Därför ska du ha koll på ditt BMI

  • Jessica Holm
Publisert:

BMI är ett vanligt mätvärde för att bedöma om du väger för mycket eller för lite. Men det är även ett omdiskuterat mått, bland annat för att det inte tar hänsyn till exempelvis mängden muskelmassa i kroppen. Dock visar ny forskning tydliga samband mellan högt BMI och flera kroniska sjukdomar.

Att en hög vikt som beror på mycket kroppsfett är en riskfaktor för att drabbas av kroppsliga besvär är ingen hemlighet. Redan på 1800-talet tog den belgiske statistikern och matematikern Adolphe Quetelet fram en metod för att bedöma kroppsvikt. Metoden gick först under namnet Queteletsskalan, men fick sedan namnet Body Mass Index (BMI). 

Internationellt mått

På 1970-talet började BMI sättas som standard för viktbedömning och det togs fram internationella riktlinjer. Riktlinjerna tolkas genom olika värden av BMI och kategoriseras i undervikt med BMI under 18,5, normalvikt med BMI 18,5–24,9, övervikt med BMI 25-29,9 och fetma med BMI över 30. 

Någon som studerat ämnet BMI, kroppsfett och risken för sjukdom under många år är Susanna Larsson, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. 

– Det är alltid bra att ha koll på sitt BMI, men främst om man har andra riskfaktorer för sjukdom som till exempel prediabetes, diabetes och högt blodtryck. Just hos diabetiker påverkar kroppsvikten väldigt starkt sjukdomen, säger Susanna. 

Susanna Larsson är docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Under pandemin har det skrivits mycket om BMI i media, eftersom ett antal studier från hela världen visat att personer med övervikt och fetma har en ökad risk för att drabbas av allvarligare covid-infektion, behöva syrgas och intensivvård.

–  Visst, fetma påverkar till exempel andningen negativt. Dock vet vi ännu för lite om varför vissa drabbas av svår sjukdom vid covid-19 och ett hälsosamt BMI är ingen garanti för att inte drabbas hårt. Ett högt BMI samvarierar även med andra riskfaktorer för att bli sjuk i covid-19, som till exempel socioekonomisk status, benägenheten att vaccinera sig och möjligheten att kunna arbeta hemifrån och att minska sin risk att bli smittad och svårt sjuk, säger Susanna. 

Kosten viktigast för kroppsvikten

2019 undersökte hon och hennes medarbetare orsakssambandet mellan överflödigt kroppsfett och hjärtkärlsjukdom. De studerade 96 genetiska varianter kopplade till BMI och mängden kroppsfett för att bedöma deras inverkan på 14 hjärtkärlsjukdomar. Det var 367 703 personer av vit brittisk härkomst i UK Biobank, som deltog i studien. UK Biobank är en biomedicinsk databas och forskningsresurs, som innehåller djupgående gen- och hälsoinformation från en stor mängd brittiska deltagare.

– Vi använde oss av mendelsk randomisering, som är ett sätt att visa om enskilda riskfaktorer faktiskt orsakar en sjukdom eller bara förekommer i samband med den, förklarar Susanna.

Studien visade att det finns ett orsakssamband mellan högt BMI och flera hjärtkärlsjukdomar, särskilt om mängden kroppsfett är hög. Personer som har genetiskt anlag för högre BMI löpte högre risk för aortaklafförträngning, hjärtsvikt, ventrombos, högt blodtryck, perifer artärsjukdom, kransartärsjukdom, förmaksflimmer och lungemboli. Även om forskargruppen kom fram till att personer som har anlag för att lättare gå upp i vikt har störst risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, betonar de att det är kost, fysisk aktivitet och rökning som har störst betydelse för kroppsvikten och risken att utveckla sjukdom i hjärta och kärl.

– En sund kosthållning förebygger hjärtkärlsjukdom och vi bör helt enkelt inte få i oss en större energimängd än den som behövs för att hålla en sund kroppsvikt, vilket motsvarar ett BMI på 20–25 kg/m2. Personer som har anlag för högre BMI kan behöva anstränga sig mer för att hålla vikten, säger Susanna Larsson.

Kroppspanik

Natur & Kultur

Kroppspanik

225,00 kr

Läs mer

Wellness shop

Kritik mot BMI som mått

Genom åren har BMI som riktvärde fått en hel del kritik. Framför allt för att det bara tar hänsyn till vikt, utan att se till exempelvis fett och muskler. Det har lett till att mycket vältränade personer ofta anses överviktiga – eller till och med feta.

