Vanliga virusen som kan orsaka allvarliga sjukdomar

Publisert:

Vanliga förkylningsvirus och luftvägsvirus kan orsaka mer skada än en rinnande näsa och rosslig hals.

De kan vara en bidragande orsak till hjärt- kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ 1 och multipel skleros. Ny forskning misstänker även att virusinfektioner ökar risken att drabbas av ALS.

I år ser de klassiska vintervirusen ut att slå till med ganska normal styrka. Under pandemin var det väldigt lindrig spridning medan det förra året blev desto värre med kräksjuka, influensa och RS-virus.

Men normala nivåer är inte bra det heller menar Niklas Arnberg som är professor i virologi vid Umeå universitet. Flera av de här vanliga virusen kan nämligen orsaka eller kopplas till ökad risk för en hel rad allvarligare sjukdomar såsom cancer, hjärt-kärlsjukdomar, multipel skleros och diabetes typ 1. Misstankar finns även om att virusinfektioner ökar risken att drabbas av ALS.

Niklas Arnberg är professor i virologi och ordförande i Pandemifonden
Niklas Arnberg är professor i virologi och ordförande i Pandemifonden

– Bara att det är som vanligt är ju inte heller bra. Numera vet vi att många av de här virusen kan orsaka eller tydligt kopplas till ökad risk för andra sjukdomar såsom cancer, stroke, hjärtmuskelinflammation och olika typer av autoimmuna sjukdomar. Så på totalen bidrar det här till att många människor blir svårt sjuka och att sjukvården blir hårt belastad.

Luftvägsvirus kan orsaka hjärt- kärlsjukdomar

Luftvägsvirus som coronavirus och influensavirus kopplas till ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar.

– Flera olika luftvägsvirus verkar öka risken betydligt för stroke och hjärtmuskelinflammation, men även andra typer av hjärt-kärlsjukdomar. Oftast är det äldre och de med underliggande sjukdomarsom främst riskerar att drabbas av svårare sjukdomar efter virusinfektioner i luftvägarna.

Det finns även studier som tyder på att vissa virusinfektioner kopplas till ökad risk för ALS. Virusen man misstänker är vissa typer av förkylningsvirus och deras släktingar.

– När det gäller ALS har forskningen inte kommit lika långt utan här är virus en av de misstankar som finns. Och då är det bland annat vissa virus som är kusiner till förkylningsvirus som misstänks. De vanliga förkylningsvirusen kallas för rhinovirus och de tillhör en familj där även polio och hepatit A-virus ingår. I den familjen finns också andra virus som misstänks öka risken för ALS. Det är en jättestor familj med flera hundra olika virus och den familjen skulle vi behöva forska mer om för att få förståelse för kopplingar till andra sjukdomar.

Så vanliga förkylningsvirus skulle kunna öka risken för ALS?

– Skulle kunna ja, men här har forskningen har inte kommit lika långt, och det är mer en misstanke än kunskap än så länge.

Förkylningsvirus kan bidra till diabetes typ 1

En annan autoimmun sjukdom som kopplas till virusinfektioner är diabetes typ 1. Även här kan förkylningsvirus vara en bidragande orsak.

– Det är även här familjen där vi har de klassiska förkylningsvirus där vi hittar de huvudmisstänkta. Men även virus som tillhör andra familjer kopplas till diabetes typ 1. Sedan vi började vaccinera mot rota-virus (som orsakar diarré) så finns det en del studier som talar för att antalet fall av diabetes typ 1 minskar. Så det är ytterligare tecken på att virus kan vara med och orsaka denna sjukdom. Det kan alltså vara så att flera olika typer av virus bidrar till att en del barn drabbas av diabetes typ 1.

EB-virus orsakar cancer

Det finns även ett väldigt vanligt virus som heter EB-virus. Det är det här viruset som orsakar körtelfeber. Men en infektion med detta virus kan både orsaka blodcancer och öka risken för MS.

– Det kom ut ny forskning i början på 2022 som visade att risken att få MS ökar med inte mindre än 32 gånger om du bär på EB-viruset. Och då kan ju folk bli rädda när man samtidigt också berättar att det här är samma virus som orsakar körtelfeber och att det är ett väldigt vanligt virus. Men bara för att man har eller har haft körtelfeber så innebär det inte alls att man måste vara orolig för att få MS. Risken att drabbas av cancer eller utveckla MS är ändå väldigt liten, fastän man bär på EB-viruset.

De flesta av oss blir smittade av det här viruset som barn och i vuxen ålder har cirka 90 procent av oss antikroppar mot det. Vad som händer när det bidrar till MS är sannolikt att immunförsvaret skjuter snett.

– Sannolikt är det så att hos nästan alla reagerar immunförsvaret jättebra på EB-virus. Det skjuter prick på viruset. Men hos en del människor utvecklas immunförsvaret så att det skjuter lite snett. Det skjuter då istället på de celler som skyddar våra nervceller vilket sannolikt bidrar till den här sjukdomen.

– Hade man inte varit infekterad så hade immunförsvaret inte reagerat och skjutit snett. Det här viruset skulle vi verkligen behöva vaccin mot. Inte bara för att det ökar risken för MS utan också för att det faktiskt kan orsakar blodcancer. Men igen, bara för att man har EB-virus så betyder det inte att man får blodcancer. Så är det inte. Och hur det går till när det viruset orsakar cancer vet vi tyvärr inte så mycket om.

Forskas det kring vaccin mot EB-virus?

– Ja, det finns en hel del forskning på gång. Och, kanske kan vi lära oss av genom forskning om till exempel vattkoppsvirus, som är ett kusinvirus till EB-virus och även orsakar bältros. Mot vattkoppsvirus har vi faktiskt riktigt bra vaccin på gång, och kanske kan vi lära oss från vaccinutvecklingen mot vattkoppor för att få fram vaccin mot EB-virus.

Det känns ju jobbigt att höra det här och skrämmande. För de här virusen går väl inte att skydda sig mot?

– Nej, det gör det inte. Det är inte mycket som folk kan göra. Men, det är hög tid att synliggöra kopplingen mellan virusinfektioner, olika folksjukdomar, belastningen på sjukvården och samhällskostnader. Sjukvården gör ett jättejobb när man vårdar sjuka, men de behöver mer kunskap och mycket bättre verktyg för att upptäcka, förstå, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar. Här kan vi forskare bidra mer än vi gjort hittills, och det är därför vi startat Virus- och pandemifonden. Vi har tittat mycket på hur till exempel Cancerfonden arbetar, och som gjort enormt mycket nytta för cancersjukvården.

Händer det något då? Man kan ju tänka sig att det efter pandemin finns engagemang kring virus-sjukdomar

– Både och. Många hade nog förväntat sig att pandemin och sjukvården skulle få mer utrymme i valdebatten, eftersom sjukvården brukar anses vara den viktigaste valfrågan, men det var ganska tyst. Men på internationell nivå händer en hel del. G7-länderna satte nyligen ljuset på sjukvårdens behov av antivirala läkemedel med bredspektrumsfunktion, i en så kallad forskningsdialog. G20- länderna har tillsammans med WHO nyligen gått ut med att man ska sjösätta en virus- och pandemifond och lovar att skjuta in mångmiljardbelopp för forskning om antivirala läkemedel. I Australien har en av landets rikaste lovat att skjuta till nästan tre miljarder för att bygga upp ett forskningscenter med liknande uppdrag. Så det händer en hel del, vilket är glädjande. Det behövs.

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.