Allt du behöver veta om antidepressiva läkemedel

  • Saga Aginger
Publisert:

En av tio unga kvinnor i Sverige äter antidepressiva.

Men användandet ökar mest hos de riktigt unga pojkarna.

– Tittar du på de allra yngsta så är det faktiskt pojkarna som sticker ut. Bland de väldigt unga är det vanligare att antidepressiva skrivs ut till pojkar, vilket troligtvis beror på att ADHD och autism är vanligare hos pojkar, säger Fredrik Hieronymus, doktor i medicinsk basvetenskap.

Andelen flickor som behandlas med antidepressiva läkemedel har ökat successivt över tid. Enligt en artikel som Socialstyrelsen publicerade i april får en av tio unga kvinnor i Sverige antidepressiva. Samtidigt har självrapporterade besvär av ängslan, oro och ångest ökat, främst bland yngre kvinnor. Detta enligt data från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.

Fredrik Hieronymus, doktor i medicinsk basvetenskap, lyfter de positiva effekterna av antidepressiva läkemedel och förklarar varför det också ökar bland unga killar. Överläkaren Peik Gustafsson oroar sig över ungas välmående och vill se förbättringar inom sjukvården.

Fredrik Hieronymus, doktor i medicinsk basvetenskap, förklarar varför ökningen av antidepp kan vara positiv.

Så fungerar antidepressiva läkemedel

Det finns olika sorters antidepressiva läkemedel, som fungerar på olika sätt.

– Gemensamt för de flesta antidepressiva är att de påverkar hur hjärnan hanterar serotonin och noradrenalin, som är viktiga molekyler för hur nervceller kommunicerar med varandra, säger Fredrik Hieronymus, doktor i medicinsk basvetenskap.

Mot depression och ångest är det vanligast att skriva ut SSRI, en grupp läkemedel som ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Enligt Fredrik Hieronymus kan dessa läkemedel verka direkt mot negativa känslor och tankar.

– Forskningen visar att medlen har en nästan omedelbar påverkan på hur en deprimerad patient tänker och känner om sig själv. Och att det fort kan ge en positiv effekt på stämningsläge och suicidtankar hos de som svarar på antidepressiva. Dock brukar det ta flera veckor innan en deprimerad patient känner sig klart förbättrad.

Överläkaren Peik Gustafsson säger att antidepressiva läkemedel främst bör rekommenderas vid allvarliga depressioner.

– Det finns rapporter på att antidepressiva är bra vid svårare fall. Men när det handlar om lindrigare depressioner har de inte alltid så gynnsam effekt, säger han.

Både Fredrik Hieronymus och Peik Gustafsson tror att den rapporterade ökningen av antidepressiva läkemedel främst handlar om SSRI.

Därför ökar användningen av antidepressiva

Fredrik Hieronymus härleder ökningen till två stora faktorer. Den första är att sjukvården i större utsträckning har diagnostiserat barn och ungdomar som har besvär med psykisk ohälsa.

– Vi kanske har blivit bättre på att identifiera åldersgruppen unga pojkar och flickor med mycket bekymmer. Där depression och ångest ibland kan vara en del av en bredare problematik, som samsjuklighet med autism, ADHD och personlighetssyndrom, säger han.

Den andra faktorn är att det genom åren kommit fler och fler studier som visar att antidepressiva faktiskt hjälper även unga med depression och ångest, vilket har lett till en naturlig ökning. Dessa studier publicerades först i början av 2000-talet.

– Alla läkare börjar inte föreskriva läkemedel direkt, utan de kanske provar på de värst drabbade patienterna först. Efter ytterligare några år kommer fler studier och läkarna får erfarenhet av hur patienterna svarar på behandling. I takt med att man vänjer sig med medlen så provar man dem på en större patientgrupp.

Peik Gustafsson tror också att ökningen kan ha skett naturligt, i takt med att de nya läkemedlen testats och utvärderats. Men han ser också ett samband med ungdomars generella mående i dag.

– Tack vare de anonyma skolenkäterna har vi faktiskt sett en ökning av tonåringar som känner sig oroliga, nervösa och nedstämda. Men den stora mängden är de lindriga och måttliga fallen, inte de riktigt svåra.

