Agorafobi – så hanterar du din torgskräck

  • Rebecka Wållgren
  • Suzan Mobarke
Publisert:

Om du lider av en intensiv rädsla för att lämna hemmet kan du lida av torgskräck.
För dem som lever med fobin finns det goda chanser att bli av med problemet.
– Det handlar bara om att gå igenom de jobbiga stegen, säger psykologen Suzan Mobarke Hall.

Börjar hjärtat bulta längst in i den trånga mataffären eller känner du paniken stiga när du sitter på en fullsatt buss? Då kan du lida av agorafobi, också kallad torgskräck. Den här fobin handlar om en rädsla för att lämna tryggheten i det egna hemmet. Att bege sig till platser som torg, affärer, biografer, stå i kö och befinna sig i folksamlingar är ofta mycket skrämmande för agorafobikern.

– Det finns en felaktig uppfattning om att agorafobi handlar om att man är rädd för öppna platser. Men rädslan handlar mer om att man inte ska kunna ta sig ifrån platsen. Det är det som är fokus för fobin. De flesta som har agorafobi vet att rädslan är irrationell. Man förstår ju att det här inte är farligt egentligen men kroppen och tankarna reagerar annorlunda. Där och då blir man jätterädd och tänker att man måste ta sig därifrån direkt.

Mer liv, mindre oro

Natur & Kultur

Mer liv, mindre oro

309,00 kr

Tillfälligt slut

Wellness shop
Psykologen Suzan Mobarke Hall arbetar med KBT-terapi på Mindler.

Kvarleva i hjärnan från stenåldern

En del av förklaringen till fobin tar oss tillbaka till stenåldern då den här tankarna inte alls var orimliga. Då var vi i faktisk fara om vi befann oss i folksamlingar, på öppna ytor eller på ställen som var svåra att lämna.

– Det är naturligt för oss att tänka på att vi är otrygga på öppna, oskyddade platser och i folksamlingar med individer som är främmande för oss. På stenåldern var ju det här en fara för oss. Man blev ett lätt byte på de här platserna. Det är en kvarleva i vår hjärna.

Så vet du om du är agorafobiker

För att få diagnosen agorafobi behöver man känna intensiv rädsla i två av nedanstående fem situationer och ha haft den här rädslan i minst sex månader.

  1. Resor med allmänna transportmedel som tåg, buss eller flygplan
  2. Öppna platser som parkeringsplatser, torg eller broar
  3. Stängda utrymmen, som butiker, teatrar eller biografer
  4. Att stå i kö eller befinna sig i en stor folksamling
  5. Att vistas ensam utanför hemmet

– Något som också är en del i den här diagnosen är att man som agorafobiker aktivt undviker de här situationerna och att detta skapar ett stort lidande för en själv.

Större risk för vissa

Precis som med andra ångestsjukdomar så är det ganska vanligt med samsjuklighet. Annan pågående psykisk ohälsa ökar risken för att utveckla agorafobi.

– Om man har andra psykiska besvär till exempel andra ångestsjukdomar som paniksyndrom, GAD, OCD, social ångest, fobier eller depression så kan det utlösa agorafobi eller förvärra den. Det finns också en ärftlig komponent som vid de flesta ångestsjukdomar. Även den som har varit utsatt för ett trauma har högre risk att utveckla den här fobin.

Så behandlas agorafobi

Torgskräck behandlas med fördel genom Kognitiv beteende terapi (KBT) i likhet med andra fobier.

– KBT har gett goda resultat för agorafobi i studier. Det är framförallt exponering som är ett viktigt inslag i behandlingen. Exponering betyder att man gradvis får utsätta sig för de situationer som känns obehagliga. Man börjar med det som känns lättast och så får man jobba sig uppåt i den här hierarkin av situationer. Att gradvis utsätta sig är nyckeln. Undvikandet är nämligen det som vidmakthåller problematiken. Därför måste man utsätta sig även om det är tufft.

Detta kan ske tillsammans med psykolog men i de flesta fall gör man det här själv. En variant är att testa det i fantasin först.

– Något som är bra är att utsätta i sig själv i fantasin först. En föreställd exponering. Man kanske är så rädd att man inte vågar lämna huset och då kan det vara ett jättebra alternativ. Föreställa dig själv att du är ute i verkligheten. Sen går du över till att göra det på egen hand i situationer som du klarar av men som ändå känns jobbiga.

”Du kan inte dö av ångest”

Syftet med exponeringen är att vänja sig vid obehaget och ångesten och förstå att det alltid försvinner efter en liten stund.

– Man ska vänja sig vid obehaget och märka att det sätter igång och sitter i en liten stund men sen går det alltid över. Du kan inte dö av din ångest. Det är en föreställning som en del kan ha just för att det blir ett så kraftigt påslag. Men det kan man inte.

– Det sker även en nyinlärning vid exponering. Du lär dig nya sätt att tolka situationen och nya sätt att tänka om situationen. Du kanske märker att dina orostankar är överdrivna. Du klarade av att stå i den där kön trots att ditt hjärta började bulta och pulsen ökade.

Goda chanser att bli frisk

De som lever med den här skräcken och fobin behöver inte tappa hoppet. Det är helt klart möjligt att slippa rädslorna helt.

– Det beror förstås på hur svår fobin är och vilken annan typ av problematik man har men det finns jättegoda chanser för de allra flesta att bli av med här helt och hållet. Det handlar bara om att gå igenom de här jobbiga stegen. Det finns mycket goda chanser att slippa känna den där känslan, slippa undvika situationer och också lära sig att ångest inte är något hinder. Ångest har vi alla mer eller mindre av. Men det behöver inte vara hinder för att göra sådant som du vill kunna göra.

Att behandla sig själv är dock svårt. Och att diagnosen faktiskt blir rätt är en viktig del.

– För att få diagnosen agorafobi så ska rädslorna inte heller kunna förklaras bättre av någon annan närliggande diagnos som social fobi eller PTSD. Så det är viktigt att faktiskt träffa en psykolog och göra en bedömning så att du inte tror att du har agorafobi medan du faktiskt har social ångest.

Om man känner igen sig i det här vad ska man göra då?

– Fråga dig själv om tycker du att det är stressigt att lämna huset? Är det särskilda platser eller situationer du undviker? Har du börjat ägna dig åt undvikande för att lindra din ångest. Ställ den typen av frågor till dig själv och tycker du att det är så, då kan det vara en bra ide att vända dig till en KBT-psykolog. Om dina problem begränsar dig i livet då är det dags att söka hjälp för det ska de inte göra.

ANNONS

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Werlabs (Extern länk)

Redaktionens val

  1. ÅNGEST OCH ORO

    ”Min ångest får mig att spy”– psykologen ger råd

  2. MENTAL HÄLSA

    Affirmationer – därför hjälper de inte om du mår dåligt

  3. TERAPI

    ACT – nya terapiformen som alla älskar

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Granskad av

  • Suzan Mobarke Suzan Mobarke  legitimerad psykolog på Mindler. Suzan har erfarenhet inom klinisk psykologi och organisationspsykologi.