Så påverkar vintertiden din hälsa

  • Saga Aginger
Publisert:

Snart är det dags att ställa om klockorna till vintertid igen. Men hur påverkas vi av tidsomställningen? Vad kan vi göra för att stå ut med mörkret? Och varför är forskarna mer positiva till vintertid än sommartid? Wellness reder ut!

Vintertid kallas också för normaltid och infördes i Sverige redan i slutet av 1800-talet. Då gick hela landet gick över till en gemensam tid. Innan dess kunde klockslagen variera från stad till stad, skriver Doktorn.

Syftet med att ställa om klockorna var från början att spara energi under första världskriget, då fler ljusa timmar på dygnet skulle minska behovet av elektrisk belysning. Sverige hakade på redan då, men fick inte sommartid som ett fast inslag förrän 1980, precis som många andra europeiska länder.

I dag har de 27 EU-länderna en gemensam övergång till sommartid varje vår och återgång till normaltid på hösten.

Då ställer vi om till vintertid 2021

Natten till söndagen den 31 oktober är det dags att ställa om klockorna till vintertid igen. Då ställer vi tillbaka klockan en timme.

Minnesregeln är att  ställa fram klockan en timme när man ställer fram utemöblerna, på våren. Och ställa tillbaka klockan när man ställer tillbaka utemöblerna. 

Med dagens teknik sköts det mesta automatiskt, men det finns alltid något väggur eller någon ugnsklocka som behöver ställas om manuellt.

Så påverkar vintertiden din kropp

Att ställa om våra interna rytmer påverkar oss människor, även om det bara handlar om en timme. Maria Nordin är docent och lektor i psykologi vid Umeå universitet, och liknar omställningen vid en liten jetlag.

– Vi vet ju hur svårt det är att åka över Atlanten och ställa om oss. Så det påverkar oss absolut litegrann, säger hon.

Trots detta är övergången lindrig, särskilt när det handlar om att ställa om från sommartid till vintertid. Detta eftersom vi vinner en timme och därmed får en timme extra att sova på morgonen.

– Skulle vi vara instängda i ett mörkt rum i flera dagar så skulle vi skjuta vår inre klocka framåt hela tiden, naturligt. Så det är lättre för oss biologiskt att göra den omställningen, säger Maria Nordin.

Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet, beskriver tidsomställningen som behändig för kroppen att klara av.

– Forskningen visar att övergången till vintertid går ganska bra. Men man måste räkna med att vissa får lite besvär. Extremtyperna har lite svårare i sina övergångar, exempelvis någon som är väldigt morgonpigg och kvällstrött.

Arne Lowden vill också lyfta att de positiva effekterna med omställningen till vintertid.

– Vi får en timmes mer ljus på förmiddagen. Det här är jättebra för oss ur en hälsosynpunkt. Det håller oss pigga och gör det lättare att vakna på morgonen, lättare att stiga upp och lättare att somna på kvällen. Vi blir lite mer morgonpigga och de flesta i Sverige behöver bli det, säger han.

Arne Lowden, sömn- och stressforskare, säger att vintertiden kan göra oss lite mer morgonpigga i Sverige.

Därför känner vi oss trötta under vinterhalvåret

Maria Nordin och Arne Lowden är överens om att det snarare är mörkret i sig, än själva omställningen till vintertid, som kan få oss att känna oss mer trötta och nedstämda.

Arne Lowden förklarar att det finns flera orsaker till varför vi känner som vi gör.

– Vi får betydligt mer melatonin på vintern, vilket gör oss sömniga. Vi får också mindre serotonin, vilket gör oss nedstämda. Vi vistas också utomhus mindre när det är dagsljus. Det beror mycket på ljuset, vi blir så hjälpta av ljuset eftersom det är direkt uppiggande.

Maria Nordin säger också att ljuset har stor effekt på vårt välmående.

– Vi förlorar ju en timmes ljus på eftermiddagen och psykologiskt blir det lite deppigt. Vi kan bli trötta och få svårare att koncentrera oss. Vi kan bli lite mer socialt inåtvända och inte umgås lika mycket med varandra. Och det vet vi ju, att socialt umgänge är bra för oss i lagom mängd.

Några kan rentav bli deprimerade under vinterhalvåret, ett tillstånd som heter Seasonal Affective Disorder och förkortas SAD.

