Kost

Detta är FODMAP: Behandlingen som kan hjälpa vid IBS

  • Leo Pettersson
Publisert:
Foto: Rimma_Bondarenko / iStockphoto

FODMAP är en behandling som bevisligen kan hjälpa personer med IBS.

Alla reagerar dock inte likadant på kosthållningen.

– Någon kanske inte får ut något av FODMAP medan andra märker stor skillnad, säger näringsfysiolog Ingrid Larsson.

FODMAP är en förkortning av orden Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer (Polyols på engelska)

Det må låta krångligt, men enkelt sammanfattat rör det sig om en grupp fermenterbara (jäsningsbara) kolhydrater som är svåra för personer med IBS att bryta ner. De absorberas dåligt i tarmen och påverkar i sin tur vätskebalansen.

Kostbehandlingen FODMAP går således ut på att utesluta dessa jäsningsbara kolhydrater ur kosten i olika grad. Däremot är inte målet att helt utesluta FODMAP utan snarare hitta en balans i magen genom att bara utesluta de livsmedel som ger symtom.

Stöd i forskningen

FODMAP har sitt ursprung i Australien och en hel del forskning har gjorts på området. Den visar att metoden kan ha en dämpande effekt på symtomen för en andel personer med IBS.

– Det finns en hel del forskning om FODMAP och patienter som har IBS, instämmer Ingrid Larsson, näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin.

– Det finns vissa kolhydratrika livsmedel som innehåller vissa enskilda kolhydrater som man tål sämre när man har IBS. Man har sett i studier att personer med IBS kan få en lättare sjukdom genom FODMAP.

Så vet du om dina magproblem är IBS

Ingen diet för att gå ner i vikt

Med andra ord är FODMAP ingen diet för att exempelvis gå ner några kilon, utan det är en kostbehandling just för personer med IBS.

– Det handlar inte om att något är hälsosamt eller inte hälsosamt, utan det är relaterat till den specifika sjukdomen, säger Ingrid Larsson

Enligt Larsson går det att göra jämförelser för vad som händer i kroppen med personer som har laktosintolerans.

– En person med laktosintolerans saknar ett enzym som heter laktas. Det innebär att laktosen inte bryts ner i tarmen utan den blir kvar. Där binder den till sig vatten så får man mycket gaser. Sen kan man få diarré och ont i magen på grund av gaserna. På samma sätt tror man att det är med FODMAPs. Personer med IBS saknar några enzymer som kan bryta ner de här kortkedjiga kolhydraterna. 

Funkar inte för alla

Exakt hur effektiv denna kostbehandling är är svårt att precisera.

I vissa fall pratas det om att tre av fyra personer med IBS upplever färre symtom med FODMAP.

– Problemet är att alla inte reagerar på samma sätt. Någon kanske inte får ut något av FODMAP medan andra märker stor skillnad. En orsak till det kan vara att man har olika svår grundsjukdom. IBS kan vara olika svår, vilket i sin tur kan betyda att man svarar olika på FODMAP-kost, säger Ingrid Larsson.

De symtom som man kan lindra eller bli av med med FODMAP är gaser, vätskerubbningar och smärta.

Wellness shop
Foto: Roger Lundsten

”Problemet är att alla inte reagerar på samma sätt. Någon kanske inte får ut något av FODMAP medan andra märker stor skillnad”, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog

Tre behandlingssteg

Behandlingen sker i tre steg - i vad som ibland kallas för trafikljussystemet (grön-, gul- och rödmarkerade livsmedel).

Undertiden kan man föra en mat- och symtomdagbok. Syftet är att kartlägga ens kost och symtom för att sedan utvärdera resultaten.

FODMAP - de jäsningsbara kolhydraterna - utesluts först helt ur kosten för att sedan läggas tillbaka i olika etapper

Steg 1: Elimineringsfasen.

