Så får du i dig rätt mängd jod

  • Rebecka Wållgren
Publisert:
 Jod i mejeriprodukter som mjölk, ost och yoghurt, men också skaldjur och mager fisk.
Jod i mejeriprodukter som mjölk, ost och yoghurt, men också skaldjur och mager fisk.

Jodtabletter har sålt slut på många apotek i Sverige – på grund av rädslan för radioaktiv strålning.

Experten Ingrid Larsson guidar dig till hur du ska tänka: Bunkra inte men köp alltid rätt salt i affären.

Jod är viktigt för kroppen. Får vi i oss för lite jod kan vi få struma. Får vi i oss för mycket jod kan vi dock också få en typ av struma. Att hamstra jodtabletter är med andra ord ingen bra idé. Ingrid Larsson som är klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset guidar till hur du får i dig lagom med jod via maten.

Vad är jod?

70-80 procent av det jod vi har i kroppen det finns i sköldkörteln. Jod är nämligen en nödvändig del av sköldkörtelhormonerna T3 och T4 och de här hormonerna har viktiga uppgifter i kroppen.

– Sköldkörtelhormonerna behövs för ganska många saker men bland annat för vår energiomsättning. När man får en underfunktion av sköldkörtelhormon får man det som kallas Hypotyrios. Ämnesomsättningen sänks och trots att aptiten också sjunker så ökar man i vikt och blir orkeslös. Motsatsen heter Hypertyreos och då har vi för hög ämnesomsättning och trots att man har ökad aptit så går man ner i vikt och man kan känna sig frusen och konstig, säger Ingrid Larsson.

Maten som innehåller jod

Skaldjur och fisk (framförallt mager fisk) innehåller jod. Jod finns även i mejeriprodukter som mjölk, ost och yoghurt. Men det finns faktiskt även i havsluft.

– Jod finns i jordskorpan och i havet. Att vi kan få i oss jod genom mejeriprodukter beror på att mjölkkorna får i sig jod då de betar. Men vi kan också få i oss jod genom luften. Framför allt de som bor nära kusten. De som bor i kustnära landskap får i sig mer jod genom havsluften jämfört med de som bor inne i landet (man kan dock inte få i sig hela dagsbehovet av jod genom havsluft). Detta var en av anledningarna till att man började jodera salt på 1930-talet. Man såg att i vissa landskap i Sverige som Härjedalen Gästrikland och Småland var struma mer vanligt än vid kusterna i början av 1900-talet. Vid den här tiden hade även fisket av sill minskat och när befolkningen inte fick i sig sill fick vi i oss för lite jod och antalet fall av struma ökade.

Ska man alltid köpa joderat salt eller alternera?

– Man ska alltid köpa joderat salt, det är en säkerställd jod-källa.

Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

De riskerar jodbrist

Det finns vissa grupper som riskerar att få i sig för lite jod. Veganer som förstås missar jod i mejerier och fisk, men en riskgrupp är också de som äter mycket helfabrikat.

– De som äter en stor del av sin mat som färdiglagad riskerar också att få i sig för lite jod då livsmedelsindustrier och vissa restauranger kan undvika joderat salt då det är dyrare än salt utan jod.

Alger kan ge för mycket jod

Genom att äta fisk, skaldjur, mejerier och joderat salt kan man inte få i sig för mycket jod. Men det finns ett livsmedel som innehåller extra mycket jod där man faktiskt måste vara försiktig och det är alger.

– Med alger måste man vara uppmärksam och inte äta för mycket. Vill man gärna äta alger ska man se till att joden är borttagen vilket den ofta är i till exempel algolja. Läs noga på förpackningen så att det inte är för mycket jod i. Veganer har ibland alger som en källa till långkedjiga fettsyrror men äter man mycket alger kan man alltså få i sig för mycket jod.

Rekommendation från Livsmedelsverket för jod är 150 mikrogram per dag. Det finns även en övre gräns och det är 600 mikrogram per dag. Ett gram joderat salt ger 50 mikrogram jod medan en portion mager fisk, som 125 gram torsk, ger 340 mikrogram jod.

– Egentligen handlar det bara om att äta varierat, använda joderat salt och inte äta för mycket alger för att hamna rätt.

Radioaktivt jod och jodtabletter

Det jod som finns naturligt är inte radioaktivt men det finns en variant av jod som är det. Jod 131 finns i kärnreaktorer i drift och avger strålning. Skulle det ske en olycka där radioaktiv jod släpps ut så ska de som befinner sig nära de områdena äta jodtabletter. Naturligt jod neutraliserar nämligen radioaktivt jod. Den senaste tiden har många dock köpt jodtabletter på grund av kriget i Ukraina. Men att ta dessa på eget bevåg är inget som rekommenderas.

– Man ska inte använda jodtabletter utan att det finns en ordination. Jag förstår varför man köper dem men det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Länsstyrelsen som ska gå ut och ge rekommendationer om när jodtabletter är nödvändigt. Behövs det så finns det ett lager så att alla i Sverige kan få jodtabletter. Det är inget man som enskild person ska ta beslut om.

Jodtabletter fungerar inte i förebyggande syfte och likväl som man kan få jodbriststruma av för lite jod så kan det motsatta ge jodstruma.

– Får man för lite jod förstoras sköldkörteln och man kan få jodbriststruma. Får man för mycket jod så får man en överproduktion av sköldkörtelhormoner och då kan man få det som kallas jodstruma.

Livsmedel med jod

  • Fisk (särskilt mager fisk som till exempel torsk och kolja)
  • Skaldjur
  • Mejeriprodukter
  • Joderat salt
  • Alger (alger kan innehålla skadligt höga doser av jod)

Så mycket jod behöver vi

  • Spädbarn 6–11 månader: 50 mikrogram per dag
  • Barn 12–23 månader: 70 mikrogram per dag
  • Barn 2–5 år: 90 mikrogram per dag
  • Barn 6–9 år: 120 mikrogram per dag
  • Vuxna, tonåringar och barn över 10 år: 150 mikrogram per dag
  • Gravida: 175 mikrogram per dag
  • Ammande: 200 mikrogram per dag

Källa: Livsmedelsverket

Redaktionens val

  1. KOMMERSIELLT INNEHÅLL

    Få mer information om din hälsa med självtester

  2. KOMMERSIELLT INNEHÅLL

    Symtom på järnbrist: 11 tecken att ha koll på

  3. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Psoriasis – kan D-vitamin lösa gåtan med folksjukdomen

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.