Våra taskiga matvanor – så påverkas vi

Publisert:
Hellre än att försöka ändra våra dåliga matvanor och ge kroppen kraft och energi, så fortsätter vi äta halvfabrikat, dricka massor av läsk, äta stående för att vi har bråttom, menar näringsterapeuten Christin Jarl.
Hellre än att försöka ändra våra dåliga matvanor och ge kroppen kraft och energi, så fortsätter vi äta halvfabrikat, dricka massor av läsk, äta stående för att vi har bråttom, menar näringsterapeuten Christin Jarl.

Det ska vara gott. Det ska gå fort. Det ska vara billigt. Men våra dåliga matvanor gör att våra kroppar fungerar allt sämre över tid och kan leda till en rad sjukdomar.

– Vi är måna om att tanka bilen med rätt sorts bränsle för att den ska må bra, men när det gäller vår egen kropp är vi beredda att fylla den med saker som förstör den, säger näringsterapeuten Christin Jarl.

När man läser Livsmedelsverkets rapport om svenskarnas matvanor, är det en ganska dyster läsning. Jo, det står att vi försöker äta mer nyttigt, men samtidigt stoppar vi i oss allt mer fet, salt och sockerrik mat. Ur ett folkhälsoperspektiv är vi illa ute.

– Vi är måna om att tanka bilen med rätt sorts bränsle för att den ska må bra, men när det gäller vår egen kropp är vi beredda att fylla den med saker som förstör den.

Näringsterapeuten Christin Jarl, 49, driver Näringsmedicinska Kliniken i Helsingborg och träffar dagligen människor som behöver hjälp med sin hälsa.

– När man inte äter en sund, balanserad och hälsosam kost, fungerar kroppen sämre och sämre över tid. Det brukar börja med trötthet, värk, sömnsvårigheter, diverse problem med mage och tarm. Kvinnor brukar få hormonella besvär; som PMS. Många gånger vänjer vi oss vid våra symtom och skyller på ålder eller liknande.

Grönsaker – mer än bara ett tillbehör

Efter ett tag kan problemen eskalera till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, sköldkörtelproblematik, benskörhet eller andra sjukdomar. Men även om man äter en bra kost måste man se till att näringen tas upp av kroppen.

– Det är matsmältningen som är chefen och om chefen inte är nöjd påverkar detta kroppen i övrigt negativt. Maten kan med andra ord hjälpa eller stjälpa oss.

Vi kan ta våra populäraste maträtter som exempel. Varje år gör PR-byrån Food & Friends en undersökning bland svenskar om våra favoriträtter. Varje år är det ungefär samma rätter som hamnar på listan; köttfärssås och spaghetti, kyckling med ris, tacos, korvstroganoff.

Dagligen träffar näringsterapeuten Christin Jarl människor som behöver hjälp med sin hälsa.
Dagligen träffar näringsterapeuten Christin Jarl människor som behöver hjälp med sin hälsa.

Någon rätt baserad på enbart grönsaker finns inte med på listan.

– Man ser fortfarande grönsaker som ett tillbehör. En gurkstav bakom högen av pasta. En tomatskiva med dressing intill biffen. Vi är alla olika och sammansättningen på kosten varierar därför från person till person, men vi behöver många gånger äta enormt mycket mer grönsaker, välja bättre protein- och fettkällor samt dra ned på snabba kolhydrater, säger Christin Jarl.

Men vi VILL inte. Det är tråkigt och inte gott. Hellre än att försöka ändra våra dåliga matvanor och ge kroppen kraft och energi, så fortsätter vi äta halvfabrikat, dricka massor av läsk, äta stående för att vi har bråttom, mysa med chips och godis, välja mat som kommer från andra sidan planeten.

– De långa transportsträckorna gör att delar av den importerade frukten och grönsakerna inte kan mogna på plats, utan får göra det under transporten, vilket påverkar näringsvärdet negativt.

