Experten: Bantning är inkörsporten till ätstörningar

  • Rebecka Wållgren
Publisert:

Är det så att hela min tillvaro i hög grad kretsar kring mat, ätande, vikt och figur?

Svara du ja på den här frågan finns risken att du har en ätstörning.

Professorn Ata Ghaderi förklarar varför bantning kan få oss fast i ätstörning, varför det är så svårt att sluta och hur behandling går till.

Vi tror att vi vet vem som har bulimi och hur ätstörningen fungerar. Men det gör vi inte. Mycket av det vi lärt oss är fel.

– Det finns missuppfattningar om bulimi på så många nivåer. Att man inte kan bli riktigt frisk, att det är någon form av beroende som håller i resten av livet, eller att det är ett val man gör som man lätt kan välja bort, att det är ett sätt att få uppmärksamhet eller att det beror på uppväxt och relation till föräldrar, säger Ata Ghaderi som är professor i klinisk psykologi, specialiserad på ätstörningar.

Bulimi kan drabba många och det beror inte speciella familjeförhållanden.

– Det finns en viss biologisk sårbarhet för bulimi. Så det är inte riktigt vem som helst som kan få det men det kan drabba många. Vi vill få bort myten om att det är en speciell familjesituation som gör att man utvecklar bulimi. Det är det inte, inte på det sätt som man tidigare trott.

Även om bulimi inte ska ses som ett beroende eftersom det inte handlar om någon beroendeframkallande substans så är det heller inget man lätt kan välja att sluta med. Att blir fri från bulimi är svårt och ofta behöver man professionell hjälp för att ta sig ur ätstörningen.

– Det är väldigt svårt att sluta, man hamnar i onda cirklar. Man försöker sluta och tänker att varje gång man kräks ska vara den sista gången. Ingen vill hålla på att hetsäta och kräkas och vara så upptagen av tankar på mat. Många försöker verkligen sluta men lyckas inte. Det är inte något man har valt och som man lika lätt som man valde det kan välja bort. Det går inte.

Professor Ata Ghaderi i dokumentärserien ”Ätstört”

Därför är det så svårt att sluta

Varför det inte går att sluta kan vara svårt att förstå om man aldrig varit inne i de onda cirklarna. Ata Ghaderi förklarar det med att när man sätter upp regler för sig själv så tänker man automatiskt ännu mer på det man ska undvika, så fungerar helt enkelt hjärnan.

– Tänk att du av någon anledning blir väldigt missnöjd med din kropp och bestämmer dig för att utesluta sådant som du tycker är onyttigt, som till exempel chips. Det som händer då är att du kommer att tänka mycket mer på chips och märka att du behöver hejda dig själv från äta dem. Efter tre, fyra veckor blir upptagenheten ofta så stor att du känner ett kraftigt sug. Det finns givetvis individuella undantag i detta.

Hamnar man i en situation där man mår dåligt eller är stressad kan det där suget plötsligt vara omöjligt att motstå. Man äter lite chips och när man ändå har passerat den där gränsen kan man ju lika gärna äta hela chipspåsen. I den här fällan är vi många som hamnat. Det kallas för överätning.

– När du har överätit så ångrar du dig och försöker hålla ännu hårdare i tyglarna och inte äta chips. Nästa gång du är stressad eller trött äter du mycket chips igen. När det här upprepas övergår det till hetsätning. Då tillkommer en känsla av att du tappar kontrollen. Hela tiden tänker man att ”om jag har lite bättre disciplin eller karaktär så hamnar jag inte här”.

– Så småningom börjar man känna att ”det är något dåligt med mig, jag klarar inte det här”. Man börjar tycka mer illa om sig själv och mer illa om sin kropp. Tillfällena då man hetsäter blir fler och fler. Då kan man känna att man behöver kräkas eller laxera. Har man en biologisk sårbarhet för ätstörningar hamnar man lätt i den här onda cirkeln och då är det väldigt svårt att komma därifrån.

Vikten minskar inte av att kräkas

Men att kräkas gör faktiskt inte att man går ner i vikt även om man lätt kan tro det.

– Om man kräks ofta börjar kroppen efter en kort period att uppfatta situationen som svältliknande. När man inte får i sig tillräckligt med kalorier och näring så kompenserar kroppen för det. Det gör den genom att man får en snabbare absortion av kolhydrater. Den som lider av en ätstörning tror ofta att de inte går upp i vikt på grund av att de kräks men så är inte fallet.

I själva verket kommer vikten att vara densamma om man slutar att hetsäta och kräkas.

– I behandling visar vi dem att du kan äta regelbundet och så länge du låter bli att hetsäta går du inte alls upp i vikt om du är normalviktig. Din vikt kommer att vara densamma. Om man slutar kräkas och äter regelbundet så slutar man också att hetsäta och hetsäter man inte får man inte i sig för mycket mat.

De hårda reglerna och förbuden är ofta det som sätter igång de onda cirklarna och som göra att man kan hamna i en ätstörning.

– Bantning är inkörsporten till ätstörningar. Särskilt när man sätter upp hårda regler och utesluter många produkter. Reglerna blir väldigt svåra att hålla och när man har många regler ökar den kognitiva upptagenheten av maten. Du behöver göra tvärtom!

– Du behöver äta regelbundet, du behöver äta flexibelt, du behöver tillåta dig att äta och du behöver äta av allt. Planera för att äta lite mer av det hälsosamma och lite mindre av det ohälsosamma men uteslut ingenting. Förbjud ingenting och ät med närvaro.

