Sepsis – okänt och livshotande tillstånd

Symtomen du ska hålla koll på

  • Jessica Holm
Publisert:

Varje år insjuknar cirka 50 000 personer i Sverige av sepsis. Ändå är sjukdomen relativt okänd. Och svårdiagnosticerad. 

Adam Linder, infektionsläkare och ordförande för Sepsisfonden, går igenom allt du behöver veta.

Många som överlever sepsis lider av långvariga komplikationer.
Många som överlever sepsis lider av långvariga komplikationer.

Blodförgiftning. Bara ordet får det att gå rysningar genom kroppen. I dag kallas tillståndet sepsis, men det är precis lika farligt som det beskrivs i historieböcker, filmer och litteraturen. Faktum är att genom årtusenden har sepsis varit en av de vanligaste dödsorsakerna. Tillståndet beskrivs ofta som en i det närmaste mystisk och oförklarlig sjukdom. Termen sepsis, som betyder förruttnelse, är i dag den vedertagna termen för sjukdomen.

Sepsis – det här händer i kroppen

I dagens läge vet vi att sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar på en infektion. Det kan vara allt från ett infekterat sår till lung- eller urinvägsinfektion där bakterierna utsöndrar giftiga substanser i blodet, vilket triggar immunförsvaret att reagera på ett felaktigt sätt. Kroppen skadar sina egna organ när blodkärlen börjar läcka kraftigt, blodtrycket sjunker och kroppen får svårt att transportera syre till viktiga organ. 

– I Sverige räknar man med att cirka 50 000 personer drabbas av sepsis årligen och globalt drabbas ca 50 miljoner. Jämför vi denna siffra med de fyra vanligaste cancerformerna, prostata-, bröst-, tarm- och hudcancer, som uppgår till 27 000 fall per år, ser vi tydligt att sepsis är väldigt vanligt och stort problem, både i vårt land och globalt, säger Adam Linder, infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus och ordförande för Sepsisfonden.

Adam är kritisk mot att, trots att sepsis är så pass vanligt, får alldeles för lite forskningsresurser. 

– Cancer får minst 30 gånger mer av statliga forskningspengar och därutöver finns även de riktade cancerfonderna. Det finns mycket som bör förbättras avseende sepsis. Allt från förståelsen för hur kroppen påverkas av sjukdomen hos den individuella patienten och diagnostik till behandling och långtidsuppföljning. Tyvärr finns det alldeles för lite forskningspengar riktade till detta.

Antibiotikaresistens – allvarligt hot

Adam Linder berättar att en stor del av Sepsisfondens arbete syftar till att öka kännedomen bland allmänheten, sjukvårdspersonal och politiker. Bland annat genomför Sepsisfonden nationella kampanjer, seminarier för vårdpersonal och i riksdagen med mera.

– En viktig aspekt är att vi tydligare bör koppla ihop problematiken med antibiotikaresistensen i samhället med sepsis. Om en lokal infektion inte kan behandlas med antibiotika riskerar den att ”sprida” sig i kroppen och personen kan utveckla sepsis. Innan antibiotikan fanns var dödligheten i sepsis 80 procent och i dag cirka 20 procent. Detta är något som medier kan hjälpa till med.

Enligt WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av infektioner orsakade av mikroorganismer som är resistenta mot antibiotika. Det gör antibiotikaresistensen till ett av de allvarligaste hoten mot den globala folkhälsan. Det uppskattas att så många som 200 000 nyfödda barn dör varje år till följd av sepsis som orsakats av resistenta bakterier.

Går det att få bukt på det här?

– Vi behöver fokusera på att utveckla behandlingar som fokuserar på att hjälpa immunförsvaret att läka ut eller avväpna bakterieinfektionen, så att vi kan minska förskrivningen och på sikt behovet av klassisk antibiotika. Vi inom vården behöver utveckla vår kunnighet kring att snabbt identifiera i vilket inflammatoriskt stadium den individuella patienten befinner sig i och ge specifik behandling som stöttar immunförsvaret. Just nu ges ofta bredspektrum-antibiotika som även slår ut den goda bakteriefloran. Man borde därför försöka utveckla specifika läkemedel som hjälper vårt immunförsvar att reagera korrekt, då det är immunförsvarets överreaktion som oftast skadar kroppen, inte bakterierna själva, säger Adam Linder.

Sepsis: Symtom

Något som Adam tycker är positivt är att medvetenheten om sepsis har ökat mycket de senaste åren. Bland annat införs nu ett så kallat ”sammanhållet standardiserat vårdförlopp” för sepsis på akutmottagningarna i hela landet. Syftet är att både ge snabbare diagnos, behandling och bättre uppföljning. Det har nämligen visat sig att endast 15–20 procent av sepsispatienterna får en korrekt diagnos när de söker vård. Sepsis är en svårdiagnosticerad sjukdom. De första symptomen, som hög puls, ansträngd andning och kräkningar visar sig nämligen bara hos en del patienter och kan lätt förväxlas med andra sjukdomar, som magsjuka och panikångest. Något som leder till att många efter en första vårdkontakt får rådet att åka hem och avvakta.

