligaste. 

– Den första är en minskad möjlighet till socialt stöd. När man är drabbad av en ätstörning, eller har begynnande bekymmer kring kroppen och maten, så är andra människors stöd i matsituationer och som tankestöd i samtal, väldigt viktigt. När man är ensam med svåra tankar är det större risk att fastna i dem och tänka att de stämmer, stöd från andra kan istället få personen att byta perspektiv och inse att man visst behöver äta och faktiskt inte alls är värdelös.

Rutinerna förändrades 

För många innebar pandemin att dagliga rutinerna plötsligt förändrades, vilket också är en känd riskfaktor för ätstörningar.

– Personer med ätstörningar behöver ofta lära sig att äta regelbundet och ofta, vilket kräver att man följer vissa rutiner och har vissa tider för sina måltider. Under pandemin (med hemarbete och hemstudier) finns det en risk att de dagliga rutinerna ruckas, och plötsligt blir det inte lika självklart att få in alla de mål som behövs under en dag.

Mer triggande miljöer

Enligt forskarna bakom den brittiska studien fanns en tredje avgörande faktor som kunde påverka resultaten: deltagarna hade möjligheten att tillbringa mer tid i triggande miljöer under pandemin.

– Här kommer förmodligen tid på sociala medier, forum och bloggar in – det vill säga har du ett flöde med mycket innehåll om vikt, kropp, mat, träning, dieter och så vidare, så har du större utrymme för detta när mycket annat i ditt liv står still.

Även videomöten som blivit en vardag för många under pandemin skulle kunna ha negativa effekter för självbilden, menar Emma.

– Man blir så otroligt medveten om sitt yttre; sina uttryck, sina ansiktsdrag och upplevda skavanker när man tittar på sig själv via kamera dagarna i ända.

Hemmiljön i sig kan också vara problematisk för vissa.

– För en person med hetsätningsproblematik till exempel, finns en ökad risk för hetsätning just när personen är ensam i det egna hemmet, med full tillgång till mat. På en arbetsplats eller i skolan tillsammans med andra, är det istället ovanligt att hetsäta.

Ökat söktryck till ätstörningsvården

Enligt Emma kan man redan se tecken på utvecklingen.

– Det finns redan nu rapporter om ett ökat söktryck till ätstörningsvården. Generellt behöver nog både allmänpsykiatrin, BUP och primärvården förbereda sig på att möta fler individer med ätstörningsproblematik. Som medmänniska kan man kanske märka av sämre mående hos andra när vi nu så sakteligen återgår till att studera och arbeta på plats tillsammans med varandra. Då är det viktigt att våga fråga hur andra mår och finnas till som just stöd och någon som erbjuder sig att lyssna.

Vad borde vi göra på samhällsnivå för att minska de negativa effekterna?

– Våga prata om kroppsbekymmer, mat- och ätproblematik och psykisk ohälsa i stort. Våga fråga andra hur de har det och våga lyssna när någon är redo att prata. Patientföreningen Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar gör ett jätteviktigt jobb för att förebygga och sprida kunskap om ätstörningar. De erbjuder också stöd till både drabbade och närstående.

Kan bidra till forskning

Hon tillägger att du kan bidra till den viktiga forskningen som pågår inom området. Just nu rekryterar Karolinska Institutet både personer med och utan erfarenhet av ätstörning till världens största studie om just bakomliggande orsaker vid ätstörning. Du kan läsa mer och anmäla dig på edgi.se.

– Genom forskning och ny kunskap vill vi framför allt utveckla bättre behandlingar för att minska lidandet för personer med ätstörning, men också på sikt försöka förebygga att personer i ens drabbas.

4 tips för dig som misständer att du drabbats av ätstörningar

Psykologen Forskarens Emma Forsén Mantillas bästa råd till dig som misstänker att du har drabbats av ätatörningar under pandemin.

  1. Prata om det du tänker och känner med någon du har förtroende för. Om du inte har någon i din närhet så vänd dig gärna till Frisk & Fri eller sök vård. Mer information om ätstörningsvård där du bor finns på 1177 Vårdguiden.
  2. Försök också tänka efter kring den information som du konsumerar: känner jag mig glad och stärkt av att följa det här kontot eller får det mig att känna mig ful, otillräcklig, ohälsosam? Kanske kan det vara en idé att ta en paus från innehåll som leder till att du känner dig mer självkritisk.
  3. När man fastnar i negativa tankar om sin kropp, vikt och ätande kan det ibland vara hjälpsamt att tänka på hur man skulle ha stöttat en vän med liknande tankar och känslor; stödet och omtanken som du förmodligen hade gett din vän behöver du försöka ge dig själv.
  4. Känns det alldeles för svårt på egen hand, så behöver du ta hjälp av andra. Det är viktigt att komma ihåg att det går att bli frisk.

Redaktionens val

  1. MENTAL HÄLSA

    Här är allt du behöver veta om toxisk positivitet

  2. MENTAL HÄLSA

    Ensamhet är lika farligt som rökning

  3. MENTAL HÄLSA

    Så härdar du ut bilderna i semesterflödet

Om skribenten

  • Sara Dahlström är personlig tränare och journalist. Hon har tidigare varit chefredaktör för tidningen Hälsa & fitness.