Experten reder ut allt du behöver veta om alopecia

  • Saga Aginger
Publisert:

Alopecia areata kan drabba vem som helst.

Sjukdomen gör att håret faller av, antingen fläckvis eller helt och hållet.

– Håret har otroligt stor betydelse för väldigt många människor. Det påverkar identiteten och livskvalitén, säger hudspecialisten Lars Norlén.

Alla tappar hår. Men minst 300 000 personer i Sverige lider av sjukdomen alopecia areata, som kan ge dig kala fläckar eller göra att du tappar allt hår på kroppen.

Lars Norlén är docent och associerad professor vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, och möter många patienter som känner väldigt mycket ångest kring håravfall.

– Min upplevelser är att det viktigaste är att få en klar och tydlig diagnos, så man vet vad det är och vad man kan göra. För det psykiska måendet är kunskapen ofta viktigare än själva behandlingen.

Lars Norlén.

Vad är alopecia?

– Alopecia betyder egentligen bara håravfall, eller att det är kalt. Det finns ingen sjukdom som heter alopecia, säger Lars Norlén.

Han menar att det finns många olika orsaker till håravfall och att alopecia bara är ett samlingsnamn för tillståndet. Trots det kan begreppen vara lätta att blanda ihop.

– Många använder ordet slarvigt och menar sjukdomen alopecia areata. Men alla andra sjukdomar som innebär håravfall är också alopecia.

Androgen alopeci

Den vanligaste orsaken till håravfall är androgen alopeci. Det orsakas av manligt könshormon och kan ha en ärftlig komponent.

Lars Norlén beskriver det som att hårsäckarna tillbakabildas och till slut förskrumpnar permanent, vilket gör att håret aldrig kommer tillbaka igen.

– Androgent håravfall är egentligen ingen sjukdom. Det kommer alla att drabbas av i någon mån. Vissa får det redan i puberteten, medan andra får det betydligt senare.

Androgen alopeci kallas också för fysiologiskt håravfall, ärftligt håravfall eller manligt håravfall. Det sistnämnda för att det är lättare att upptäcka hos män.

– Det drabbar kvinnor i lika hög grad, men det har en annan distribution och är svårare att identifiera. Det börjar också betydligt senare hos kvinnor och är som mest påtagligt efter klimakteriet, säger Lars Norlén.

Telogen alopeci

Telogent håravfall kallas i folkmun stressutlöst håravfall. Men Lars Norlén anser att den termen är missvisande.

– Det kan skapa förvirring, eftersom andra former av alopecia också kan vara kopplade till stress. När man pratar om det telogena handlar det i första hand om fysisk stress.

Vid telogent håravfall är hårsäckarna friska och normala, till skillnad från det androgena håravfallet. Det som händer är att hårcykeln går för fort, vilket gör att man tappar fler hårstrån än vanligt.

– Den fysiska stressen avbryter hårets tillväxtsfas för tidigt, vilket gör att håret omsätts för fort. Det leder till att man, två till tre månader senare, tappar en massa. Men håret återgår oftast till det normala efter tre till sex månader, säger Lars Norlén.

40 procent av jordens befolkning drabbas någon gång av telogen alopeci.

– Det är extremt vanligt, men den största orsaken är okänd. Det typiska är ett diffust håravfall som drabbar hela skalpen, framför allt ovanpå. Därför är det svårt att skilja telogent från androgent håravfall hos kvinnor.

Ärrbildande alopeci

Ärrbildande alopeci är en inflammation som dödar hårsäckarna och ger ärromvandling. Det är en av de allvarligaste hårsjukdomarna, eftersom den är permanent och kan se onaturlig ut.

Men Lars Norlén säger att den kan gå att stanna upp, om man tar till kraftfulla åtgärder i god tid.

– Ibland kan det röra sig om några månader innan det är för sent. Därför rekommenderar jag att man kontaktar en hudläkare om man upptäcker klåda eller andra tecken på inflammation i skalpen.

Samtidigt vill han understryka att man inte behöver oroa sig så fort det kliar lite i hårbotten.

– Alla människor har lite klåda i skalpen då och då. Men är det något som man inte känner igen som det normala, som kvarstår i 2–3 veckor, bör man göra en undersökning för att utesluta ärrbildande alopeci.

Alopecia areata

Alopecia areata är den tredje vanligaste orsaken till håravfall. Sjukdomen går under namnet fläckvis håravfall, eftersom den ofta börjar med små kala fläckar i hårbotten.

– Det är en vanlig åkomma som vi tror är autoimmun. Det innebär att något i det egna immunförsvaret tillfälligt hämmar tillväxten i hårsäcken. Som att hårsäckarna periodvis sover, säger Lars Norlén.

