Klardröm – och lär dig styra dina drömmar

Publisert:

Att styra sina drömmar, klardrömma, är något som många vill.

– Det som är roligt med klardrömmar är om man sen kan styra sin dröm. Och det folk oftast vill göra då är att flyga eller ha sex, säger hjärnforskaren Pontus Wasling.

Testa Pontus Waslings knep för att klardrömma och flyg vart du vill i natt!

Det finns många teorier om varför vi drömmer. Under första delen av 1900-talet var det Sigmund Freuds förklaring som dominerade. Han menade att det rörde sig om kodade meddelanden från det undermedvetna. Dessa kunde man sedan dechiffrera under psykoanalys. Nyare forskning menar i stället att drömmar är till för kreativiteten och för att finna nya associationer och lösa problem. Om man somnar och kommer på en bra lösning på något problem på morgonen så kan faktiskt REM-sömnen vara förklaringen till det. Att säga ”jag sover på saken” visar sig vara mer än bara ett talessätt med andra ord.

– Det verkar faktiskt vara så att man kan få insikter och lösa problem som man inte kunde gjort innan man somnade. Så det är en funktion med REM-sömn och drömmar. En annan är känslomässig reglering. Man har med sig dagens känslor in i drömmarna, och om man då mår dåligt på något sätt kan man sova och må bättre dagen efter. Det är också REM-sömnen som är förklaringen till detta, säger hjärnforskaren Pontus Wasling som skrivit en bok i ämnet.

Det är i REM-sömnen som vi drömmer de typiska klara, tydliga bisarra drömmarna. Resten av vår sömntid som står för cirka 80 procent kan också innehålla drömmar med då kan det röra sig mer om en tanke eller enklare bilder.

Hjärnforskaren Pontus Wasling släppte nyligen boken Knaster som handlar om mänsklighetens medvetande.
Hjärnforskaren Pontus Wasling släppte nyligen boken Knaster som handlar om mänsklighetens medvetande.

Klardrömmar

Har du någon gång drömt men insett i drömmen att ”det här är ju bara en dröm”? Då har du klardrömt. Det här är något som är vanligt. Hälften av befolkningen har någon gång haft en klardröm. För människor drabbade av norkolepsi är det ännu vanligare, de drömmer ofta klardrömmar. Det här är även något som många faktiskt försöker frammana genom olika knep. Anledningen till detta är för att de vill kunna styra drömmen.

– Det som är roligt med klardrömmar är om man sen kan styra sin dröm. Och det folk oftast vill göra då är att flyga eller ha sex. De två sakerna verkar vara väldigt populära.

3 knep för att klardrömma

  • Genom att skriva drömdagbok och tänka mycket på sina drömmar och se om det finns något mönster.
  • Man kan också göra reality-checks. Titta på klockan, titta bort och titta igen. Är det en dröm brukar det vara ett annat klockslag andra gången du tittar. Börja med detta i vakenhet. Sedan hoppas man att man börjar göra reality checks även i sömnen.
  • Ställ väckarklockan på mitt i natten, vakna och håll dig vaken lite för att sedan somna om. Mitt i natten har mycket REM-sömn och då kan man komma in i en sån här dröm från vakenhet och när man gör det brukar man kunna förstå att man drömmer.

Hallucinationer

Sömnhallucinationer är en annan typ av halvmedvetet drömtillstånd som ganska många upplever någon gång. De sker oftast samtidigt som du är känner att du inte kan röra dig.

– Om man är väldigt trött och somnar direkt in i REM-sömnen eller om man vaknar mitt i natten och somnar om då kan man hamna i en dröm direkt. Man befinner sig då i ett halv-vaket tillstånd när man börjar drömma och då vävs de här drömmarna in i verkligheten vilket blir som en hallucination.

Av någon oklar anledning är hallucinationerna oftast väldigt skrämmande. ”Maran” kan sitta på ditt bröst och försöka strypa dig, små varelser kan krypa i sängen. Du kan också känna en närvaro, att någon kommer in i rummet. Även i vaket tillstånd kan man hallucinera.

– Hallucinationer kan också komma när man har väldigt lite sinnesintryck. Tänk dig en ökenfarare som ser en hägring, det är ju en hallucination. Om man provar floating kan man tydligen också få sådana här hallucinationer. När det inte finns några intryck över huvud taget börjar hjärnan producera massa sådana här bilder.

ANNONS

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Werlabs (Extern länk)

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.