Frukter, bär och många andra livsmedel är antiinflammatoriska och bra för hälsan.Foto: Christine Olsson/TT
Det finns flera varianter och nivåer på antiinflammatorisk kost.
Alla strävar dock mot samma mål: Att minska inflammationer i kroppen som kan orsaka livsstilssjukdomar som diabetes typ 2 och demens.
– Den första mest omedelbara effekten, som folk får inom tre dagar, är att de blir piggare och sover bättre, säger dietist Emma Cedergren.
Att äta en antiinflammatorisk kost är precis som det låter. Man äter livsmedel som ska ha en dämpande effekt på inflammation i kroppen. Samtidigt utesluts mat som kan öka på inflammationer, till exempel socker, gluten och transfetter.
Kort och gott handlar antiinflammatorisk kosthållning om att skala bort de tillsatser och gifter som numera förekommer allt oftare i livsmedel i våra matbutiker.
– Idag har vi mat som vi egentligen inte tål. För mig är grunden till den antiinflammatoriska kosten att plocka bort det processade och sockret som tillkommit senaste 40 åren, säger Emma Cedergren, legitimerad dietist och kostnavigator på Livsfabriken.
En dietdjungel
Överlag är det något av en djungel av olika dieter i dagens samhälle. Antiinflammatorisk kost är inget undantag.
Det finns flera olika typer av antiinflammatorisk kost. Två uppmärksammade typer är medelhavskost (glutenfri) och Paleo (ibland kallad stenålderskost). Andra typer är AIP, växtbaserad kost samt den ketogena kosten, mest känd under namnet LCHF.
– Det är back to basic ursprungskost från tiden när vi hade välmående byar. Det var inga tillsatser och allt var 100 procent ekologiskt. Därefter har man utarbetat olika varianter, ungefär som med yoga, säger Emma Cedergren.
– Kostrådgivare hittar på sina egna metoder och koncept, även om vi ibland pratar om ungefär samma saker. Vi kallar det för olika saker för vi är kreatörer. Gemensamt är att vi drivs av att hjälpa andra människor att hitta sin egen ultimata livsstil och kost.
Emma Cedergren är legitimerad dietist och kostnavigator på Livsfabriken.Foto: Privat
Antiinflammatoriska livsmedel
Gröna bladgrönsaker
Frukt och bär
Nötter och fröer
Glutenfria sädesslag
Vildfångad fet fisk
Kött från gräsbetande djur
Ägg från frigående höns
Inälvsmat
Fermenterad mat (exempelvis surkål och kimchi)
Kryddor och örter
Smör och omega 3-fetter
Hälsoeffekter
Oavsett vilken form av antiinflammatorisk kost man väljer att gå på utgår de från samma grundprincip: Att minska socker, mjöl och processad mat samt att balansera tarmfloran med nyttiga bakterier. Hälsofördelarna med att äta en antiinflammatorisk kost kan också vara många. Kostens bas består av grönsaker, fett och protein. I regel är den helt utan spannmål, baljväxter och mjölkprotein, det vill säga äter man enligt paleo eller keto. Detta tillför kroppen de essentiella aminosyror, fettsyror, fibrer, vitaminer och antioxidanter den behöver.
En enklare variant är att lägga till en lagom mängd glutenfria spannmål, en så kallad glutenfri medelhavsinspirerad kost. Principen är att ju mindre socker och snabba kolhydrater i kosten – desto större antiinflammatorisk effekt.
Ska minska risk för sjukdomar
Men kosten kan också minska risken för många livsstilssjukdomar, vilka kan orsakas av dolda inflammationer i kroppen. Några vanliga exempel på livsstilssjukdomar är cancer, sportskador, diabetes typ 2, blodproppar, depression och demens.
Det är de låggradiga eller kroniska inflammationerna i kroppen som utgör ett hot. De pyr i kroppen trots att kroppen inte är utsatt för ett direkt hot och det är i dessa fall som inflammationen kan bli skadlig. En ohälsosam livsstil, såsom stress, rökning, övervikt eller en ohälsosam kost, kan orsaka dessa inflammationer.