Så går behandling av bulimi till

Trots att det är så svårt att göra sig fri från ätstörningar så är det väldigt få som söker hjälp. Internationellt är det endast cirka 25 procent som söker vård för sina ätstörningar. Man tror att ungefär 20 procent av dem som har en ätstörning är män men bland de som söker vård är det talet ännu mindre. Här syns inga 20 procent män, inte heller 10 procent av dem som söker vård är män.

– Det är så pass mycket skam och skuld och man tror att det är ens eget fel och tänker att ”om jag försöker hårdare så klarar jag det”. Deras hårdare försök försämrar dock ofta läget. Men det är inte lätt att se om man inte får hjälp.

Behandlingen av bulimi ser lite olika ut. Vissa behöver stöd vid varje måltid medan andra träffar någon ett par gånger i veckan och arbetar med sitt förhållningssätt till mat och sin egen kropp.

– Det mesta av behandlingen är öppenvårdsbehandling. Då träffar man någon en eller två gånger i veckan. Det börjar med att man skriver ner hur man äter, vad man äter och varför man bestämmer sig för att hoppa över någon måltid. Efter en vecka ber vi dem äta regelbundet fem till sex gånger om dagen. Det är ett sätt att omprogrammera hjärnans funktion och tala om för hjärnan att det finns en jämn tillförsel av näring. Det här gör att tankarna på mat börjar avta och hetsätningen avtar.

– Sen börjar vi jobba med att öka flexibiliteten i ätandet. Vi börjar även jobba med kroppsuppfattning och missnöje med kroppen. Vi jobbar med självbilden och att inte identifiera sig främst med hur mycket man väger utan utveckla andra aspekter av sitt varande.

Det finns också dem som inte behöver träffa någon för att bli fri från sina ätstörningar. Vissa klarar av att följa KBT-program med vägledd självhjälp. Det här är något regionerna ska börja erbjuda för att fler ska kunna ta hjälp.

Så vet du om du har en ätstörning

För att veta om man själv har en ätstörning finns det en viktig fråga att svara på.

Är det så att hela min tillvaro i hög grad kretsar kring mat, ätande, vikt och figur?

Är svaret ja finns risken att du har en ätstörning.

– Den här upptagenheten innebär ofta också att man är väldigt strikt med sitt ätande och att man ägnar alldeles för mycket tid och energi åt de här sakerna. Man kanske har hamnat i överätning, hetsätning, man kräks upp maten, laxerar eller måste träna till varje pris för att kompensera för det man ätit.

Känner man igen sig bör man vända sig till en vårdcentral för att reda ut om det är så att man lider av en ätstörning.

Upptäck bulimi

Hos barn och unga som lider av en ätstörning kan man som närstående märka att de till exempel försöker att undvika måltider tillsammans med familjen.

– Barn och unga med ätstörningar hoppar ofta över måltider och tränar väldigt mycket. De kan komma med ursäkter för att inte äta tillsammans med familjen som ”jag åt nyss” eller “jag ska äta med en kompis”. De kan träna i tid och otid och plötsligt vilja ändra kosten. De kan bli irritabla, trötta, håglösa, isolera sig och börja bli nedstämda.

Så ska du prata om ätstörningar

Om man misstänker att någon i ens närhet har en ätstörning är det bra att försöka ta upp det men man ska tänka igenom hur man ska säga det i förväg och läsa på själv så man vet vad man pratar om.

– I regel är det bra att man uttrycker att man gjort lite observationer som gör att man är lite orolig. Man kan säga så här ”Jag har förstått att det är svårt att prata om de här sakerna men jag är bekymrad och funderar på om jag kan göra något för dig, om jag kan vara en hjälp för att du ska kunna söka hjälp?” Man måste tänka igenom noga vad man ska säga så att man inte har en anklagande ton eller en ton som innebär att man har bestämt sig för att någon har en ätstörning. Samtalet ska kännetecknas av värme och omtanke om personen.

Så påverkas kroppen av att kräkas

1. Frätskador

Det är egentligen bara magsäcken som klarar av saltsyra. När du kräks kommer saltsyran upp och fräter på matstrupen och på slemhinnorna i munnen. Saltsyran förstör även emaljen på tändernas insida.

2. Svullna spottkörtlar

Spottkörtlarna producerar mycket mer saliv om du kräks ofta och då blir de större. Det här gör att man får ett lite pluffsigare ansikte. Det där tolkar man själv ofta felaktigt som att man gått upp i vikt men det är bara spottkörtlarna som blivit större. De går tillbaka när man slutar kräkas.

3. Problem med vätskebalans

Kroppens vätskebalans påverkas om man kräks ofta. Speciellt om man är lågviktig, då kan man få väldigt allvarliga symptom.

4. Kaliumbrist

Brist på kalium är ett sådant. Får man kaliumbrist kan det leda till hjärtstillestånd. En del av dödsfallen av ätstörningar beror just på problem med vätskebalansen i kroppen.

ANNONS

Gör en hälsokontroll och få koll på hur din kropp mår!

Werlabs (Extern länk)

Gör en hälsokontroll och få koll på hur din kropp mår!

Här kan du söka hjälp för ätstörningar

  • Boka en tid på din vårdcentral eller på en psykiatrisk mottagning. Är du under 25 år kan du även vända dig till en ungdomsmottagning.
  • Flera regioner har även specialistmottagningar för ätstörningar. Hit kan man skriva en egenremiss. Sedan kallas man för en utredning där mottagningen tar reda på om du lider av en ätstörning och hur den bör behandlas.
  • Ring 1177 här kan du få hjälp med var du kan söka vård i din region.

Redaktionens val

  1. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Anthony Yigit: Jag kräktes för sista gången – i åtta år

  2. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Vanliga ätstörningen som få känner till

  3. MENTAL HÄLSA

    ”Jag håller på att lära känna mitt ego”

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.