”Är jag egoistisk som inte orkade mer?”

  • Wellness
  • Suzan Mobarke
Publisert:

Mejlskrivaren undrar om han var egoistisk som till sist lämnade sin relation där partnern mådde dåligt.

Psykolog Suzan Mobarke Hall från Mindler guidar.

FRÅGA PSYKOLOGEN – SÅ GÖR DU
Mejla dina frågor och funderingar gällande din egen eller en närståendes psykiska hälsa till wellness@wellness.se

Döp mejlet till ”Fråga psykologen”. Frågorna kommer att publiceras anonymt med figurerat namn eller bara med förnamn.

Hej!

Jag har en fråga om psykisk ohälsa och en svår tid som satt sina spår och som väckt många funderingar hos mig.

Jag och min numera före detta flickvän träffades igen efter att inte ha setts på 15 år och liv levda på varsitt håll. 

Vår kärlek för varann väcktes till liv igen och vi började planera för ett gemensamt liv tillsammans när hon efter cirka 1,5 år tillsammans började fungera och agera annorlunda och uttryckte oro och stress om livet och vår relation

Till saken hör att hon bara ett år innan vi träffades på nytt genomgått en skilsmässa.

Från dess att allt förändrades och hon började må sämre och sämre försökte jag under drygt ett år att ta hand om vår relation – navigera oss mitt i allt som hände. Vi hade fantastiska stunder blandat med mycket svåra dagar.

Det var fram och tillbaka om oss från hennes sida, ”jag klarar inte detta och jag älskar dig, ge mig tid bara till du måste gå, jag kan inte ge dig något till att stanna, det är du och jag”. Så höll det på tills en dag då hon gick igenom isen helt och bröt samman och föll ner i något mörkt som hon uttryckte det och uttalade att hon inte ville leva längre men ej heller dö.

Jag försökte som jag gjort hela tiden att hjälpa henne med att erbjuda att skaffa hjälp, vara där för henne, visa min omtanke och visa min kärlek, men även stå för markservicen så hon skulle kunna få vila och ta hand om det som går i en sådan situation.

Hon gick i samband med detta till sist en kort tid hos en psykolog, men valde efter tre månader att avsluta denna hjälp och blev bara sämre och sämre, sorgsen, ledsen, deprimerad men även arg och mycket fram och tillbaka med allt och även det som var vi.

Ett rullande mönster och som skedde tre gånger under denna kaostid var att först skulle vi avsluta helt, sen förlåt för hur hon betedde sig och sen skulle jag bara vänta in henne så hon fick fötterna på jorden och blev sig själv igen. En oerhört svår tid då vi eller jag (förklarar mitt tålamod) mitt i allt fortfarande var mycket kära i varann samtidigt som hon dök ner i det svartaste av mörker.

Jag fortsatte göra allt jag kunde för att stötta, finnas där, vänta, ha tålamod men till sist klarade jag inte situationen längre.Jag hade under en tid känt att jag började må sämre och sämre psykiskt (har haft diagnos utmattningsdepression för drygt 20 år sedan och kände igen tecknen) jag med och var tvungen att ta ett steg ifrån alltihop för att värna om min egen hälsa.

Det är nu 1,5 år sedan allt hände och det har tagit mig lång tid att komma tillbaka och jag försöker ibland förstå vad det var som hände men framförallt gjorde jag rätt – fel – var jag egoistisk som inte pallade bättre? Jag använde alla medel jag hade för att försöka visa att jag fanns och ville hjälpa henne så länge jag orkade, men när jag började ramla ner jag med så klarade jag det inte längre.

Vad är ens ansvar som pojkvän och partner och var går gränsen för att vara egoistisk? Hur ska jag resonera med mig själv om det som hände? Det har landat in som en märklig upplevelse i livet men det finns där och jag märker hur mycket det påverkat mig när tanken och minnena både innan detta skedde och under denna för mig kaostid dyker upp.

Tacksam för dina tankar och tips.

Suzan Mobarke Hall är psykolog hos Mindler

Psykolog Suzan Mobarke Hall svarar:

Hej!