Många blir överkänsliga

Så vi lurar kroppen istället. För att snabbt bli mätta, får vi kroppen att gå igång på en beroendeframkallande mix av fetter, proteiner och kolhydrater. När obalanserna i kroppen pockar på, blir vi många gånger sugna snarare än hungriga. Vi kan till och med få en nedsatt förmåga att känna törst eftersom kroppens varningssystem blir satta ur spel.

– Många människor blir överkänsliga mot maten vi äter, infertiliteten ökar och nästan alla våra “folksjukdomar” har en grund i att vi äter och dricker fel, inte rör på oss, sover för lite samt gör övriga dåliga livsstilsval som att röka, säger Christin Jarl.

Många av oss tycker ändå att vi äter ganska vettigt. Eller? Är det verkligen så farligt att äta halvfabrikat eller smälla i sig lite korv eller pommes eller mackor ibland?

– Att börja känna efter hur man reagerar på mat är en väldigt bra start. Om man slarvar någon gång är det inte hela världen, så länge man har ett bra tänk i vardagen.

Tänk stenåldersfilosofi

Ett bra tecken är att man ska vara pigg och ha energi efter en måltid. Blir man trött efter maten alternativt får andra symtom, har man stoppat i sig någonting man inte borde eller ätit för fort så att matsmältningen inte hinner med.

Handen på hjärtat; vi vet många gånger vad vi borde äta – och vad vi borde skippa att stoppa i oss. Christin och andra näringsterapeuter, dietister och läkare kämpar med att få oss att leva enligt ganska enkla “matregler”:

– Dra ner på socker. Drick mindre kaffe. Skippa alkohol. Istället ska man dricka mycket vatten och äta näringsrik mat. Kör med lite ”stenåldersfilosofi”; ju enklare och renare maten är, desto nyttigare är den.

Det positiva är att vi kan vända trenden; om vi bara vill.

Det här är svenskarnas favorit-vardagsrätter:

1. Spaghetti med köttfärssås

2. Pastarätter

3. Kyckling med tillbehör

4. Fisk

5. Soppa

6. Köttbullar med tillbehör

7. Korvstroganoff

8. Lax

9. Vegetariskt

10. Korv med tillbehör

Källa: Food&Friends

Så skulle favoriträtterna kunna bli bättre:

  • Lägg till linser, bönor eller rivna morötter i köttfärssåsen
  • Byt ut pastan mot strimlade morötter, zucchini, vitkål alternativt kikärts- eller bönpasta
  • Testa sötpotatis istället för vanlig potatis
  • Byt ut vitt ris mot råris eller quinoa
  • Rotfrukter i ugn passar både till vardag och fest
  • Låt färgrika grönsaker vara basen på tallriken
  • Enkla varma tillbehör kan vara kokt blomkål eller broccoli
  • Byt ut vitt bröd mot fröknäcke

Testa själv – hur ser dina matvanor ut:

Är det svårt att hitta tid till att laga nyttig mat?

Skippar du ofta ett eller flera huvudmål?

Äter du i farten flera dagar i veckan?

Är du vegan, men väljer mest mackor?

Fyller grönsakerna din tallrik – eller är de ett tillbehör?

Äter du ofta halvfabrikat?

Blir du proppmätt när du ätit middag?

Dricker du för sällan; och oftast annat än vatten?

Är en fikastund meningslös utan kaffe, bullar eller kakor?

Hur många nyttiga ingredienser finns i din fredagstaco?

Vad äter du som mellanmål?

Hur ofta äter du fisk som inte är fiskpinnar?

Skulle du kunna strunta i att äta skräpmat?

Har du testat att ändra din kost för att må bättre?

3 tips på hur du får en mer näringsrik kost:

Låt grönsakerna vara basen i dina måltider

Ät många olika färger på grönsaker, frukt och bär varje dag

Variera samtliga måltider, inklusive frukost, så att du får rotation i kosten

Utforska Wellness

Om skribenten