– Då man råkar ut för för insjuknande i depression precis samma tid varje år. Definitionen av SAD är att det ska vara återkommande, att man nästan kan förutsäga vilken vecka det kommer, säger Arne Lowden.

Maria Nordin, docent och lektor i psykologi, säger att omställningen till vintertid är biologiskt lättare för oss.

Så gör du för att må bättre i vintermörkret

Dagsljuset är avgörande för att förhindra den starka trötthet som många känner av på vintern.

– Det viktigaste är egentligen att vi får solljus på morgonen, för det ställer in våra interna klockor rätt. Se till att få in ljus genom ögonen, helst förmiddagsljus. Det finns ju ljuslampor som fungerar för en del, så det kan man ta till om man tycker att det fungerar, men då ska man se till att ha det på förmiddagen främst, säger Maria Nordin.

Hon lyfter också vikten av att leva regelbundet, både med sömn, matintag, motion och socialt umgänge.

Arne Lowden understryker också vikten av dagsljuset.

– Man kan ta en morgon- eller förmiddagspromenad när ljuset kommit och använda en ljusterapilampa på förmiddagen. Man kan försöka sitta nära ett fönster när man jobbar och gå ut på lunchen om man har möjlighet, säger han.

Vidare föreslår Arne Lowden att man kan planera in en solresa på vintern istället för sommaren och minska blåljuset på kvällarna.

Om du lider av SAD, eller mår så dåligt att det orsakar besvär din vardag, rekommenderar både Arne Lowden och Maria Nordin att du ska uppsöka läkare.

– Det är bättre att förhindra, att komma lite för tidigt än för sent. Då kanske man inte behöver sätta in mediciner, utan då räcker det med råd och stöd. Eller så behöver man lite mediciner och då är det bra, säger Maria Nordin.

Sömn, sömn, sömn

Benedict, Christian / Tunberger, Minna

Sömn, sömn, sömn

239,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Därför förespråkar forskare vintertid över sommartid

Förslaget om att slopa tidsomställningen har länge varit aktuell inom EU. Även om ett beslut ännu inte fattats har det lett till många diskussioner om huruvida sommartiden eller vintertiden bör avskaffas, en fråga som enar många forskare.

Arne Lowden menar att alla forskare som jobbar med hälsa, sömn och återhämtning propagerar för att gå tillbaka till normaltid.

– De som tycker att vi borde ha sommartid året runt måste förstå att morgonljuset är väldigt viktigt för oss. Det tidigarelägger rytmen och får hjärnan att förstå att den bor i Sverige. Vi måste ha morgonljuset för att få reda på vad klockan är, säger han.

Han förklarar också att solen skulle gå upp efter klockan 09:00 i 70 dagar, i Stockholmstrakten, om vi skulle ha sommartid året om.

– I dag går solen aldrig upp efter 9 i Stockholm. Så de som tycker att vi ska fortsätta med sommartid har inte prövat det receptet. De tänker bara på eftermiddagstimmen.

Maria Nordin är inne på samma spår. Hon anser att övergången mellan vinter- och sommartid är helt onödig, och att vi därför borde ha evig vintertid.

– Det är viktigare att vi får ljus på morgonen, vilket vi då får med vintertiden, säger hon.

Det finns också de forskare som anser att vi inte nödvändigtvis behöver slopa tidsomställningen. Arne Lowden är en av dem.

– Det får gärna fortsätta som det är nu, det är väl jättebra. Jag tycker att de flesta har anpassat sig, säger han.

I Sverige kan vi vara säkra på att vi kommer behöva ställa om klockan både till våren och hela nästa år.

Då ställer vi om till sommartid 2022

Natten till söndag den 27 mars 2022 är det dags att ställa fram klockorna en timme igen.

ANNONS

Gör en hälsokontroll och få koll på hur din kropp mår - välj ditt test här.

Werlabs (Extern länk)

Gör en hälsokontroll och få koll på hur din kropp mår - välj ditt test här.

Redaktionens val

  1. SÖMN

    Så löser du dina sömnproblem – praktiska råd

  2. SÖMN

    Fullmåne – därför sover du sämre när månen är full

  3. HÄLSA

    Må bättre med Anders Wallenstens 6 viktiga råd

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Saga Aginger