Forskningen
Det är däremot inte vetenskapligt bevisat i dagsläget att denna kosthållning har de antiinflammatoriska effekter som det påstås.
Med det sagt finns det pågående forskning kring antiinflammatorisk kost. Bland annat görs en koststudie på låginflammatorisk kost till barn med ledgångsreumatismen på Reumatologmottagningen för barn och ungdom på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Resultat på förstudien visar på mycket goda resultat, men mer forskning behövs, säger Emma Cedergren.
”Idag har vi mat som vi egentligen inte tål. För mig är grunden till den antiinflammatoriska kosten att plocka bort det processade och sockret som tillkommit senaste 40 åren”, säger dietsten Emma Cedergren.Foto: Privat
Samtidigt går åsikterna ofta isär i området – även hos de mer insatta. Det blev extra tydligt på den svenska debattscenen 2019 när professorn Agnes Wold röt ifrån efter att vetenskapsjournalisten Maria Borelius pratat om just antiinflammatorisk kost i “Sommar i P1.
Anledningen var att Agnes Wold hävdade att det saknades stöd i forskningen för de antiinflammatoriska effekterna. Samtidigt hänvisade Maria Borelius till ny modern forskning som inte klassas som evidensbaserad forskning.
Sover bättre och blir piggare
Åsikterna går alltså isär om effekterna av antiinflammatorisk kost och det behövs mer forskning bakom påståendena. Men det finns människor bakom dem.
Enligt Emma Cedergren kan hennes klienter vittna om hälsoeffekter redan inom några dygn efter att de börjat äta antiinflammatoriskt.
– Den första mest omedelbara effekten, som folk får inom tre dagar, är att de blir piggare och sover bättre. Du kommer också få ett stabilare blodsocker med ett jämnare humör.
Är det eftersom balansen i kroppen är bättre, eller vad är det som gör att man blir piggare?
– Precis. Alla kolhydrater – socker, pasta och bröd – ger ett insulinpåslag och ett högt insulin är en inflammationsmarkör som kan orsaka kroniska inflammationer i kroppen och som skapar sjukdomar på lång sikt. För många är mängden kolhydrater i maten inget större problem, men med stress, övervikt och andra livsstilsfaktorer, utvecklar en del av oss en insulinresistens och kroppen får då jobba hårdare.
Detta får du inte äta
I en antiinflammatorisk kost är det förstås livsmedel som är inflammatoriska som plockas bort. Vissa av dem är svårare att göra sig av med än andra.
– Det brukar inte vara så svårt att till exempel lägga till gröna bladgrönsaker, äta mer fet fisk, byta ut sitt flytande margarin mot olivolja eller köpa kött från gräsbetande djur, istället för djur med sämre foder. Men att trappa ur sockret och de snabba kolhydraterna är den största utmaningen för alla, oavsett vilken typ av antiinflammatorisk kost du väljer. Det beror på sockrets beroendeframkallande egenskaper, säger Emma Cedergren.
Den största boven i inflammationsdramat, utöver sötsaker, sägs vara vetemjölet.
– Det är det som stör mest. Det finns ingen som jag har träffat som har IBS eller någon annan form av måendeproblematik som klarar vetemjöl. Det finns anledningar till varför man får mycket inflammationer av det, och det är för att det innehåller mycket gluten och och är så processat.
Sist men inte minst ska processad mat plockas bort från ens diet. Det innebär i stort sett all snabbmat, som pizza, korvmojskäk eller micromat.
– Plockar man bort det här, alltså sockret, vetemjölet och den processade snabbmaten, samtidigt som man tänker på att välja naturliga fetter och balansera tarmfloran, så har man kommit väldigt långt för att äta en antiinflammatorisk kost, säger Emma Cedergren.
Tips: Många som äter en antiinflammatorisk kost byter ut den vanliga pastan mot glutenfri pasta eller bönpasta – eller ersätter pastan helt mot ris eller exempelvis broccoli.
Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020.
Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd.
Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet
