22 myter om bröstcancer

  • Anna Andersson
Publisert:

”Man får bröstcancer av kaffe.” ”Alla knölar i bröstet är cancer.” ”Mammografi kan ge bröstcancer.”

Inget av dessa påståenden är sanna, men de är några av de myter som finns runt bröstcancer, och som kan skapa onödig rädsla.

Här sticker vi hål på inte mindre än 22 stycken.

Myt: Det är bara kvinnor som får bröstcancer.

Fakta: Det är betydligt fler kvinnor än män som får bröstcancer – i Sverige är det cirka 6 500 kvinnor och 30-40 män varje år. Men dödligheten är lika hög för män som för kvinnor. Många män kommer sent, med rätt långt gången cancer, eftersom de inte tror att det kan vara bröstcancer de har drabbats av.

Myt: Bröstcancer är i huvudsak en genetisk sjukdom.

Fakta: Forskningen har hittills lyckats identifiera två gener på den sjuttonde kromosomen i vårt DNA, som kan innebära en ökad risk för bröstcancer. Men bara mellan fem och tio procent av dem som får sjukdomen, antas få den på grund av dessa. Andra riskfaktorer som man har identifierat är:

* ålder – ju äldre du är, desto större risk för bröstcancer

* familjens sjukdomshistoria

* fet kosthållning

* fetma

* om man tidigare haft godartade tumörer i bröstet

* om man fick mens tidigt

* om man fortfarande har mens efter 50

* om man föder sitt första barn efter 30

* om man inte föder något barn alls

I cirka 80 procent av sjukdomsfallen finner man dock ingen koppling till någon av dessa riskfaktorer.

Myt: Äldre kvinnor löper mindre risk än yngre att få bröstcancer.

Fakta: Ju äldre en kvinna är, desto större är risken att hon ska få bröstcancer. Ålder är faktiskt i sig en av de största riskfaktorerna. Det är därför alla kvinnor över 40 bör göra regelbundna mammografiundersökningar. Yngre kvinnor bör själva undersöka sina bröst – ofta.

Myt: Alla knölar i bröstet är cancer.

Fakta: Cirka 80 procent av alla knölar man hittar i bröstet godartade, alltså ofarliga.

En knöl i bröstet kan vara väldigt mycket annat än just cancer. De kan vara till exempel cystisk fibroadenos. Symptom på detta är cystor (vätskefyllda hålrum), körtelknölar, ömma bröst och smärta i brösten. Sådana knölar innebär i sig ingen ökad risk för cancer.

Det kan också vara atypisk hyperplasi, bröstceller som har ett ändrat, avvikande utseende. Det är en ovanlig typ av godartade knölar och är ofarliga i sig men bör ändå tas som ett varningstecken. Har du en gång haft en sådan, kan det vara så att du i framtiden kan riskera att få bröstcancer. Du bör alltså vara extra noga med att undersöka dina bröst.

De flesta knölar i brösten är alltså inget att oroa sig för — i sig. Men ett problem med godartade knölar kan dock vara att det gör det svårare att upptäcka eventuella elakartade tumörer; de kan helt enkelt ”skymma sikten”. Kvinnor som har knöliga bröst kan behöva undersöka sina bröst på fler sätt, till exempel med ultraljud.

Med detta sagt om ofarliga knölar, så är det viktigt att alla kvinnor går till en läkare om hon upptäcker en knöl i sitt bröst, i synnerhet om den finns kvar efter två menstruationscykler.

Myt: Kvinnor med små bröst löper mindre risk att få bröstcancer.

Fakta: Storleken på brösten spelar ingen större roll för risken att drabbas av bröstcancer. Så länge man överhuvud taget har bröstvävnad, vilket både män och kvinnor har, kan man få bröstcancer.

Myt: Risken att få bröstcancer ökar om man dricker mycket kaffe.

Fakta: Kaffe orsakar inte bröstcancer. Flera undersökningar på råttor visar faktiskt att kaffe kanske till och med minskar risken för cancer. Tidigare trodde många inom forskningen att koffein kunde orsaka cystisk fibroadenos (en rätt vanlig, godartad åkomma som leder till cystor, knölar och ömhet i brösten). En del kvinnor säger också att genom att dra ner på sitt koffeinintag, alltså undvika kaffe, te, choklad och läsk, så slipper de vätskesamlingar och obehag i brösten. Detta är dock omdiskuterat eftersom de studier som har gjorts på sambandet mellan koffein och smärta i brösten har varit motsägelsefull.

Myt: Antiperspiranter och/eller deodoranter kan orsaka bröstcancer.

Fakta: Antiperspiranter och/eller deodoranter orsakar inte bröstcancer. Det har länge funnits en falsk myt om att dessa produkter skulle förstöra kroppens egna reningssystem, genom att de motverkar svettningar under armarna. Det skulle få gifter att bli kvar i kroppen, lagras i lymfkörtlarna i armhålorna där de sedan skulle få cellerna att börja mutera och utveckla cancertumörer.

Det finns dock ingen som helst sanning i detta. Fakta är att armhålorna inte är något ställe där kroppen gör sig av med gifter; svett består till 99,9 procent av vatten, natrium, kalium och magnesium - ingenting som är giftigt.

Myt: Amning kan orsaka bröstcancer.

Fakta: Kvinnor som ammar kan få bröstcancer men deras risk att drabbas är inte större än för de kvinnor som inte har ammat. Tvärtom så skyddar faktiskt amning mot bröstcancer.

Myt: Vätska från bröstvårtan är ett tecken på bröstcancer.

Fakta: De flesta utsöndringar från bröstvårtor tyder inte på cancer. Uppemot 20 procent av alla kvinnor är någon gång med det helt plötsligt kommer någon mjölkaktig eller klar vätska från deras bröstvårtor och för cirka 60 procent kommer det någon slags vätska när de själva undersöker sina bröst.

Om vätskan är klar, mjölkaktig, gul eller grön, så tyder det inte på cancer. Däremot anses blod eller vattenaktig vätska vara onormalt – men bara tio procent av dessa är faktiskt cancer. De flesta blodiga utsöndringar beror på godartade papillomer (vårtliknande förändringar i en bröstgång). Alla kvinnor bör dock söka läkare för alla utsöndringar som oroar, för att få en undersökning. Det kan vara om de:

* är blodiga eller vattniga med en röd-, rosa- eller brunaktig färg

* är kladdiga och klara eller brun-svarta i färgen

* kommer spontant utan att du klämmer på brösten

* är ihållande

* bara kommer från den ena bröstet

* är någon annan vätska än bröstmjölk

Myt: Man kan få bröstcancer av att bära bygel-behå.

Fakta: Det finns inget som helst samband mellan bruket av bygel-behå och bröstcancer. För några år sedan kom en amerikansk bok som heter ”Dressed to kill” (Singer och Grismaijer). I den hävdade författarna att bygelbehåar kan förhindra kroppens lymfkörtelsystem att fungera och på så sätt orsaka bröstcancer. De menade vidare att det är på grund av behåarna som bröstcancer är så mycket vanligare i Nordamerika än i tredje världen. Men det ligger alltså ingen som helst sanning i detta samband.

Myt: Man kan få bröstcancer av en yttre skada på bröstet.

Fakta: En yttre skada på bröstet ger inte bröstcancer. Däremot kan en skada leda till att en godartad knöl eller blåmärken uppstår, vilket i sig kan skapa oro. En vanlig, godartad knöl är fettnekros, som orsakas av fettet i bröstvävnaden skadas av till exempel ett slag. Det bildas då en hård knök, sk fettnekros. När kroppen försöker reparera den skadade vävnaden, kan den ibland ersättas av en fast, ärrig vävnad. Vid ett mammogram kan fettnekros misstas för cancer men är alltså helt ofarlig.

Myt: Man kan få bröstcancer av p-piller.

Fakta: Det finns ett svagt samband mellan bröstcancer och p-piller. Det är dock så svagt att man inom vetenskapen anser det försumbart, och definitivt inget skäl till att avstå från p-piller.

Det svaga samband som finns, finns bara så länge man faktiskt tar p-piller. Så fort man upphör, försvinner alla risker. Det är alltså inget som lagras i kroppen.

Myt: Mammografi förhindrar bröstcancer.

Fakta: Mammografi kan inte förhindra bröstcancer – men det är ett utmärkt sätt att upptäcka sjukdomen i tid. Därför bör kvinnor över 40 göra regelbundna mammografiundersökningar. I Sverige kallas kvinnor till kontroller men vid vilken ålder varierar i olika landsting.

Om du upptäcker något okänt i dina bröst så bör du, oavsett ålder, be en läkare undersöka det. De kan göra en s k palpation, då de med händerna undersöker bröstet. Anser de att det behövs så ger de en remiss till mammografi. Men återigen – undersök själv dina bröst, ofta och regelbundet.

Myt: Mammografi kan orsaka bröstcancer.

Fakta: Mammografi är en säker procedur, som med hjälp en låg stråldos får fram en detaljerad bild av bröstet i genomskärning.

Myt: Mammografi är ett hundraprocentigt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer.

Fakta: Om man har bröstcancer, upptäcks det vid ett mammografi i 85 till 90 procent av fallen. Men det finns också cancertumörer som helt enkelt inte går att upptäcka. Det kan till exempel vara så att vävnaden i tumören har samma täthet som den friska vävnaden runt omkring.

Som nämnts tidigare så kan man också undersöka med andra metoder, till exempel ultraljud. Detta kan vara bra om man har knöliga bröst.

Myt: Bröstcancer som upptäcks vid mammografi går alltid att bota.

