Att få blodpropp i benet, djup ventrombos, är vanligast förekommande enligt överläkaren Eli Westerlund.Foto: Getty Images/iStockphoto
Blodpropp i ben, lunga, hjärta eller hjärna. Hur vet du att du har drabbats? Överläkaren reder ut vilka symtom du ska ha koll på.
Vad är en blodpropp?
En blodpropp innebär att blodet levrar sig inuti blodkärlen och försämrar blodflödet. Vanligast är i ben, lunga, hjärta och hjärna.
Blodproppar uppstår av olika anledningar beroende på var den sitter. Exempelvis bildas en blodpropp i hjärtat, vilket kan leda till en hjärtinfarkt, när blodplättar, trombocyter, klumpar ihop sig som fett inne i kärlen.
De blodpropparna är mest livshotande
En blodpropp i hjärtat eller lungan är den allvarligaste typen av blodproppar, vilka kan vara livshotande. Även en större propp i hjärnan, stroke, kan vara det.
– Det är 4 000 personer per år i Sverige som får blodpropp i lungan. Av dem är det cirka 1 000 dödsfall. Men bland ganska många av dessa finns det nog en annan orsak bakom dödsfallet än själva blodproppen som snarare är en komplikation, säger Eli Westerlund, överläkare på Danderyds sjukhus.
Hon jobbar främst med patienter som drabbats av blodpropp i lungan eller i benet. Att få blodpropp i benet, djup ventrombos, är vanligast förekommande enligt henne.
– Det är 1–3 personer av 1 000 per år som får propp i benet, eller i lungan.
Eli Westerlund poängterar att alla blodproppar inte innebär en fara för livet, även om vissa kan tro det.
– Det beror på var den sitter och det beror på hur snabbt man får sjukvård, diagnos och rätt behandling. Till exempel brukar en blodpropp i benet börja långt ner, en liten blodpropp längst ner på benet är inte farligt. Men om man inte får behandling är det farligt för då bygger den på sig och kan sprida sig till lungan.
Varför drabbas man av blodpropp – här är riskfaktorerna
Det finns olika orsaker till varför man drabbas beroende på vad det är för någon blodpropp.
– Ungdomar och unga vuxna får sällan blodproppar om de inte har en bakomliggande sjukdom. Risken är större desto äldre man är, det vill säga från 70 år och uppåt. Sedan finns det olika riskfaktorer beroende på propp.
Riskfaktorer för alla typer av blodproppar
Övervikt
Rökning
– Ett sätt att minska risken att drabbas av blodproppar är att sluta röka eller att inte börja över huvud taget, säger Eli Westerlund.
Blodpropp i lungan eller ben – riskfaktorer
Cancersjukdom
Om man genomgått en operation eller skadat sig
Graviditet
Infektion, som till exempel covid
– Under pandemin såg vi ett ökat antal patienter som drabbades av blodproppar i lungan. Nu är det inte så längre då viruset är mildare och vaccinerade patienter är inte lika inflammatoriska vid en covidinfektion. Dessutom har vi blivit bättre på att hantera sjukdomen.
Blodpropp i hjärtat och hjärnan – riskfaktorer
Högt blodtryck
Höga blodfetter
Diabetes
– Den som har diabetes har större risk att få hjärtinfarkt då de kan drabbas av kärlsjukdomar.
Förmaksflimmer
– En vanlig orsak till propp i hjärnan, stroke, är om man har oregelbunden hjärtrytm, förmaksflimmer. Det är 2,2 procent av Sveriges befolkning som har det, men det är absolut inte alla av dem som drabbas av någon stroke. Högriskpatienter ger vi blodproppsförebyggande behandling för att undvika att de ska drabbas.
Generellt för alla proppar är att det är viktigt att man får en diagnos och påbörjar behandling snabbt. Avsikten med behandlingen är att undvika att få nya blodproppar.
– Patienter missförstår ofta det och tror att medicinen är propplösande. Men det är den inte. Det är fåtal utvalda patienter som får sådan behandling.
Eli Westerlund, överläkare på Danderyds sjukhus. Hon jobbar främst med patienter som drabbats av blodpropp i lungan eller i benet.Foto: Danderyds sjukhus
Hur kan man förebygga risken att drabbas av en blodpropp?
– Genom att röra på sig, tänka på vad man äter, inte röka, undvika stress, få bra sömn och hålla vikten nere, säger Eli Westerlund.
– Och om man har en bakomliggande sjukdom ska man ta sina mediciner och se till att hålla sjukdomen i schack. Man ska även ta medicin om man har högt blodtryck eller höga blodfetter, vilket minskar risken för blodproppar.
Vad är stroke?
– Det är antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Det vanligaste är att det är en blodpropp, men den ger samma symtom som vid blödning: Halvsidig ansiktsförlamning, halvsidig svaghet i arm och/eller ben och svårigheter att prata är vanliga symtom.
– Sedan finns det små blodproppar i hjärnan, som vi kallar för TIA. Det är som en förvarning för en stor stroke. Tecken på kan till exempel vara att man har svårt att prata eller har svaghet i en arm, symtom som varar i mindre än 24 timmar. Det är viktigt att man söker vård då man har stort behov av att undersökas och att få förebyggande behandling.
Har man förmaksflimmer kan en blodpropp vandra från hjärtat till hjärnan. För att undvika det får man blodförtunnande behandling.
Tecken på att du drabbats av blodpropp
Blodpropp i hjärnan, stroke
Halvsidig ansiktsförlamning
Halvsidig nedsatt kraft i arm och ben
Svårigheter att prata
Yrsel och problem med synen
– Har man fått en stroke i bakhuvudet har man mer problem med yrsel och med synen, vilket kan vara diffusa symtom. Det som är typiskt för strokesymtomen är att de kommer plötsligt från ingenting.
Blodpropp i lungan
Symtom som liknar en lunginflammation som: Andfåddhet, hosta, framför allt torrhosta, och feber
Ont när man andas in
Blodpropp i benet
Benet blir akut svullet, varmt och lite mörkare i färgen
Ont i benet
– Då har man ofta ont hela tiden, även när man sitter still.
Blodpropp i hjärtat
Tryck mitt över bröstet, bakom bröstbenet, att det känns trångt
– Känner man ett tryck i bröstet som kommer plötsligt ska man åka in akut.
Kallsvett och att man mår generellt dåligt
– Det kan vara lite lurigt att känna av symtomen om man har diabetes då de med diabetes inte alltid har ont eftersom sjukdomen har skadat deras nerver. I stället kan man vara vaksam på om man får sämre kondition, till exempel om man behöver stanna när man går i trappan. Det ska man ta på allvar. Det kan vara något med hjärtat och det är viktigt att man kollar upp det, säger Eli Westerlund.
Malin Wigen är reporter på Wellness sedan september 2022. Vid sidan om är hon reporter och redaktör på Aftonbladet Family sedan 2019. Malin började på Aftonbladet 2016, då arbetade hon på tidningens sociala medier-redaktion.
