För de som lider av fläckvis håravfall kan ovissheten och bristen på behandling vara det absolut värsta. Därför hoppas många på jak-hämmare, ett läkemedel som kan ge total återväxt men som ännu inte godkänts.
– Det är inte helt kört mot alopecia areata, men flera faktorer gör att det kommer dra ut på tiden innan vi har ett godkännande, säger Lars Norlén, docent och professor vid hudkliniken på Karolinska.
Människor som drabbats av alopecia areata känner ofta frustration och en enorm maktlöshet. Föreställ dig att ditt hår faller av och du inte kan göra någonting åt det. Det finns nämligen ingen behandling som hjälper.
– Det är otroligt många människor som påverkas av alopecia. Jag får frågor om jak-hämmare varenda vecka, säger Lars Norlén, docent vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.
Att systematisk behandling med jak-hämmare kan ge tillfällig håråterväxt har varit känt i flera år. Men behandlingen har ännu inte godkänts i Sverige.
– Många upplever att de inte får tillgång till de här medicinerna, men det är viktigt att de förstår varför vi har Läkemedelsverket. I nuläget handlar det inte om pengar eller kostnader. Vi är inte alls där än.
Vad är jak-hämmare?
Jak-hämmare påverkar och hämmar en väldigt central del i immunsystemet, närmare bestämt enzymet janus kinase.
– Det är oerhört viktiga komponenter i immunsystemet. Det vi vet är att immunsystemet påverkas på en väldigt basal nivån och den basala nivån ökar riskerna för olika biverkningar, säger Lars Norlén.
Han betonar också att forskningen hela tiden går framåt och att det därför finns stora förhoppningar för jak-hämmare inom just dermatologin.
Lars Norlén hoppas att lokalbehandlingar med jak-hämmare mot alopecia ska utredas i framtiden.
Så används jak-hämmare
Jak-hämmarna har använts inom stora delar av medicinen under 10 års tid. Främst av reumatologer, vid till exempel ledgångsreumatism, men också som medicin mot inflammatoriska magsjukdomar och blodsjukdomar.
Inom dermatologin pågår flera studier om jak-hämmare, men någon behandling är ännu inte godkänd.
– Vi dermatologer har stora förhoppningar, framför allt inom olika former av eksem, atopiska eksem, psoriasis och vitiligo, säger Lars Norlén.
Likt alopecia areata kräver många av dessa sjukdomar immunmodererande behandlingar. Därför finns det även förhoppningar om behandling mot alopecia areata. Men vägen dit är lång.
Kan jak-hämmare hjälpa mot alopecia areata?
– Absolut, det är känt sedan länge. Men det gäller högdoskortisonbehandling också. Slår man ut immunförsvaret, oavsett med vilken medicin, får en stor andel av patienterna tillbaka håret under pågående behandling.
Utifrån de studier som gjorts handlar det om runt 70 procent av patienterna som får håråterväxt.
– Våra personliga erfarenheter är att håret växer väldigt bra, även för de som haft total alopeci i många år. I många fall svarar de dåligt på andra typer av behandlingar. Då brukar det vara runt 10 procent, säger Lars Norlén.
Han förklarar också att dessa erfarenheter är baserade på studier där patienter slumpmässigt har haft alopecia areata.
Alopecia areata är den tredje vanligaste orsaken till håravfall och startar med kala fläckar i hårbotten.Foto: Getty Images/iStockphoto
Därför har jak-hämmare ännu inte godkänts mot alopecia
Enligt Lars Norlén finns det två stora orsaker till att jak-hämmare ännu inte är godkända för behandling mot alopecia areata i Sverige och USA.
I september gick FDA ut med en så kallad ”Black box warning”, den starkaste varningen till konsumenterna, om just behandlingar med jak-hämmare. Det innebär att det är ett läkemedel som kan få allvarliga eller potentiellt dödliga biverkningar.
– Det finns ju ingen medicin som inte har biverkningar, men i det här fallet handlar det om mycket allvarliga biverkningar, som stroke, hjärtinfarkt, blodpropp eller cancer. Den här varningen gör att det måste utredas vidare, för att veta om det bara är vissa riskgrupper som egentligen har högre risk för dessa biverkningar, säger Lars Norlén.
Det andra problemet är att effekten verkar upphöra efter avslutad behandling, precis som med kortisonbehandlingar mot alopecia areata.
– Det gjordes studier i våras på Karolinska, för jak-hämmare mot atopiskt eksem. Det fanns patienter som fick total håråterväxt, men tyvärr ramlade håret av igen när de slutade med behandlingen.
Lars Norlén tror att det har bidragit till att nytta/risk-effekten hittills har bedömts som för låg i Sverige.
– Min gissning är att det är svårt att motivera ett läkemedel där effekt inte sitter i långsiktigt, speciellt i kombination med allvarliga biverkningar.
Andra biverkningar med behandling av jak-hämmare kan vara illamående, huvudvärk, infektionssjukdomar, herpes, hosta, buksmärtor och anemi.
Lars Norlén förklarar också att många biverkningar kan upptäckas långt senare, när ett läkemedel godkänns och större grupper testat det under en längre tid.
För den som drabbats av alopecia areata finns ännu ingen långsikt behandling som fungerar.Foto: Getty Images/iStockphoto
Är det dumt att hoppas?
– Det är inte helt kört mot alopecia areata, men flera faktorer gör att det kommer dra ut på tiden innan vi har ett godkännande. Och om vi någonsin får det har vi ingen aning om, säger Lars Norlén.
Han syftar till black box-varningen och det faktum att de positiva effekterna bara visat sig under pågående behandling. Det innebär att patienter med alopecia areata skulle behöva hålla på med jak-hämmare livet ut för att behålla håret.
– Min förhoppning personligen är att lokalbehandlingar, alltså behandlingar i krämform, skulle bli tillgängliga och möjliga. På det viset skulle man kunna slippa allvarliga biverkningar. Men då måste man se att lokalbehandlingen ger effekt.
Fördelen med lokalbehandlingar är att patienten bara behandlas på just det området där man vill ha effekt. Eftersom alopecia areata sitter i huden är sjukdomen tillgänglig för denna typ av behandling. Enligt Lars Norlén skulle detta potentiellt kunna leda till mindre biverkningar.
– Men vi får komma ihåg att det är väldigt långt fram i tiden. Förhoppningsvis kommer det att utredas inom de närmaste åren.
Saga Aginger är reporter på Wellness och har tidigare jobbat på Aftonbladets redaktion för sociala medier. Saga har en kandidatexamen i media- och kommunikationsvetenskap från Umeå universitet. Hon har även studerat kreativt skrivande vid Jakobsbergs folkhögskola.