Med andra ord är hårsäckarna fullt friska och kan producera fullständiga hårstrån när som helst. Dock är det vanligt att de som en gång drabbats av alopecia areata löper större risk för att få fler kala fläckar.

– De flesta får bara en enstaka fläck då och då, som växer tillbaka inom tre till sex månader, medan vissa går vidare och tappar allt hår.

Alopecia totalis och universalis

När man pratar om sjukdomen alopecia areata finns det två begrepp som beskriver omfattningen av håravfallet, alopecia totalis och universalis.

Alopecia totalis innebär att man har tappat allt hår på huvudet och alopecia universalis innebär att man har tappat allt hår på hela kroppen.

Lars Norlén säger att det aldrig går att veta säkert vem som kommer gå vidare till total eller universell alopeci.

– Det är otroligt varierande. Men grovt kan man säga att ju yngre man är när man får alopecia areata och ju mer uttalad den blir, desto större är risken för att utveckla total alopeci.

För många är chansen god att håret växer ut igen, medan andra får leva med en total avsaknad av hår.

Så vanligt är alopecia areata

Lars Norlén tror att omkring fyra procent av jordens befolkning drabbas av sjukdomen någon gång i livet.

– Det är svårt att säga, men vi tror att ungefär en i varje klass kommer någon gång i sitt liv att få en kal fläck.

I Sverige uppskattar han att det kan röra sig om omkring 300 000 personer som fått diagnosen alopecia areata.

– Men då måste man också tänka på att alla som upptäcker kala fläckar då och då, som sedan växer tillbaka, inte alltid blir diagnosticerade.

Varför får man alopecia areata?

Det är ännu inte säkert vad som orsakar alopecia areata, men mycket talar för att sjukdomen kan vara autoimmun.

– Vi har sett att håret kan växa tillbaka om man påverkar immunförsvaret med till exempel kortison. Så det har utan tvekan med immunologi att göra, säger Lars Norlén.

En autoimmun sjukdom innebär att det egna immunförsvaret attackerar sig själv och i det här fallet påverkar hårsäckarna.

– Det är någon komponent i hårsäcken som styr. Men man har varken hittat den molekyl som attackerar eller den molekyl som blir attackerad.

Är alopecia areata ärftligt?

– Vi tror att det finns en ärftlig komponent. Nästan hälften av de som har alopecia areata har andra autoimmuna sjukdomar i släkten, säger Lars Norlén.

Han förklarar också att de som har sköldkörtelsjukdomar i släkten har en liten risk för att utveckla alopecia areata, men inte tvärtom. Det vill säga, de som har alopecia areata riskerar inte att drabbas av sköldkörtelsjukdom.

– Det är inte uteslutet att det kan finnas sådana kopplingar. Men det finns inte så starka studier än.

Vad kan utlösa alopecia areata?

Vad som triggar alopecia areata är inte helt fastställt, eftersom det kan vara individuellt från person till person. En triggerfaktor skulle, enligt Lars Norlén kunna vara psykisk och emotionell stress.

– Vi vet att ungefär 40 procent av alla med alopecia areata upplever att det försämrats i samband med psykisk stress. Att håret har fallit av några månader senare.

Men Lars Norlén vill också understryka att de flesta inte upplever någon märkbar koppling till psykisk stress.

Psykologiska effekter av alopecia areata

Lars Norlén upplever att de patienter han träffar med alopecia areata mår väldigt dåligt på grund av sin sjukdom och är måna om att få hjälp.

– Det är uppenbart hur kraftigt areata påverkar livskvalitén, mer uppenbart än för i princip alla andra hudsjukdomar. De psykologiska effekterna är väldigt stora och påtagliga.

Han förklarar också att den psykologiska påverkan hos patienter med alopecia areata är väldigt individuell.

– Det är extremt olika. Vissa är nästan helt opåverkade, trots att de har enormt uttalade håravfallssjukdomar. Andra kan vara oerhört påverkade, trots att deras håravfall nästan inte är synligt för utomstående. Men generellt är påverkan stor.

Hur lång tid kan det ta innan håret växer ut?

– För de som bara får en enstaka fläck då och då växer håret oftast tillbaka inom tre till sex månader, säger Lars Norlén.

Då är chansen till återväxt ungefär 95 procent för varje fläck som kommer.

Men för de som drabbats av kraftigare håravfall, till följd av alopecia areata, kan återväxten variera från person till person. Lars Norlén säger att chanserna kan vara goda för de som bara haft alopecia totalis i några år.

– Men har du haft en total alopeci i tio år eller mer, då står de flesta kvar, även om det finns enstaka undantag.