Det låter som att din tidigare relation har satt sina spår och gör sig påmind då och då. Ni tycks stundtals ha haft det fantastiskt och andra gånger har relationen varit oförutsägbar.

Du verkar ha lagt tid på att reflektera över din upplevelse och en del frågor har hängt sig kvar. Du undrar över vilket ansvar en har när ens partner mår dåligt och var gränsen går för att vara egoistisk. 

När vi är mitt uppe i svåra perioder i livet behöver vi ta hand om det mest akuta. Ofta är det först efteråt vi kan börja bearbeta det vi varit med om. Att tankar och minnen kring relationen påverkar dig en tid senare är därför inte särskilt konstigt. 

Det kan vara både svårt och smärtsamt att hantera andras psykiska ohälsa. När psykisk ohälsa drabbar någon vi älskar och bryr oss om kan vi känna alltifrån vanmakt och otillräcklighet till sorg, frustration och ilska. Den största utmaningen handlar ofta om att skapa en balans mellan att stötta den anhöriga och att samtidigt sätta gränser.

Du beskriver att du med alla medel försökte visa att du fanns där för din före detta flickvän. Du stod för markservicen, erbjöd dig att skaffa hjälp, visade omtanke och kärlek. Samtidigt som din före detta flickvän kämpade med sitt, fick du utstå ovisshet och blev lämnad i omgångar. När du blev medveten om att du försämrades i ditt psykiska mående visade du dig själv omtanke och medkänsla genom att värna om din egen hälsa. När symtom på utmattningssyndrom gör sig påminda är det viktigt att ta dem på allvar och agera snabbt för att förhindra att de förvärras. 

Samtidigt undrar du om det var själviskt att inte stå ut längre i relationen. Du undrar om du gjorde rätt eller fel och hur stort ansvar en partner bör ta. När vi börjar ställa oss själva sådana frågor kan ett klokt angreppssätt vara att kartlägga våra värderingar. En värdering är en riktning vi vill gå mot för att vi tycker att den är viktig. Att leva efter våra värderingar är en ständig process, snarare än ett mål som vi kan uppnå och därefter vara klar med.

Vad tycker du är viktigt i en kärleksrelation? Svaret på den frågan är förstås högst personligt. Det kan till exempel handla om värderingar som att stå upp för dig själv, behandlas värdigt och respektfullt, ta ansvar, släppa på ansvar, ge frihet, vara ärlig, visa tålamod eller vara omhändertagande. 

Nästa fråga att ställa dig själv är om du agerade i enlighet med dina värderingar i din tidigare relation. Om ja, på vilka sätt då? Om nej, vad hade du kunnat göra annorlunda? Se till konkreta beteenden. Du kanske till exempel värderar att stå upp för dig själv och värna om din hälsa. Att du avslutade relationen när den bidrog till att du började må allt sämre kan därmed ses som en handling som stämmer överens med dessa värderingar. 

Om du kommer fram till att du inte agerade enligt dina värderingar är det viktigt att på liknande vis konkretisera hur du kan göra annorlunda i en nuvarande eller framtida kärleksrelation. 

På samma vis kan vi kartlägga våra värderingar inom andra områden i livet, till exempel vänskapsrelationer, hälsa, arbete eller utbildning. Då kan vi komma underfund med vad vi värdesätter och tycker är viktigt, och låta det vägleda oss i livet. Det kan också hjälpa oss att bedöma vad vi tycker är rätt och fel och när det är dags att sätta gränser. 

Lycka till!

Att skiljas med barn

Bergström, Malin

Att skiljas med barn

259,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Redaktionens val

  1. DEPRESSION

    ”Min sambos negativism förpestar hemmet”

  2. MENTAL HÄLSA

    Så tacklar du din oro kring kriget i Ukraina – psykologens råd

  3. ÅNGEST OCH ORO

    ”Min ångest får mig att spy”– psykologen ger råd

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Wellness  

Granskad av

  • Suzan Mobarke Suzan Mobarke  legitimerad psykolog på Mindler. Suzan har erfarenhet inom klinisk psykologi och organisationspsykologi.