Fakta: Mammografi är den bästa metoden för att upptäcka cancer i tid. Även om årliga mammografikontroller gör att man upptäcker de flesta fall av cancer, finns det tumörer som är extremt aggressiva och som kan sprida sig till andra delar av kroppen innan man upptäcker dem vid mammografin. Normalt har bröstcancer en rätt långsam tillväxttakt. Det kan ta mellan sex till åtta år för bröstcancer att utvecklas, från en sjuk cell till en tumör på cirka en centimeter. Men med tanke på att det alltså finns mer aggressiva varianter, som på betydligt kortare tid kan sprida cancern bortom bröstet via blodomlopp och lymfsystem, kan man inte nog understryka hur viktigt det är att kvinnor själva undersöker sina bröst.

Myt: Bröstcancer uppträder alltid som en knöl.

Fakta: En knöl i bröstet kan vara cancer – eller något annat som är godartat, vilket det oftast är. Men alla kvinnor som diagnosticeras med bröstcancer har inte en tydlig knöl i bröstet. Därför bör kvinnor se och känna efter även efter dessa symptom när de undersöker sina bröst:

* nya knölar eller hårda knutor i bröst eller armhåla.

* alla typer av knölar eller förhårdnader som inte krymper eller mjuknar efter nästa mens.

* förhårdnader eller svullnader

* gropar, veck, inbuktningar, hudirritationer eller andra förändringar på bröstet eller bröstvårtan

* rodnad eller utslag på bröst eller bröstvårta

* utsöndringar från bröstvårtan, i synnerhet om de är blodiga, klara och kladdiga, mörka och/eller kommer utan att du klämmer på bröstet.

* ömhet eller smärta i bröstvårtan

* indragna bröstvårtor

Har man ett eller flera av dessa symptom bör man kontakta en läkare – men det behöver absolut inte vara cancer. Värre är dock man kan ha cancer utan att ha något av dessa symptom. Ett mammografi kan visa på en tumör som man inte kan känna själv med handen.

Myt: En knöl som gör ont är inte cancer.

Fakta: Cirka tio procent av alla bröstcancertumörer gör ont. Smärtan i sig är dock väldigt sällan ett tecken på cancer. Den kan hänga ihop med en knöl som vid en undersökning inte alls visar sig vara elakartad, och då går de flesta läkare inte vidare med den knölen. Värk i brösten väldigt vanligt, i synnerhet i samband med mens. Det kan också vara ett symptom någon godartad åkomma, och kan bero på en mängd saker.

Har man ont i båda brösten är risken för att det skulle vara cancer ännu mindre.

Myt: Om en kvinna drabbas av bröstcancer, kommer hon att förlora sitt bröst.

Fakta: Ett stort antal av de kvinnor som får bröstcancer kommer att genomgå någon form av operation för att bli frisk. Numera är det dock inte ovanligt att man kan bevara hela eller delar av bröstet, i synnerhet om cancern upptäcks i ett tidigt skede. Det finns flera sätt att operera ett sjukt bröst utan att ta bort allt. Lumpektomi betyder att man tar bort bara knölen. Partiell mastektomi innebär att man tar bort knölen och en del runtomkring, och att man går ner ände ner i botten på bröstet. Genom att använda cellgifter kan man ibland krympa tumören, och sedan göra en lumpektomi, och på så sätt rädda en del av bröstet.

Det blir allt vanligare med sk bröstbevarande kirurgi. I Stockholms läns landsting får 60 procent av alla bröstcancersjuka behålla sitt bröst.

Myt: Om man tar bort hela bröstet, försvinner bröstcancern för gott.

Fakta: Att ta bort hela bröstet innbär ingen garanti för att bröstcancern aldrig kommer tillbaka. En del kvinnor får tillbaka cancern vid ärret efter det borttagna bröstet. Dessutom finns risken att cancern hann sprida sig till lymfsystemet eller andra delar av kroppen. Många kvinnor som vid bröstcancer tagit bort ett bröst, tar också bort lymfkörtlarna i armhålan för att minska risken att sjukdomen ska sprida sig.

Myt: Om man går på cellgiftsbehandling kommer man att tappa håret.

Fakta: Håravfall är en av de tillfälliga biverkningar som en del drabbas av. Vilka biverkningar man drabbas av, och i vilken utsträckning, beror på vilka cellgifter man får, i vilken dos och under hur lång tid. En del kvinnor drabbas av få eller inga biverkningar alls.

För de som drabbas av håravfall, brukar börja efter cirka tre veckor. För de allra flesta kommer håret tillbaka när behandlingen är avslutad.

Myt: Kvinnor som har haft bröstcancer bör inte bli gravida.

Fakta: Studier har visat att de förändringar av hormoner och ämnesomsättning som inträffar vid en graviditet, inte innebär någon ökad risk för återfall i bröstcancer. Inte heller antalet graviditeter, eller hur lång tid det går mellan avslutad cancerbehandling och graviditeten, tycks påverka risken för återfall. Kvinnor som har haft, och är färdigbehandlad för, bröstcancer bör dock diskutera sin medicinska situation med en läkare.

Medicinsk granskning: Elisabet Lidbrink, överläkare Radiumhemmet

ANNONS

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Werlabs (Extern länk)

Hur mår du på insidan? Gör en hälsokontroll via blodprov och få många svar.

Om skribenten

  • Anna Andersson