– Det saknas tyvärr bra och snabba diagnostiska hjälpmedel, som exempelvis specifika blodprov. Men det är bra att mer och mer forskning nu fokuserar på personbaserad medicin och så kallade ”subfenotyper” av sepsis, alltså att en sepsispatient inte är den andra lik och att man vid behandling inte enbart ska fokusera på vilken bakterie som är inblandad, utan i stället på immunförsvarets reaktion.

Adam Linder, infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

En mycket dödlig sjukdom

  • Sepsis definieras som ett tillstånd av livshotande organdysfunktion, orsakad av att immunförsvaret överreagerar på en infektion.
  • De flesta typer av mikroorganismer kan orsaka sepsis: bakterier, svamp, virus och parasiter. I Sverige står bakteriella infektioner för 90% av fallen. Det kan handla om lunginflammation eller urinvägsinfektion. 
  • Vad många kanske inte vet är att en allvarlig covid-19-infektion, som kräver högdosering vid syrgasbehandling, också är en form av sepsis.
  • I exempelvis tropiska länder är det relativt vanligt att sepsis i stället börjar med malaria, denguefeber, vissa svampinfektioner, tuberkulos och salmonella.
  • Nya siffror visar att sepsis globalt sett är ett större problem än man tidigare trott med 48 miljoner sjukdomsfall och 11 miljoner dödsfall varje år. I snitt dör en person var tredje sekund av sepsis. 
  • I Sverige beräknas 50 000 personer drabbas varje år. Det kan jämföras med de fyra vanligaste cancerformerna (prostata, bröst, tarm och hud) som tillsammans uppgår till 27 000 fall per år.
  • Dödligheten varierar mellan länder från som lägst 15% till över 50%. I Sverige ligger dödligheten på runt 15–20%.

Kan ge långvariga komplikationer

Många som överlever sepsis lider av långtidssymptom för resten av livet. Precis som vid långtidscovid, drabbas patienter som överlevt bakteriell sepsis av långtidskomplikationer. Trots detta finns det idag ingen specifik uppföljningsklinik inriktad på detta i Sverige.

Vanliga långtidseffekter är:

  • Trötthet
  • Ångest
  • Nedstämdhet
  • Sömnproblem
  • Dåligt minne
  • Koncentrationssvårigheter
  • Svårt att svälja
  • Muskelsvaghet
  • Ökad risk för hjärtkärlsjukdomar 
  • Njurskador 
  • Förkortad förväntad livslängd

Hur många i Sverige som är drabbade av långtidseffekter vet ingen, men hösten 2021 publicerades en tysk studie där 116 000 sepsisöverleverare studerats. Den visade att tre av fyra sepsisdrabbade får olika typer av nya medicinska, kognitiva eller psykologiska diagnoser inom det första året från det akuta sepsis-insjuknandet och att tre av tio avlider inom ett år.

Riskgrupper för sepsis

Alla kan få sepsis, även de som känner sig friska och i bra form. Men vissa har förhöjd risk, nämligen personer:

  • I hög ålder (över 75 år).
  • Som har påverkad immunologisk funktion, till exempel cellgiftsbehandlad cancer, diabetes, en bortopererad mjälte, har behandlats med steroider (kortison) under en längre tid.
  • Som genomgått kirurgi under de senaste sex veckorna.
  • Som har en skadad hudbarriär, till exempel sår, brännskador, blåsor eller hudinfektioner.
  • Som missbrukar intravenöst.
  • Som har kateter.
  • Som genomgått en graviditet eller förlossning under de senaste sex veckorna.

Skydda dig själv!

För att undvika sepsis i möjligaste mån kan du vaccinera dig mot influensa, covid-19 och pneumokocker. Se till att alltid tvätta dina sår och var uppmärksam på symtom på sepsis (se nedan) om du har en pågående infektion.

Symtom att vara vaksam på

Om du har en infektion i kombination med något eller några av nedanstående symtom, bör du söka vård snabbt eftersom sepsis kan misstänkas:

  • Skakfrossa och feber
  • Förvirring och sluddrande tal
  • Ansträngd andning
  • Allmän svaghet och muskelvärk
  • Diarré och kräkningar
  • Snabb puls (utan anledning)
  • Lågt blodtryck
  • Svår smärta
  • Låg urinproduktion
  • Fläckar på huden

Källor: Vårdfokus, Global sepsis alliance, Läkare utan gränser

ANNONS

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Werlabs (Extern länk)

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.
Hemmatest - Mellan hälsokollen

Quicktest

Hemmatest - Mellan hälsokollen

695,00 kr806,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Redaktionens val

  1. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Sjukdomarna som kan ge afasi

  2. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Fläckar på huden kan vara autoimmun sjukdom

  3. HÄLSA

    Penny Parnevik: Därför går jag och Douglas i parterapi

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Jessica Holm