Denna text är kommersiell och innehåller annonslänkar

Anders Hansen: Vi har aldrig utvecklats för att må bra

  • Ida Gustafsson
Publisert:

På pappret har vi allt vi behöver: mat, husrum och all världens underhållning ett par knapptryck bort.

Men varför mår allt fler dåligt, när vi har det så bra?

Den frågan försöker Anders Hansen besvara i sin nya bok Depphjärnan.

Rent historiskt sett har mänskligheten aldrig haft det lika förspänt som nu, merparten av världens befolkning kan äta sig mätta, ha någonstans att bo och vi lever längre än någonsin.

Men ändå är det något som inte stämmer, förskrivningen av antidepressiva har ökat de senaste åren och var tionde ung svensk kvinna går på antidepressiva, enligt Socialstyrelsen.

Varför mår vi så dåligt, när vi har det så bra?

– Jag tror att det är att vi har glömt vår biologi, att vi gör för lite av det som får oss att må bra. Egentligen är frågan inte om vi mår sämre än tidigare, för det är svårt att mäta över tid. Men vi mår inte heller bättre än tidigare. Och då finns det egentligen ingen poäng med ekonomisk utveckling om folk inte mår bättre, säger Anders Hansen, psykiatriker och författare till nya boken Depphjärnan där han går till botten med frågan.

– Jag tror att lösningen är fysisk aktivitet och att undvika ensamhet, det är två viktiga faktorer i det här. Två lågt hängande frukter som skulle göra stor skillnad för mångas känsloliv och som dessutom är gratis.

Depphjärnan

Hansen, Anders

Depphjärnan

209,00 kr259,00 kr

Tillfälligt slut

Wellness shop

Biologiskt perspektiv

Något som Anders Hansen själv medger att han kunnat sammanfatta på en sida ”men då bryr sig ingen, ingen av oss funkar så”.

– Vill du förändra folks beteenden måste man berätta historien på ett nytt sätt, att se på vårt mående i biologiskt perspektiv och ur hjärnans perspektiv är att berätta historien på ett nytt sätt: att vi har aldrig utvecklats för att må bra.

Så kan man bryta ensamhet

När människor i dag upplever långvarig ensamhet i flera månader är det vanligt att man mår dåligt för ensamhet och depression är tätt sammanlänkat. Ensamhet är enligt en del forskare lika farligt för kroppen som att röka 15 cigaretter om dagen.

– Att vara ensam har historisk varit livsfarligt. Var man ensam gick man under, var vi med gruppen var vi säkra. Om vi befann oss ensamma hade vi ett tillstånd där ingen kunde hjälpa oss, säger Anders Hansen.

Att själv bryta ensamheten och hitta samhörighet med andra kan vara svårt. Genom biobesök eller en gruppträning skapar vi en vi-känsla med de andra personerna. Att hjälpa någon som upplever ensamhet är relativt enkelt, i en studie som genomfördes i Storbritannien i vintras, under pandemin, visade att personer som upplevde ensamhet kände sig mindre ensamma efter att de under fyra veckor blivit uppringda av en främling som pratat med dem i cirka tio minuter per gång. Att hålla kontakt via sociala medier är ett bra sätt, men för många innebär det också en förstärkt känsla av ensamhet:
– Jag tror att den djupare förståelsen är att vi är utvecklade för att undvika ensamhet. När vi ställer oss frågan om vi passar in, om man är tillräckligt snygg, smart eller framgångsrik så gör vi det för att passa in. Tidigare ställde man den frågan till en mindre skara. Nu jämför vi oss med hela planeten. med följden att vi riskerar känner oss otillräckliga. Att begränsa den jämförelsen, tillexempel genom att stänga av sociala medier ett par timmar om dagen, är klokt om man inte vill riskera känna sig värdelös och ensam, säger Anders Hansen.

”Hjärnan är utvecklad för överlevnad”

Alla vet att vi mår bra av att röra på oss och att det är bra för oss att träna, men ändå så föredrar de flesta av oss att sitta i soffan.

– Det är paradoxalt att det är så nyttigt att vi rör på oss samtidigt som vi är lata. Hjärnan är visserligen utvecklad för rörelse men den är i ännu högre utsträckning utvecklad för överlevnad. Svält har varit ett ständigt hot och därför var det viktigt att äta alla kalorier vi stöter på. Det kostar dessutom energi att röra på sig. Det är därför vi är utvecklade för att vara lata. Vi ska inte vilja röra oss i onödan.

Men man behöver inte bli en gymråtta eller börja träna för en Svensk klassiker, det behövs egentligen inte så mycket fysisk rörelse för att kroppen ska kunna dra nytta av motionen:

– En timmes snabb promenad, totalt, har visat sig ge ett visst skydd mot depression och mer motion ger ett större skydd. För varje minut eller timme man plockar bort gör man sig själv en björntjänst. Tyvärr ger vi det skyddet till oss själva allt mindre, framförallt hos ungdomar. Ett sätt att se på det här siffrorna kring vår fysiska inaktivitet är att det är skrämmande, men ett annat sätt att se det som en otrolig potential. Som en skattkista att ösa ur för vårt känsloliv. Den som är helt stillasittande har hela skattkistan oöppnad, bäst effekt får man nämligen när man går från en helt stillasittande livsstil till att göra något litet, som att börja gå till jobbet, säger Anders Hansen.


Redaktionens val

  1. MENTAL HÄLSA

    Så tränar du upp din självmedkänsla

  2. KOMMERSIELLT INNEHÅLL

    Livskoden enligt hjärnan – Så får du en stark hjärna

  3. HÄLSA

    Anders Wallensten: Så lyckas du med hälsosamma förändringar

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Ida Gustafsson redaktör på Aftonbladet och Wellness. Hon har tidigare jobbat på magasin med inriktning på mode, inredning och skönhet men också som nyhetsreporter på Aftonbladet. Hon har en kandidatexamen i journalistik från Mittuniversitetet.