– Visst, för en liten andel av befolkningen kan BMI vara missvisande, till exempel för personer som tränar hård styrketräning. Men på befolkningsnivå är BMI ett bra mått på den totala mängden överflödigt kroppsfett, säger Susanna och fortsätter:

– Det finns ett mycket starkt vetenskapligt stöd för att övervikt och fetma inte enbart ökar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar, utan att det även har en negativ påverkan på bland annat blodsockerkontroll, blodtryck och blodkärl samt ökar risken för diabetes typ 2, vissa cancerformer och många andra sjukdomar.

Bukfetma ger hög risk

Många studier har undersökt om midjemått är ett bättre mått än BMI, på att förutse sjukdom, som diabetes och hjärtkärlsjukdom.

– Resultaten har inte varit helt entydiga, även om midjemåttet generellt har visat sig vara ett bättre mått för att förutse sjukdom. Det vill säga att bukfetma, mängden kroppsfett runt midjan, är en starkare riskfaktor för sjukdom, som diabetes och hjärt-kärlsjukdom, jämfört med ett högt BMI där kroppsfettet kan vara mer utspritt över hela kroppen, säger Susanna.

Hon tillägger att det är mycket svårare att mäta midjemåttet korrekt, än att räkna ut sitt BMI. Hon och andra forskare har märkt att BMI som riktvärde har fungerat mycket bra när de har studerat olika mått på övervikt och fetma. Därför uttalar hon sig gärna kring att BMI är en bra indikator på risken för sjukdomar.

– I vår senaste studie, där vi också tittat på genetiska varianter kopplade till BMI och mängden kroppsfett, ser vi ett starkt orsakssamband mellan BMI och många kroniska sjukdomar. Bland annat ser vi att ett högt BMI ökar risken att drabbas av cancer i matsmältningsorganen, men även till ökad risk för cancer i livmodern, äggstockarna och lungan, men minskad risk för bröst- och prostatacancer, säger Susanna.
Studien gjordes i samarbete med forskare vid universitetet i Cambridge och Bristol, Storbritannien. Enligt Susanna och hennes forskarkollegor kan kopplingen mellan kroppsfett och cancer i matsmältningsorganen bero på en större konsumtion av cancerframkallande ämnen i fet mat, eller att mer fettvävnad ger ökad inflammation i mag-tarmkanalen.

Så räknar du ut ditt BMI

För att beräkna ditt BMI delar du din kroppsvikt i kilo med din längd (meter) i kvadrat(kg/m2). 

Till exempel: Är du en person som väger 85 kilo och är 185 centimeter lång ska du dela 85 med 1,85 x 1,85 – det vill säga 85 delat med 3,4225. Det ger ett BMI på 24,8.

BMI över 25 kg/m2 indikerar övervikt och ett BMI över 30 kg/m2 indikerar fetma. Så här ser de internationella riktlinjerna ut:

  • Undervikt - BMI under 18,5
  • Normalvikt - BMI 18,5-24,9
  • Övervikt - BMI 25-29,9 
  • Fetma - BMI över 30

Källa: www.who.int

Att tänka på!

För barn och ungdomar gäller andra rekommendationer. BMI är med andra ord enbart ett mätvärde för vuxna. Dock gör BMI inte skillnad på fett och muskler – eller var på kroppen fettet sitter. BMI gör inte heller någon skillnad på om du är kvinna eller man.

Om du är vältränad och muskulös stämmer inte alltid BMI. Som väldigt vältränad, då stor del av din vikt beror på muskelmassa, finns det en risk att du får ett BMI-resultat som pekar mot övervikt eller i vissa fall fetma. Ett tips i det läget är att konsultera en dietist för mätning av ditt kroppsfett. 

ANNONS

Gör en hälsokontroll och få koll på hur din kropp mår!

Werlabs (Extern länk)

Gör en hälsokontroll och få koll på hur din kropp mår!

Redaktionens val

  1. MAGE

    Det här berättar ditt bajs om din hälsa

  2. HÄLSOKOST

    Medelhavskost och nordisk kost – den mest hälsosamma maten

  3. SJUKDOMAR OCH BESVÄR

    Därför ska du mäta din vilopuls

Utforska Wellness

Om skribenten

  • Jessica Holm