Under ungefär två till sex veckor tar man bort de livsmedel som vanligast ger symtom hos personer med IBS. Kvar på tallriken finns bara de ”tillåtna livsmedlen” eller de så kallade grönmarkerade livsmedlen.

Under detta steg är det viktigt att magen får komma till ro innan man går vidare till nästa fas.

Steg 2: Återinförande av vissa livsmedel.

Vissa så kallade ”begränsade livsmedel”, eller gulmarkerade livsmedel, återinförs i ens kost. Det sker i en speciell ordning och i bestämda mängder.

Steg 3: Återinförande av icke tillåtna livsmedel.

Alla livsmedel som klassas som FODMAP är inte onyttiga, utan snarare tvärtom. För att inte utesluta livsmedel i onödan återinför man i tredje steget ”icke tillåtna”, eller rödmarkerade, livsmedel för att utvärdera vilka man kan tolerera.

Skulle man någonstans under processen få symtom återgås det ofta till steg 1 igen under några dagar.

Fyra kategorier

Som det nämns ovan är det inte säkert att en person med IBS-besvär är känslig mot alla jäsningsbara kolhydrater.

För att kategorisera livsmedlen i olika grupper delas FODMAP in i fyra kategorier:

  • Fruktos: Fruktsocker som finns i honung, frukter och grönsaker.
  • Laktos: Mjölksocker som finns i mejeriprodukter.
  • Oligosackarider: Kostfibrer som finns i exempelvis baljväxter, lök och spannmål.
  • Sockeralkoholer: Sötningsmedel som finns i exempelvis sockerfritt tuggummi. Det finns även i avokado, svamp och blomkål.

Alla dessa grupper beter sig dock på samma sätt i tarmen. Till följd av att de drar till sig vatten i tarmen ökas volymen av tarminnehållet, tarmväggen töjs och och nerver i tarmen stimuleras. Det är den töjningen som kan ge obehag och smärta för dem som lider av IBS.

Att prova FODMAP utan IBS

Det går förstås för personer utan IBS-diagnos att prova FODMAP.

Dock är det som sagt onödigt att utesluta vissa livsmedel om man inte har några bekymmer med att äta dem i dagsläget.

– Lök, kål, paprika och så vidare är hälsosamma livsmedel. FODMAP är återigen relaterat till den specifika sjukdomen, säger Ingrid Larsson.

Livsmedel med hög FODMAP

  • Bönor, linser och kikärtor
  • Lök, vitlök, sparris, rödbeta, jordärtskocka, selleri och rödkål
  • Vete, råg, korn, couscous och bulgur
  • Torkad frukt, äpplen, päron, vattenmelon, honung, mango, persika, nektarin, fruktjuice och torkad frukt
  • Keso, färskost, ricotta, mjölk, yoghurt, fil, glass och sojamjölk
  • Sorbitol och xylitol (hittas ofta i tuggummi, godis och halstabletter)

Detta är IBS

IBS innebär att det är en störning i hur tarmen arbetar och dess känsel. Vid IBS har har man ont i magen och diarré eller förstoppning. 

Ibland kan symtomen vara väldigt besvärliga, men ofta går det att minska dem genom att undvika viss mat eller genom att använda receptfria läkemedel.

Källa: Vårdguiden 1177

Läs mer

  1. KOST

    Detta är antiinflammatorisk kost – experten förklarar

  2. KOST

    Att välja rätt diet – så vet du vilken som passar dig

  3. KOST

    Våra taskiga matvanor – så påverkas vi

Text
  • Leo Pettersson är reporter för Aftonbladet Family och Wellness sedan januari 2020. Leo började på Aftonbladet 2017 och var då en del av nöjesredaktionen, som reporter och redaktör. Innan dess var han på Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning i cirka fem år både som praktikant och anställd. Utbildning: Leo Pettersson har gått journalistlinjen på Ädelfors Folkhögskola. Tidigare har han studerat kurser inom kognitionsvetenskap, datorspel och fotbollskunskap på Göteborgs Universitet och Malmö Universitet