När jag slutade med sociala medier hände något stort

Wellness Rebecka Wållgren tog sju dagars paus

Publisert:

En vecka utan sociala medier kändes som världens enklaste uppdrag. Innan det började.

Efter en vecka var jag inte lyckligare.

Men något hade hänt. Något stort.

Jag som ändå tittar så lite på sociala medier, det kommer vara så lätt tänkte jag. Men när det väl var dags att ta en social paus i sju dagar försökte jag in i det längsta skjuta på den. Till slut hamnade apparna i alla fall i en mapp längst bak på en egen sida i mobilen. Och där ligger de kvar.

Blev jag lyckligare av en vecka utan Instagram och Facebook? Nej. Men det hände något. Något stort.

Vi tillbringar cirka två timmar om dagen på sociala medier. Man kan ju lätt tro att det då borde finnas två timmar över på mitt dygn. Men det gör inte det. Redan första förmiddagen blir det smärtsamt tydligt när jag kollar på sociala medier och varför.

10.05 Jag svarar på ett mejl och sen ligger den plötsligt där i handen. Telefonen.

10.17 Telefonen ligger i handen igen.

11.30 Jag tummar på den tomma ytan där instagram-appen låg förut.

11.50 Telefonen ligger i handen. Oklart varför.

Så här fortsätter det.

Så fort jag tappar fokus vill jag skrolla. Det är inte ett medvetet val. Det ändlösa skrollandet sker nästan som i trans. Och de där två timmarna är så utspridda över mitt dygn att det inte märks av i tid. Jag skrollar när jag tappar fokus på jobbet, när jag tappar fokus på mina barns lekar, när filmen är lite för långsam på kvällen.

Men den här veckan gör jag något annat när jag tappar fokus. Jag har tråkigt. Långtråkigt. Jag sitter och stirrar ut genom ett fönster.

Jag vet inte om ni minns det här men innan sociala medier så hade man långtråkigt ganska ofta. Man satt och stirrade rakt framför sig titt som tätt. Och det är inte så onödigt som det kanske låter. Det är inte bara en faktiskt paus (utan en överväldigande mängd info som rullar fram framför ögonen) det är dessutom ett tomt utrymme som kan fyllas med något nytt.

Testa att googla ”då får jag mina bästa idéer”. Folk kommer på geniala saker i duschen eller när de sitter och blundar. Youtubern Filip Dikmen skriver sina roligaste sketcher när han egentligen ska plugga juridik i biblioteket, författaren Joyce Carol Oates skulle aldrig ta på sig hörlurar på bussen, hon tittar ut genom fönstret och skapar litterära mästerverk.

I alla de intervjuer jag kommer över är det ingen som säger ”jag blir så sjukt inspirerad när jag kollar på selfies av mina kompisar, när jag ser varenda måltid de intagit på sin weekendresa”.

För att inte tala om de smarta algoritmerna som visar oss vad vi inte ens själva visste att vi älskar. Jag har inte fått en enda bra tanke under alla de timmar jag spenderat på att titta på snurrande tårtor som fylls av frosting. Jag följer inte ens något tårtkonto men 30 procent av mitt flöde är fyllt av snurrande tårtor. Och jag kan inte titta bort. Skyller detta helt på trans.

Efter en vecka letade jag upp mappen och gick in. Noll nya direktmeddelanden. Skrollar tre inlägg och inser att jag är inte särskilt intresserad. Apparna får ligga kvar i mappen.

Jag har kanske inte skrivit ett litterärt mästerverk på den här veckan men mina långtråkiga stunder har fått mig att både komma ihåg och ta tag i saker jag borde gjort för längesedan. Boka in cellprov, låna om barnens biblioteksböcker, jogga och börja läsa boken jag fick i julklapp. Och när idén till romanen väl kommer så är jag redo. Stirrandes ut genom fönstret.

Annons

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.