Nyheten slog ner världen över: Bruce Willis, 67, avslutar sin 40 år långa skådespelarkarriär.
Stjärnan har drabbats av afasi.
Hjärnforskaren Eric Thelin reder ut begreppet.
”Bruce har drabbats av en del hälsoproblem och diagnostiserades nyligen med afasi, vilket påverkar hans kognitiva förmåga”, meddelade skådespelarens familj på Instagram.
Men vad är afasi och varför får man det?
Det här är afasi och dysfasi
– Logopedförbundet menar att afasi är all typ av störning på talet som att man till exempel sluddrar lite eller inte får fram rätt ord medan vi läkare i Sverige oftast kallar den här typen av störningar för dysfasi. Talet finns fortfarande där men det fungerar inte som det ska. Afasi kallar vi det för när man inte kan prata alls, förklarar hjärnforsakren och läkaren Eric Thelin.
Eric Thelin är hjärnforskare vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet och läkare vid Neurologiska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Den vanligaste orsaken till afasi/dysfasi är att man fått en stroke och att talet blir påverkat efteråt men även hjärnblödningar kan ge plötslig påverkan på talet. Det finns även vissa degenerativa sjukdomar där symptomen uppstår successivt över tid.
– Frontotemporal demens kan ge afasi/dysfasi. Man kan även drabbas av detta om man får en tumör i området i hjärnan där talet sitter. Så det måste inte vara en blödning eller en hjärninfarkt (syrebristskada) men den vanligaste orsaken till det här är stroke.
Stroke vanlig orsak
Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. När man får en stroke med propp i hjärnan så fastnar den oftast i det stora kärlet som heter arteria cerebri media och det kärlet försörjer bland annat området i frontalloben där talcentrat sitter.
– Får man en skada i det här området heter det att man lider av expressiv afasi/dysfasi och då har man svårt att säga orden. Här sitter nämligen musklerna som styr att din mun säger ett ord. Talet blir då väldigt påverkat och det blir frustrerande för patienten eftersom den kan processa ordet i huvudet och det ligger på tungan men den kan inte få ut det.
Bruce Willis i ”Die Hard 3” 1995Foto: TWENTIETH CENTURY FOX FILM CORPO
Längre bak i tinningloben sitter ett annat område som har med talet att göra och som också kan skadas av till exempel stroke.
– Wernickes area har att göra med att plocka fram ord. Har man fått en skada där så kan man prata obehindrat, man har ett fint ordflöde men det man säger är riktig Gallimatias. Patienten säger helt andra ord än vad den vill säga, bildar ibland nya ord och har en sämre föståelse för tal den hör Det kallas för en impressiv afasi/dysfasi och mistas ibland för demes eftersom personen ter sig så förvirrat. Det finns förstås även blandskador där båda områdena kan vara påverkade. Patienten kan till exempel ha svårt att hitta rätt ord. Du kan hålla fram en plånbok och fråga ”vad är det här?”. De säger att de vet vad det är men kommer inte på just det ordet. Framplockningsförmågan av talet är då påverkat.
Behandling av afasi och dysfasi
Har man fått afasi eller dysfasi till följd av en hjärnblödning eller en stroke väntar rehabilitering.
– I hjärnskaderehab får man träna med en logoped. Man läser upp olika ramsor, ska hålla ord i minnet och säga olika minnesramsor.
Medan vissa patienter kan bli helt återställda får vissa leva med afasi/dysfasi livet ut.
– Det finns en risk för att den finns kvar livet ut. Det är förstås beroende på vad anledningen till det afasin eller dysfasin är. Men låt säga att det är en stroke eller blödning som är anledningen, då är det väldigt många som återfår funktionen. Man kommer kanske märka det lite i talet. Det kanske inte riktigt är som förut med de flesta lär sig att kommunicera och blir till stora delar återställda.
Det här är stroke
Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn. Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som kan bero på stroke.
Akut-testet
A – Ansikte Be personen le och visa tänderna. Ring 112 om mungipan hänger.
K – Kroppsdel Be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
U – uttal Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
T – tid Ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.
Rebecka Wållgren är reporter och redaktör för Aftonbladet Wellness sedan februari 2021. Rebecka började på Aftonbladet 2013 och arbetade redan då på Wellness. Hon har även varit på Viktklubb, Wendela och The You Way. Sedan tog hon en sväng till Bonnier Magazines & Brands där hon var webbredaktör för Lantliv och Sköna hem.
Utbildning: Rebecka har gått journalistprogrammet vid Göteborgs universitet. Tidigare har hon även studerat Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