Peik Gustafsson, överläkare, säger att sjukvården inte riktigt räcker till för alla som behöver hjälp.

Därför mår unga människor dåligt

Allt fler unga känner ängslan, oro och ångest, enligt Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät. Därför tror Peik Gustafsson att vi behöver lyfta blicken och se till samhället i stort.

– Psykiatrin kan stå till tjänst med psykoterapi och mediciner, men vi kan inte påverka stressen ute i samhället, säger han.

Han säger att den splittrade värld vi lever i, med mycket intryck från sociala medier, kan skapa en förvirrande tillvaro för unga människor.

– Det finns mycket man kan spekulera kring. Många har pratat om skolans roll och att mycket ansvar läggs på den enskilda eleven. Både att hitta rätt i samhället och göra karriär. Tidigare gjorde man mer som föräldrarna, men nu ska man hitta sin egen unika väg och går det dåligt så är det ens eget fel.

Han tror också vuxna människors oro kan leta sig ner till barn och ungdomar.

– Om föräldrarna mår dåligt så mår barnen också dåligt. Det är mycket som har blivit otryggare i Sverige i dag jämfört med längre bak i tiden, till exempel arbetsmarknaden. Förut uppfattades välfärden öka hela tiden, nu kanske den håller på att gå ner lite, säger han.

Därför tar unga kvinnor mer antidepressiva

Statistiken visar att kvinnor äter mer antidepressiva läkemedel än män, oavsett åldersgrupp. Från puberteten och uppåt är det nästan dubbelt så många kvinnor som män.

– I de yngre barnåren är fördelningen mer jämn, men från tonåren dominerar kvinnor, förklarar Peik Gustafsson.

Han tror framför allt att det handlar om den utmanande livssituation som unga kvinnor i dag befinner sig i.

– De förväntas göra karriär och samtidigt bilda familj. Fortfarande är det kvinnorna som tar ett större ansvar för barnen och de förväntas vara socialt kompetenta i större omfattning än män. Stressen att vara framgångsrik socialt och i yrkeslivet på samma gång kan bli övermäktig.

Att unga människor i dag brottas mycket med identitetsproblem kan också vara en orsak.

– I tidig ålder förväntas man ha en tydlig identitet och plan för livet, och det är individen som lastas för eventuella misslyckanden. Sociala medier kan stressa unga kvinnor, med krav på framgång och en snygg kropp. Nätmobbning är också ett växande problem, säger Peik Gustafsson.

En annan anledning kan vara att pojkar som mår dåligt är mer utåtagerande än flickor, vilket gör att deras psykiska ohälsa tar sig uttryck på andra sätt än genom just depression.

– Pojkar och unga män upplever också den ökade belastningen i dagens samhälle, men reagerar oftare med utagerande aggressivt beteende och missbruk. Det leder inte till förskrivning av antidepressiva läkemedel i samma grad, säger Peik Gustafsson.

Fredrik Hieronymus tror att det även kan ha att göra med sjukdomar som bara eller i större utsträckning drabbar kvinnor, som PMS, PDMS, eller ätstörningar.

– Det spekuleras i att män möjligen kan vara deprimerade i samma utsträckning som kvinnor, men att depressionen antingen yttrar sig annorlunda eller att män helt enkelt är mindre benägna att söka vård för depressionsrelaterade problem. Sanningen är att ingen vet vad könsskillnaden beror på och det kan också vara så att det är en rent biologisk skillnad.

Han vill i stället lyfta den ökade användningen av antidepressiva bland unga pojkar.

– Tittar du på de allra yngsta så är det faktiskt pojkarna som sticker ut. Bland de väldigt unga är det vanligare att antidepressiva skrivs ut till pojkar, vilket troligtvis beror på att ADHD och autism är vanligare hos pojkar, säger Fredrik Hieronymus.

Positiva effekter av ökningen av antidepressiva

Peik Gustafsson anser att ökningen av antidepressiva läkemedel kan vara positiv, men uttrycker samtidigt en oro för om den sker på rätt indikationer. Han menar att det är viktigt att skilja de mer lindriga fallen av depression från allvarliga depressioner.

– Det finns evidens för att SSRI-preparaten kan vara bra mot de lite svårare fallen. Framför allt när det är risk för självmord kan det verkligen vara på sin plats. Om man får effekt av en sån behandling så ska man inte avbryta den för snabbt, säger han.

Forskning visar att antidepressiva läkemedel fungerar bra mot ångest hos ungdomar, men att effekten är mer tveksam vid ren depression hos unga. Enligt Fredrik Hieronymus har läkemedlet Fluoxetin visat bäst resultat mot depression.

– Om en ungdom har svår depression eller ångest så är det troligtvis en god idé att prova läkemedelsbehandling och utvärdera det noggrant i några veckor, kanske månader. Mår patienten bättre kan det vara en god idé att fortsätta. Om de inte gör det är det bättre att sluta, säger han.

Fredrik Hieronymus tycker också det är viktigt att betrakta ökningen i förhållande till att allt fler barn och unga också får diagnoser.

– Behandlingar och diagnoser växelverkar. Om det inte finns någon effektiv behandling mot ångest så är sannolikheten lägre att en läkare sätter en ångestdiagnos. I takt med att det kommit fler läkemedel och behandlingar med bevisad effekt mot ångest hos ungdomar, så ökar sannolikheten för att unga med lindrig till måttlig ångestproblematik också diagnostiseras och behandlas, säger Fredrik Hieronymus

Han menar att det absolut viktigaste är att ständigt utvärdera vad som fungerar för varje patient.

– Det är det enda sunda att göra, särskilt när det skett en stor ökning. Tidigare diagnostiserade och behandlade vi sannolikt för lite, nu diagnostiserar vi och behandlar klart mer. Förhoppningsvis leder det till att fler barn och unga får hjälp med svår ångest och depression, men det måste följas upp noggrant.

Negativa effekter av ökningen av antidepressiva

Att det finns en risk för att läkare skriver ut för mycket antidepressiva medel är både Fredrik Hieronymus och Peik Gustafsson överens om.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns riktlinjer som säger att läkemedel inte ska sättas in omedelbart om en depression är av lindrig till måttlig grad. Peik Gustafsson förklarar att svårare depressioner, som är mer biologiska i kroppen, svarar bättre på mediciner.

– Om det är mer psykologiska faktorer kan man tänka sig att medicinen inte har samma effekt. Då är det bättre att arbeta mer med de psykologiska faktorerna som orsakar det hela, säger han.

I stället rekommenderas olika terapiformer, och sömn, mat och avlastning från stress, i första hand.

– Man brukar vilja prova de sakerna innan man överväger medicinering. Men det kan faktiskt vara så att man ibland medicinerar de lindriga fallen lika mycket, säger Peik Gustafsson.

Att antidepressiva läkemedel har biverkningar och att alla som tar medlen inte kommer ha någon nytta av dem ser Fredrik Hieronymus som de största riskerna.

– En risk är att man sätter in ett nytt läkemedel och så tillfrisknar patienten, men har en del biverkningar. Då uppstår många frågor. Hade patienten tillfrisknat även utan den nya behandlingen? Kommer den här individen hålla sig frisk om vi sätter ut behandlingen? Kan man byta till någon annan behandling som inte ger en viss biverkan?

Fredrik Hieronymus beskriver detta som en stor utmaning för sjukvården.

– Det kommer alltid finnas patienter som inte har nytta av ett visst läkemedel och som bara får biverkningar. Hela utmaningen med att vara läkare är att hitta de här patienterna och det är väldigt svårt.

Så kan sjukvården förbättras

Fredrik Hieronymus och Peik Gustafsson vill båda att sjukvården ska bli bättre på att följa upp de patienter som får antidepressiva läkemedel. Fredrik Hieronymus säger att det är något som sjukvården jobbar aktivt med.

– Läkaren som ställs inför beslutet att sätta ut ett visst läkemedel är ofta en annan än den som satte in läkemedlet, eller förnyade recepten under många år. I sådana situationer kan det vara svårt att ta beslutet att sätta ut, särskilt om ett läkemedel satts in av en annan specialistläkare.

Han säger att sjukvården är medveten om att det ofta tar onödigt lång tid innan patienter får prova att sluta med vissa läkemedel. Därför bör det följas upp på flera nivåer, både genom Socialstyrelsen och varje enskild läkarmottagning.

