”Nej, det är inte bara insidan som räknas”

  • Erika Kits Gölevik
Publisert:

Att säga det är inte att möta skeva normer och ideal, utan att helt ducka frågan.

Din kropp upphör inte att existera bara för att du inte ställer upp på andras ideal.

Och den vill bli sedd, älskad, åtrådd, beundrad, omhändertagen – kysst! Överallt.

Betrakta kroppen.

Solblekta hår på armarna, magens mjuka former, nybadade bröst och ögonens skiftande nyanser.

Min kropp älskar att bli betraktad. Längtar. Ropar:

"Dina ögon är som läppar, kyss mig överallt!"

Citatet är från en sida ur Jesper Walderstens bok "Poem". Jag har rivit ut sidan och ramat in, som ett erkännande och godkännande inför mig själv att det är okej att vilja bli sedd. Beundrad rentav.

Å ena sidan självklart, jag menar när man tänker på det så är det ju givet att vi ska dyrka våra fantastiska kroppar!

Å andra sidan tror jag att vi är många som just nu lever i en kollektiv motreaktion mot normer, ideal och utseendefixering. Och att resultatet av det inte är helt lyckat.

Vi är så trötta på fixering att vi svarar med distansering, och något i mig viskar att det aldrig var det vi ville. Att vi faktiskt vill blända oss själva och varandra med vår skönhet – också!

Jag kan se tillbaka och förstå hur jag, efter årtionden av dömande och drillande av min kropps fysiska form fick psykbryt. Det är inte konstigt att jag, och många med mig, har känt och känner behov av att göra revolt mot de krafter som säger att skönhet har en mall.

Jag minns att jag kom till en punkt då jag frågade mig; "Hur ska jag veta om jag kan tycka om min kropp som den är, om jag inte vet hur den är, när den är som den är".

Så jag slutade raka benen. Delvis som en markering mot mig själv och ja... samhället. Delvis som ett socialt experiment. Men mest för att jag behövde lära känna min kropp på nytt! Jag behövde äga tillbaka den efter mer än ett halvt liv i klorna på en normdriven media- och träningsvärld.

Hur det var? Tja, hårigt! Och fult, tyckte jag varje gång jag tittade ner på mina ben. Men så en morgon, efter nästan ett år hände det: sovrummet badade i morgonsol och när jag blickade ner på min kropp såg jag för första gången skönhet. Håren liksom fångade ljuset och skapade som en guldkant runt hela kroppen. Vackert!

En obetydlig stund för världen, men stor för mig.

Erika Kits Gölevik blickade ner på sin egen kropp i morgonsolen och såg för första gången skönhet.

Några veckor senare gick jag till en salong och vaxade benen (jag har btw aldrig sett en skönhetsterapeut svettas så mycket i sitt arbete). Jag var klar med hår för den gången, och saknade att se mina bens konturer.

Jag har också medvetet distanserat mig från min kropps form med hjälp av rörelse. Med fokus på fysisk funktion och de spirituella tillstånd som går att nå via kroppen har jag stärkt min upplevelse av att ha en kropp, så pass att det överröstar mina hjärnspöken kring vad andra ska tycka om den.

Det är fortfarande mitt bästa verktyg för att balansera min inre och yttre värld. Men jag har insett att tron på att det ska "befria" mig från att alls bry mig om hur jag ser ut inte bara är en illusion, utan också – fel väg att gå!

Att rikta all fokus mot det inre blir lika halvt och fattigt som att vara fast i det yttre!

Det är inte bara insidan som räknas! Att säga det är inte att möta skeva normer och ideal, utan att helt ducka frågan. Din kropp upphör inte att existera bara för att du inte ställer upp på andras ideal. Och den vill bli sedd, älskad, åtrådd, beundrad, omhändertagen – kysst! Överallt.

Vi är uppväxta i en utseendefixerad värld, men problemet var nog aldrig betraktelsen i sig. Det ensidiga perspektivet däremot!

Våra kroppar är så mycket mer än en tvådimensionell bild i en spegel eller på en bild.

Se på din kropp. Gå närmre. Närmre. Närmre. Vad ser du där?

Se på den igen. Backa. Backa. Backa. Vad ser du nu?

Se på din kropp för 20 år sedan. Vad ser du?

Föreställ dig den när du är hundra. Vad ser du?

Varje ärr bär på en historia som vill bli berättad. Varje rynka berättar om liv som forsat genom dig. Dina ögon rymmer alla dina åldrar och alla dina drömmar.

Så sluta aldrig betrakta, beundra, förundras. Titta tvärtom så mycket att du ser det du egentligen redan vet:

Att normerna och idealen är blott en bråkdel av det vackra med en människokropp. Din människokropp!

ANNONS

Fynda favoriter inom mode och skönhet! Nu upp till 50% rabatt hos Åhléns.

Åhléns (Extern länk)

Redaktionens val

  1. MENTAL HÄLSA

    ”Det var jag som skrev att du var tjock”

  2. HÄLSA

    Vi måste sluta prata om träning!

  3. MENTAL HÄLSA

    ”Så överlevde jag en vecka ensam i skogen”

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Erika Kits Gölevik