Quiet quitting – hälsosam trend eller bara dålig arbetsmoral?

Psykologen: Om det handlar om att ”ge igen” är det viktigt att vara medveten om det

Publisert:

Normala arbetstider, lön för extraarbete och bara göra minsta möjliga.

Handlar den nya trenden om dålig arbetsmoral eller är den ett sundhetstecken?

Psyokologen Suzan Mobarke Hall reder ut.

Att gå från jobbet på utsatt tid, ta regelbundna raster och be om mer lön för ökat ansvar kan kännas som en självklarhet för många. Men ”quiet quitting”, som blivit en Tiktok-trend, talar för att det inte är lika accepterat på alla arbetsplatser.

”Quiet quitting” kan översättas till ”tyst nedtrappning” och handlar inte om att sluta på sitt jobb – utan att göra minsta möjliga ansträngning. På Tiktok finns både sketcher, analyser och informativa klipp, där unga människor pratar om trenden.

Suzan Mobarke Hall, psykolog på Mindler, tror att fenomenet har uppstått på grund av både pandemin och en förändrad syn på arbete.

– Pandemin tvingade oss alla, på olika vis, att börja ifrågasätta hur vi arbetar. En annan faktor är det som kallas ”the great resignation”, den stora uppsägningen. Det började i USA för att människor kände ett missnöje över sin arbetssituation och sadlade om. Många valde att byta jobb, bransch eller gå i tidig pension.

Hon menar att det finns flera skiften och rörelser i samhället som fått människor att ifrågasätta vad som är det nya normala. Att trenden blivit så stor i just USA är hon inte förvånad över.

– Vissa länder i världen har inte samma anställningstrygghet som vi har i Sverige. Men även här finns arbetsplatser där det är lite kreddigt att vara först in och sist ut. Det kanske inte alltid är så produktivt, även om det ser bra ut. Just den här trenden känns också som en generationsfråga, eftersom den framförallt är populär bland yngre personer.

Men den stora frågan kvarstår – är dagens ungdomar lata och har bristande arbetsmoral eller försöker de bara separera sina identiteter från sina yrkesroller?

Suzan Mobarke hall är psykolog hos Mindler
Suzan Mobarke hall är psykolog hos Mindler

En kritiserad trend

Under de senaste månaderna har ”quiet quitting” fått stor uppmärksamhet i globala medier, vilket har ifrågasatts av många.

”Jag tycker det är löjligt att vi lever i ett samhälle där det blir en nyhet att behandla arbetare som människor, där värdighet blir en viral trend och där det kallas för ’quitting’ att be om lön för det arbete du gör”, säger användaren @renegadescienceteacher i ett klipp på Tiktok.

Han hänvisar bland annat till den kanadensiska affärsmannen och tv-profilen Kevin O’Leary, som uttalat sig om att ”quiet quitting är en dålig idé”. Även Indian Express skriver att trenden, enligt många arbetsplatsexperter, kan skada enskilda individers karriärer på lång sikt.

Suzan Mobarke Hall säger att det ligger någonting i det, eftersom otrygga anställningsvillkor kan leda till att människor som hakar på trenden riskerar att förlora sina jobb.

På vissa platser, där folk tänker mer traditionellt, kan det säkert uppfattas som illojalt att inte prestera över förväntan eller följa den rådande arbetskulturen. Men jag tror inte det handlar om bristande moral, utan att försöka hitta sin plats i ett pågående skifte. Då är det är helt naturligt med reaktioner och motreaktioner.

Positiva effekter av ”quiet quitting”

I det stora hela ser Suzan Mobarke Hall nästan bara fördelar med trenden. Hon beskriver det som att unga människor försöker skapa en balans mellan yrkesliv och privatliv.

– Det är alltid hjälpsamt att ha tydliga gränsdragningar mellan arbete och fritid, så det inte blandas samman. Och det kan vara extra viktigt för människor som jobbar hemifrån.

En annan fördel är att gränsdragningarna kan få de som utövar ”quiet quitting” att bli mer fokuserade och produktiva.

– Om man upplever att man har kontroll, både över sin arbetstid och fritid, kan man bli mer effektiv. Men om arbetsdagen inte har något tydligt slut får man inte heller tid över till vila och meningsfulla aktiviteter, som att träffa familj och vänner. Att ta regelbundna raster kan också hjälpa produktiviteten.

Allt detta kan ha positiva effekter på människors psykiska välmående, förklarar Suzan Mobarke Hall. Hon tror också det är fördelaktigt för arbetsgivarna om deras medarbetare lär sig att sätta gränser.

– Vi har tvingats bli lite mer självständiga i våra yrkesroller och det är något som många företag är ute efter idag. Medarbetare som kan leda sig själva, och ansvara för tid och utveckling, kan både öka produktiviteten för företaget och välmåendet för personen som gör det.

Nackdelar med ”quiet quitting”

För den som känner sig stressad, ofta jobbar över eller har en hög arbetsbelastning tror Suzan Mobarke Hall att det kan vara gynnsamt att anamma ”quiet qutting”. Men hon vill varna för att haka på trenden om det grundar sig i ett generellt missnöje över arbetssituationen.

– Om det handlar om att ”ge igen” är det viktigt att vara medveten om det och istället försöka hitta en väg ut ur missnöjet. Någon som stannar kvar på ett jobb som känns eländigt och bara gör minsta möjliga för att stå ut kan gå miste om andra arbetslivserfarenheter. Man kan också utveckla nedstämdhet om det man gör inte känns det minsta meningsfullt.

Om du känner dig träffad vill hon uppmana dig om att prata med någon på ditt jobb om varför du känner dig missnöjd.

– Det kan vara konstruktivt att våga prata med en chef eller en kollega om arbetsbelastning och vilka krav eller förväntningar som finns. Det kanske också kan hjälpa, snarare än att man försöker ta saken i egna händer genom ”quiet quitting”.

Annons

Köp en yogamatta

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Saga AgingerSaga Aginger är reporter på Wellness och har tidigare jobbat på Aftonbladets redaktion för sociala medier. Saga har en kandidatexamen i media- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Hon har även studerat kreativt skrivande vid Jakobsbergs folkhögskola.