– Så fort något ökar mycket tycker jag att det rimliga är att man är uppmärksam på det. Antidepressiva är inte det enda. Det finns även samtalsterapi som kan hjälpa, eller kombinationsbehandlingar, säger Fredrik Hieronymus.

Peik Gustafsson anser att föreskrivning av läkemedel måste ske på ett korrekt sätt, enligt de riktlinjer som utformats.

– Det är så lätt att dra till receptblocket och bara skriva ut. Det är väldigt viktigt att följa upp och se vad som händer. Blir det inte bättre så är det inte en bra behandling.

Han vill också belysa de resursproblem som finns inom vården idag. Något som han själv påverkas mycket av i sin roll som överläkare.

– Vi räcker inte riktigt till för alla de som söker vår hjälp, och det är ett problem i sig. Det är givetvis tråkigt för patienterna, som måste stå ut med onödigt långa väntetider. Det är svårt att komma tillrätta med köproblem när tillströmningen av patienter ökat och antalet terapeuter inte ökat lika snabbt.

Peik Gustafsson säger att vården behöver ett resurstillskott för att snabbt kunna ta hand om de som behöver psykoterapi. Han tror också att ett bättre samarbete mellan privata och offentliga vårdgivare skulle kunna hjälpa.

– Det finns en orättvis konkurrens, där privata vårdgivare erbjuder högre löner än de offentliga, samtidigt som offentliga vårdgivare ansvarar för den riktigt tunga vården. Det skapar en sorts oreda som jag tycker att politikerna borde bekymra sig över.

Peik Gustafsson tror också på att bygga ut skolhälsovården och ungdomsmottagningar, för att förebygga belastningen på psykiatrin.

Dessa biverkningar kan du få av antidepressiva läkemedel

Biverkningarna varierar för olika typer av antidepressiva. För SSRI-medlen är det vanligt med illamående, huvudvärk och magsmärtor när en behandling påbörjas, men dessa symtom brukar vara kortvariga.

Andra symptom är sömnsvårigheter och ökad ångest, vilket har kopplats till ökad risk för självskadebeteende. Dessa symptom kan ibland förekomma tidigt i behandlingen.

– På lång sikt är det oftast nedsatt sexuell lust och sexuell funktion som tas upp som en problematisk biverkning. Även emotionell avflackning och svårigheter att sätta ut läkemedlen är omtalade långsiktiga biverkningar. Men det är oklart hur vanliga dessa problem är, säger Fredrik Hieronymus.

Peik Gustafsson säger att biverkningarna generellt inte är så våldsamma.

– Du kan må illa, det kan påverka sömnen, tröttheten och sexuella funktioner. Så det är inte bara att behandla med läkemedel om man inte tror att det verkligen kan ha en påtaglig positiv effekt på patienten, säger han.

Kan antidepressiva leda till emotionell avtrubbning?

– Det kan vara så att medlen kan ge en emotionell avtrubbning. Det finns åtminstone en grupp patienter som upplever det så. Men det finns faktiskt inga starka vetenskapliga belägg för att det är så. Ett problem är att ett kärnsymtom vid depression är en nedsatt förmåga att känna glädje, vilket förstås kan beskrivas som en slags emotionell avtrubbning, säger Fredrik Hieronymus.

Kan antidepressiva bota grundorsaken till problemet?

– Det sanna svaret är att ingen vet, men jag tror att det är sannolikt att de kan det i vissa fall. På samma sätt som du kan ha ett hjärtfel eller en svag muskel, så tror jag att det finns sjukdomsprocesser i hjärnans funktion som kan göra att vissa personer är mer benägna att känna sig ledsna, bedrövade eller ångestfyllda. Sedan är det kanske en fråga som leder tanken fel. Grundorsaken till bakteriell lunginflammation är till exempel inte penicillinbrist, men penicillinen kan ändå vara en fantastiskt bra behandling mot lunginflammation. Och det är ju det viktiga, säger Fredrik Hieronymus 

Redaktionens val

  1. MENTAL HÄLSA

    Affirmationer – därför hjälper de inte om du mår dåligt

  2. TERAPI

    ACT – nya terapiformen som alla älskar

  3. ÅNGEST OCH ORO

    Tänk på det här om du får panikångest

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Saga Aginger