Posttraumatiskt stressyndrom: Experten reder ut PTSD

  • Leo Pettersson
Publisert:
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan drabba personer som har varit med om traumatiska händelser.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan drabba personer som har varit med om traumatiska händelser.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan drabba personer som har varit med om traumatiska händelser. Symtomen kan uppkomma många år efter själva händelsen och tillståndet är vanligare hos yngre än hos äldre. 

– Det är väl definierat med återupplevande och undvikande beteende. Och det här med överreaktioner i kroppen är specifika för PTSD, säger Tom Lundin, professor i katastrofpsykiatri. 

Posttraumatiskt stressyndrom (ofta förkortat PTSD efter engelskans “post-traumatic stress disorder”) är ett tillstånd som kan drabba personer som varit med om en allvarlig och traumatisk händelse. Oftast har det funnits ett överhängande livshot för personen. 

Några exempel på sådana traumatiska händelser kan vara krigshändelser, rån, våldtäkt eller våld i nära relation. Två exempel på krissituationer som många svenskar närvarade vid, där PTSD drabbade flera av de överlevande, är Estonias förlisning och tsunamikatastrofen i Thailand. 

– Ibland kallar vi det för potentiellt traumatiska händelser. Detta då vissa personer kan klara sig genom sådana händelser förvånansvärt bra medan andra får svåra symtom efter händelsen. Då är det ett tillstånd som liknar ett sjukdomstillstånd, säger Tom Lundin, före detta överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor emeritus i katastrofpsykiatri vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet. 

Under covid-19 kan personer som utsatts för mycket stressfulla och hotfulla situationer inom antingen vården eller sittandes i karantän också utveckla posttraumatiskt stressyndrom.

Symtom vid PTSD

Det är vanligt att personer med posttraumatisk stress får upprepade minnen av det traumatiska som har hänt. Dessa minnesbilder, kallade flashbacks, kan utlösas av situationer som påminner om den skrämmande upplevelsen. Olika intryck som dofter, ljud eller annat som påminner om händelsen kan trigga PTSD. 

Under en flashback kan personen återuppleva de intryck och känslor som denne då upplevde – och att återuppleva händelsen kan leda till stark ångest och stress. 

Det är också vanligt att personer med PTSD drömmer mardrömmar som ger stark ångest. 

– Det vanligaste är akut PTSD och då uppträder dessa symtom ett halvår eller ett år efter den traumatiska upplevelsen. Men vi människor är bra på bortträngning och att slippa minnas något. En fördröjd PTSD kan också infinna sig långt efter händelsen. Inte helt ovanligt är det då kopplat till att man slappnar av, till exempel att man går i pension efter en livslång tjänst i militären, säger Tom Lundin. 

Undvikande beteende vid PTSD

Utöver obehag, stress och ångest som är direkt kopplade till själva minnet av händelsen finns det andra vanliga symtom som kan drabba en person med PTSD. 

Den kan få minnesförlust som ofta är begränsad till tiden precis före, efter eller under händelsen. Personen kan också känna sig nedstämd eller likgiltig, känna sig spänd, lättskrämd eller lättirriterad med utbrott av ilska samt ha svårt att koncentrera sig eller sova. I vissa fall kan tillståndet även leda till självmordstankar. 

Dessutom är det vanligt att personen försöker undvika allt som påminner om händelsen. 

– Det är väl definierat med återupplevande och undvikande beteende. Och det här med överreaktioner i kroppen är specifika för PTSD, säger Tom Lundin. 

Även kroppsliga besvär kan komma med tillståndet. Några exempel är hjärtklappning eller högt blodtryck, ont i magen eller diarré samt ont i huvudet, i ryggen, axlarna eller annan smärta som kommer från spända muskler. 

Tom Lundin.

De löper högre risk att utveckla PTSD

Det kan vara svårt att svara på varför vissa personer är mer benägna att få PTSD än andra. Med det sagt finns det vissa grupper som löper högre risk. 

– Människor med sämre psykosocial förankring i tillvaron är mer högriskpersoner. Sedan löper yngre människor högre risk än äldre att utveckla PTSD. Det kan bero på att äldre personer har varit med om mer saker i livet har något att jämföra med.

Behandling av PTSD 

Enligt Tom Lundin är den bästa behandlingen för PTSD om man kan förebygga en utveckling av symptomen.  

– Men när man väl har en person med PTSD är det bra om man kan påbörja behandling ganska snart. Samtidigt är det ingen katastrof om det dröjer. Behandlingsformen och resultaten är densamma, säger Tom Lundin. 

En speciell form av kognitiv beteendeterapi, KBT, som kallas traumafokuserad KBT har visat sig ha god effekt. I ett tryggt sammanhang får patienten stöd i att långsamt närma sig de traumatiska minnena. Det kan ske genom att exempelvis besöka platser eller genom tankar återuppleva det traumatiska minnet tillsammans med sin behandlare.  

En annan specifik behandling är EMDR (Eye Movement desensitization and reprocessing). Då får patienten tänka på det skrämmande minnet samtidigt som denne får göra en serie rörelser med ögonen. På det sättet växelvarvas intryck från den båda hjärnhalvorna samtidigt, vilket verkar hjälpa hjärnans förmåga att bearbeta traumaminnen och minska symtom. 

– Farmakologiska insatser (medicinering, reds anm) är ofta oundviklig. Det är inte ovanligt att en person med PTSD har djup depression och svår ångest. Då väntar man med vården för PTSD något. Först behandlar man ångestreaktionerna och depressionen samt därefter en bearbetande samtalsbehandling av de traumatiska upplevelserna, säger Tom Lundin. 

Exempel på händelser som kan leda till PTSD:

  • Rån
  • Misshandel, våld i en nära relation, långvarig mobbning
  • Sexuella övergrepp
  • Olyckor, naturkatastrofer
  • Tortyr
  • Krigshändelser
  • Upplevelser under intensivvård eller operationer eller under en svår förlossning eller missfall.

Källa: Vårdguiden 1177

Vanliga symtom för PTSD

  • Du försöker undvika allt som påminner om händelsen. Det kan leda till att du isolerar dig från andra människor.
  • Du kan få minnesförlust som är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter händelsen. 
  • Du kan känna dig nedstämd eller likgiltig och kan inte engagera dig i det som händer i din vardag.
  • Du kan känna dig spänd, vara lättskrämd eller lättirriterad. Du kan också få utbrott av ilska, svårt att koncentrera dig eller svårt att sova. Du kan ha svårt att lära dig nya saker.
  • Du kan få självmordstankar.

Källa: Vårdguiden 1177

Redaktionens val

  1. STRESS

    14 myter och sanningar om stress – psykologen reder ut

  2. ÅNGEST OCH ORO

    Experten: Det här är panikångest

Om skribenten

  • Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020. Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd. Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet