Magsjuka – så kan du skydda dig mot årets smitta

  • Rebecka Wållgren
Publisert:

Säsongen för magsjuka är här och i år väntas den bli mycket värre än förra årets lightvariant.

– Det kommer definitivt bli mer vinterkräksjuka i år än vad vi hade förra året, säger professor Niklas Arnberg.

Det är november och dags att förbereda sig för caliciviruset, med andra ord vinterkräksjukan. Men smittar det egentligen innan det brutit ut? Hur länge ska man vara hemma? Är smittan luftburen? Fungerar vitpepparkorn som skydd? Kan man bli immun? Niklas Arnberg som är professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi svarar på alla våra frågor (och gissningar) om det årliga eländet.

Vinterkräksjukan 2021: Blir smittan extra stor i år?

– Det finns en viss risk för det. Det kommer definitivt bli mer vinterkräksjuka i år än vad vi hade förra året men förra året var det extremt lite eftersom vi har varit så bra på att hålla avstånd. Folkhälsomyndigheten rapporterade att vi förra säsongen bara hade cirka en tiondel av alla fall som vi brukar ha. Den kommande vintern kan man nog tänka att det blir en normal säsong eller lite värre. Tittar man på RS-virus och influensavirus, kan man däremot förvänta sig att det blir mycket värre än en normalsäsong.

Vilka drabbas värst av maginfluensan?

– De som oftast blir inlagda på sjukhus på grund av vinterkräksjukan är de som är äldre, svaga och de som är allra yngst. Eftersom man kan bli kraftigt försvagad så blir det här jättebesvärligt om man är man äldre eller har underliggande sjukdom.

Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi

Kan man bli immun mot magsjuka?

– Nej där är det lite annorlunda med just vinterkräksjuka. Det verkar vara mycket vanligare med återinfektioner av calicivirus än det är med luftvägsvirus som till exempel coronavirus.

Vi har hört rykten om att cirka 20 procent av befolkningen aldrig får kräksjuka. Är det så?
– Ja det har du helt rätt i. De här lyckliga 20 procenten som inte drabbas överhuvudtaget har en speciell blodgrupp. Det har inte med de vanliga blodgrupperna att göra utan det är en annan typ av blodgrupp som man kallar för sekretor. Antingen är man sekretor-positiv eller sekretor-negativ. De som är sekretor-negativ drabbas inte alls av de typer av calicivirus som sedan flera år tillbaka cirkulerar och orskaka vinterkräksjuka.

Hur kan blodgruppen skydda dem?

– Vi vet inte säkert, men vi misstänker att det har att göra med att kolhydraterna som utgör de här blodgrupperna finns på utsidan av våra celler om man är sekretor-positiv. Calicivirus använder sannolikt kolhydraterna som dörröppnare för att ta sig in i våra celler. Är man sekretor-negativ har man inte de här kolhydraterna och då kan viruset inte infektera.

Hur går det med vaccinet?

2016 lyckades man odla vinterkräksjuka i ett labb och det har tidigare sagts att vaccin kan finnas inom några år...

– Ja, det forskas på det men det är lite extra utmanande eftersom inte ens den riktiga infektionen alltid ger oss bestående immunitet. Så det blir kanske lite extra svårt att ta fram ett vaccin som ger ett bestående skydd.

Så inget är på väg ut i hyllorna?

– Jag hoppas att jag har fel, men jag känner inte till något vaccin som är i närheten av att bli godkänt.

Är smittan luftburen?

I svenska studier har man sett att det kan finnas kräksjukevirus i luften i sjukhusrum där någon haft kräksjuka. Kan viruset vara luftburet?

– Ja, det stämmer att det kan finnas i luften men det här viruset är inget typiskt luftvägsvirus. Även om du skulle andas in viruset i luftvägarna så är det ändå inte så att man får luftvägsinfektioner eller lunginflammationer. Det är inte den smittvägen som är den vanliga - att man andas in det - utan smittan finns i droppar från avföring och kräks, som hamnar på ytor och när någon annan petar på ytorna så kan man få det på händerna och därifrån till munnen, ibland via mat man rör vid. Så det är jätteviktigt att vara noggrann med handhygien.

Rengöring: Hur skyddar man sig mot magsjuka?

Men hjälper det att tvätta sig då? För visst är det så att handsprit inte dödar just vinterkräksjukans virus. 

– Nej, handsprit dödar inte eller inaktiverar caliciviruset så det funkar inte alls bra på den här typen av virus. Handsprit fungerar jättebra på virus som har fetthölje som till exempel coronavirus, men vinterkräksjuke-virus har inget fetthölje.

– Men det är ändå så att när man tvättar sig med tvål och vatten så blir det en mekanisk bortförsel av virus från händerna som gör att man kan skydda sig till viss del. Men ta rikligt med vatten och rikligt med tvål. Att skölja bort det inaktiverar inte heller viruset utan det hamnar i avloppet. Men det är bättre att det hamnar där än att man har det på händerna och råkar peta sig runt munnen.

Hur länge lever viruset på ytor?

– Det kan finnas kvar i flera dagar och vara smittsamt. Det är därför det är viktigt att använda rengöringsmedel på ytor som toaletten till exempel.

Hur gör man bäst rent toaletten?

– Det är jätteviktigt att man städar noggrant och då helst med klorbaserade rengöringsmedel. De fungerar bättre än handsprit.

På vilka fler sätt kan man skydda sig?

– Har man någon som är sjuk i sitt hem så är det bra om man har möjlighet att låta den personen använda en egen toalett. Den som är sjuk eller har varit sjuk ska heller inte vara den som lagar mat i familjen. Och så kan man tvätta sina kläder i väldigt varmt vatten, helst 70 grader om det går.

Inkubationstid

Hur länge smittar vinterkräksjuka?

– Man kan vara smittsam i upp till ett par dagar efter det att man tillfrisknat. Så det är bra om man stannar hemma en till två dagar efter att man tillfrisknat. Men man är mest smittsam under tiden man kräks eller har diarré.

Kan man smitta innan det brutit ut?

– Nej, det gör det sällan, det här viruset har superkort inkubationstid. Inkubationstiden är bara en halv till två dagar. Och man är inte smittsam innan man blir sjuk utan det är i samband med kräkningarna och diarre som man blir smittsam.

Skyddar vitpepparkorn?

Hur är det med huskurerna då, vitpepparkorn är en klassiker, fungerar det som skydd mot magsjuka?

– Nej det finns nog inga belägg för det tyvärr.

Ingefära, äppelcidervinäger och pepparmint hjälper inte heller då?

– Nej det hjälper inte mot viruset i alla fall. Däremot så finns det ju en del läkemedel som stoppar upp diarré som kan lindra lite.

Vi har även hört att man inte ska äta socker när man har magsjuka för då ”göder man bakterierna”

– Det där är nog en skröna.

Dricka avslagen läsk, hjälper det tillfrisknandet?

– Ja men det är jättebra, all typ av vätska som man kan få i sig och får behålla är bra. I avslagen läsk (om den inte är sockerfri) så följer det ju med lite kolhydrater och man behöver fylla på med kolhydrater när man blir så här sjuk och svag. Samma sak med salt, man behöver saltpåfyllning. Det är ännu viktigare än socker egentligen. Så drick allra helst vätskeersättning.

Vad ska man akta sig för? Buffé, lösgodis?

När smittan är som värst behöver man akta sig för lösgodiset, stolpar i kollektivtrafiken och så vidare då?

– Det tror jag inte att man behöver. Skulle det vara så att man bor i en stad där det konstateras att det är stora utbrott på skolor eller i samband med någon idrottsturnering eller så, då kan man ju tänka sig för och kanske undvika bufféer. Men generellt tror jag inte att man behöver oroa sig för lösgodis eller liknande.

– Det som man vet mest om när det gäller livsmedelssmitta och den här typen av virus är färska skaldjur. Det är en klassiker. Ostron till exempel kan föra den här typen av smitta vidare. Frusna bär har det funnits rapporter om från andra länder tidigare. Men man har blivit medveten om de här sakerna, så nu är det ganska längesen vi fick rapporter om vinterkräksjukeutbrott som kommit via frusna hallon.

ANNONS

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Werlabs (Extern länk)

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Redaktionens val

  1. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Så undviker du förkylning – expertens tips

  2. UNDERLIV

    Därför kan man få mensrubbningar efter covidvaccinet

  3. HÄLSA

    Agnes Wold reder ut bakteriemyter – och sanningar

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Rebecka WållgrenRebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem. Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.