Finns det någon behandling mot alopecia areata?

Alopecia areata är en nyckfull sjukdom, som kan bete sig precis hur som helst. Ännu finns det ingen behandling som fungerar på lång sikt.

– Det är det vi väntar på, en immunologisk behandling med visad långtidseffekt. Men det finns många behandlingar som gör att håret kommer tillbaka tillfälligt, säger Lars Norlén.

För de som bara har enstaka fläckar behövs ofta inte någon behandling, eftersom håret i de flesta fall växer tillbaka av sig själv.

Men har det gått 6 månader utan att en fläck vuxit tillbaka kan man testa en kortisonbehandling.

– Man sprutar in kortison lokalt. Då brukar håret växa tillbaka, förklarar Lars Norlén.

För de som tappar väldigt mycket hår brukar kortisonbehandlingar inte användas.

Då kan man istället prova en behandling som kallas för dcp. Lars Norlén förklarar att man då penslar det irriterande ämnet på skalpen för att skapa en kontaktallergi.

– Har du tappat mindre än 50 procent av skalpen brukar dcp-behandlingar visa goda resultat. De flesta får tillbaka håret inom något års behandling.

Viktigt att komma ihåg är dock att de behandlingar som finns endast ger återväxt och inget skydd mot nytt håravfall på lång sikt.

– Immunologiska ger håret tillfälligt tillbaka under behandlingen. Men dessa behandlingar påverkar också immunförsvaret, vilket kan vara potentiellt farligt. Man kan inte stå hela livet på såna mediciner, säger Lars Norlén.

Ett annat problem som återstår är att behandlingarna inte fungerar för alla med alopecia areata. Främst gäller det patienter som utvecklat total alopeci.

– För den kategorin av patienter, även om det är många, så erbjuder vi dcp-behandling för att man ska ha ha provat allting.

Lars Norlén förklarar också att det alltid finns en risk för nya fläckar hos de som drabbats av alopecia areata.

Därför finns det så lite forskning om alopecia areata

Ta tillbaka ditt liv, 2 utg

Natur & Kultur

Ta tillbaka ditt liv, 2 utg

356,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Lars Norlén tror att det är flera faktorer som avgör att forskningen på alopecia areata i dagsläget är knapphändig.

– Generellt har håravfall inte räknats som en riktig sjukdom. Det har inte varit allvarligt nog, eftersom det inte är livshotande.

Detta har lett till att det varit svårt att få pengar till att driva forskning.

En annan faktor är den enorma variabiliteten, eftersom sjukdomen kan se så annorlunda ut från person till person.

– När 95 procent växer tillbaka spontant krävs det enormt stora studier för att man ska kunna säga om en behandling har effekt eller inte. Och det är dyrt att göra studier.

Men än finns det hopp. Eftersom alopecia areata har visat sig vara den absolut vanligaste autoimmuna sjukdomen har allt fler forskare börjat rikta in sig på den.

– Det har blivit mycket populärare under de senaste 10–15 åren. Så nu tror jag att det ändras, säger Lars Norlén.

Han tror också att frågan livskvalitet har blivit mer centralt inom medicinforskning i stort, vilket har lett till ökad kunskap bland dermatologer.

– Tidigare fanns det inte alls i undervisningen och de flesta hudläkare lärde sig inte mycket om håravfall. Men det finns få sjukdomar som påverkar livskvaliteten lika mycket. Nu är det en populär disciplin inom medicin.

Så kan du få perukbidrag

För att få en bidrag för att köpa en peruk behöver du komma i kontakt med en hudläkare.

– Alla hudspecialister kan föreskriva en perukrekvisitionsersättning till de som har alopecia areata och behöver peruk, säger Lars Norlén.

Summan för bidraget ser olika ut från region till region. I Stockholm är det 5 000 kronor per år, men ofta kostar en peruk mer än så.

Lars Norlén förklarar att ersättningen inte är något som läkarna har makt att påverka.

– Det är politiska beslut, vad och hur mycket ersättningen gäller. Det ändras hela tiden och är inte något som vi har inflytande över.

Vårdguiden kan du se vad som gäller för just din region.

Slutligen vill Lars Norlén också rekommendera Alopecistiftelsen (tidigare Alopeciförbundet) för de som behöver stöd och vill träffa andra med samma upplevelser.

ANNONS

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Werlabs (Extern länk)

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Redaktionens val

  1. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Cecilia om alopecian: ”Jag går inte ut utan min peruk”

  2. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Märta om alopecian: ”Jag tänker knappt på att jag inte har något hår”

  3. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Wellness reporter Saga om att själv leva med alopecia

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Saga Aginger