– Sömnapné tredubblar risken för stroke, säger Karl Franklin, docent vid Umeå universitetssjukhus.
Andningsuppehåll i sömnen, eller sömnapné, har på kort tid seglat upp som en av våra största folksjukdomar. En färsk studie visar att hälften av alla kvinnor är drabbade, varav 20 procent har så stora problem att de borde behandlas.
– Det är otroligt många fler än vi först trodde, säger Karl Franklin, som gjorde undersökningen tillsammans med professor Eva Lindberg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Tungan faller
Tillståndet är allvarligt och ökar risken för slaganfall. Problemet är att sjukdomen mestadels är helt dold.
– Klassiska symtom är dagtrötthet och snarkningar, men vi ser i undersökningen att sömnapné är betydligt vanligare än så. Även personer som inte snarkar eller är trötta kan lida av andningsuppehåll, säger Karl Franklin.
Vid sömnapné höjs och sänks buken normalt, men tungan faller bakåt och blockerar luftstrupen – utan att du märker det.
– Men man kan höra om man ligger bredvid att det inte kommer in någon luft, säger Karl Franklin.
När det väl upptäcks när sömnapné lätt att åtgärda.
Liten haka en nackdel
Högt blodtryck och övervikt är starka riskfaktorer.
– Har man ett högt BMI lagras fett in runt strupen och det blir trängre, förklarar Karl Franklin.
Om du har fötts med en liten haka eller tillbakadragen käke är det också dåliga nyheter, eftersom tungan då naturligt dras bakåt när musklerna slappnar av när du sover.
Bra hjälp finns
Den goda nyheten är att tillståndet – när det väl har upptäckts – är relativt lätt att åtgärda.
– Vid svår sömnapné brukar vi sätta in en maskin, en så kallad CPAP (continous positive airway pressure), som blåser in luft i näsan. Vid måttligare besvär finns det en tandställning man kan använda, som drar tillbaka tungan, säger Karl Franklin.
Det här är sömnapné
Vad? Ett syndrom där tungan blockerar luftstrupen. Kroppen drar förgäves efter andan utan att du märker det. I förlängningen lider det till syrebrist.
Vilka är symtomen? Om din partner hör att du kippar efter luft nattetid, är det hög tid att söka vård.
Andra riskfaktorer att ge akt på är:
Högt blodtryck.
Övervikt.
Dagtrötthet.
Kort käklinje.
Snarkningar.
Var vänder jag mig? Lungklinikerna har ofta ansvaret för utredning av sömnapné. I Stockholm sköts utredningarna av Fysiologlab. Be om en remiss från din husläkare.
I riskzonen? Så vet du
Kort käklinje är en riskfaktor för sömnapné.
Hakan avslöjar om du riskerar att få sömnapné
En kort käklinje är en stor riskfaktor för att drabbas av sömnapné.
– Det gör att tungan lätt faller bakåt och blockerar andningsvägarna, säger docent Karl Franklin.
